Psoriasis betraktas ofta som en hudsjukdom, medan det snarare handlar om en systemisk inflammatorisk sjukdom med samband mellan huden, immunförsvaret och tarmen. Det kallas för gut-skin-axis.
Vid psoriasis bör man reda ut hur tarmfloran påverkar psoriasis och kopplingen till inflammatoriska processer. Forskning visar exempelvis att personer med psoriasis ofta har en förändrad tarmflora (dysbios). Ett exempel kan vara obalans mellan olika bakteriegrupper som exempelvis ett förändrat förhållande mellan Firmicutes och Bacteroidetes. Det kan även finnas minskad mångfald av mikroorganismer som koppling till ökade inflammatoriska processer.
Tarmfloran är oerhört viktig och påverkar immunförsvarets reglering, tarmens barriärfunktioner och produktionen av antiinflammatoriska metaboliter.
Hos många patienter med psoriasis har man sett låggradig inflammation i tarmen och nedsatt barriärfunktion. När tarmbarriären försvagas, så kan bakteriefragment och toxiner läcka ut i blodet vilket gör att immunförsvaret aktiveras systemiskt och bidrar till kronisk inflammation. Detta kallas läckande tarm.
Psoriasis drivs generellt av ett överaktivt immunsvar genom T-celler och cytokiner såsom IL-17, IL-23 och TNF. Tarmfloran påverkar dessa system direkt genom att vissa bakterier dämpar inflammation medan andra kan öka inflammatoriska signaler. Studier visar att förändringar i mikrobiomet, även är kopplade till ökade nivåer av inflammationsmarkörer hos psoriasispatienter.
Tarmbakterier producerar även ämnen som påverkar kroppen, som exempelvis kortkedjiga fettsyror (SCFA) som butyrat. Butyrat (smörsyra) stärker tarmbarriären och reglerar immunförsvaret. Vid psoriasis ses ofta en minskad nivå av de bakterier som producerar dessa ämnen.
Kost som stödjer tarmfloran kan vara prebiotisk kost som fungerar som mat för goda bakterier. Ett exempel är fibrer från grönsaker, baljväxter,,lök, vitlök och havre. Dessa födoämnen gynnar de bakterier som producerar antiinflammatoriska ämnen.
Fermenterade, probiotiska livsmedel är också oerhört viktiga. Många av oss äter nästintill uteslutande pastöriserade produkter och råvaror som har hettats upp med avsikten att döda dåliga bakterier. Konsekvenen blir dock att vi även dödar alla bra bakterier, som krävs för ett friskt och välfungerande immunförsvar. Probiotiska livsmedel kan vara kefir, surkål och kimchi.
Studier visar att probiotika kan förbättra psoriasisens svårighetsgrad och bidra med minskade inflammatoriska markörer.
För att öka kroppens egna antiinflammatoriska signaler så kan man stötta produktionen av butyrat. Den produktionen kan stöttas av resistent stärkelse från exempelvis kall potatis och gröna bananer, fullkorn eller fibrer.
Antiinflammatoriska näringsämnen är också en bra idé, med omega-3-fettsyror från fet fisk som lax och makrill. Omega 3 verkar antiinflammatoriskt och minskar inflammatoriska cytokiner i kroppen. Polyfenoler från bär, grönt te och olivolja fungerar också som antioxidanter och stöd för god tarmflora.
Växtbaserade ämnen har också viss evidens. Det mest vanliga är sannolikt gurkmeja (curcumin), som bidrar med antiinflammatorisk effekt. Ingefära kan påverka kroppens cytokiner och aloe vera kan användas lokalt.
En av de kanske viktigaste frågorna är dock varför vi har en kropp som inte klarar att hantera inflammatoriska processer. Det hör oftast samman med långvarig stress och låga kortisolnivåer, då kortisol krävs för att hantera inflammationer.
Stress påverkar tarmfloran direkt genom att vissa tarmbakterier är känsliga för stress. Det påverkar även våra förmåga att hantera inflammation, genom dess påverkan på kroppens kortisolnivåer.
Andra viktiga faktorer är även sömn och fysisk aktivitet.
Forskningen pekar tydligt på att psoriasis inte bara är en hudsjukdom utan en systemisk inflammatorisk sjukdom kopplad till tarmen, immunförsvaret och metabolismen. I mitt arbete arbetar jag alltid med en kombination av stresshantering, att normalisera kroppens kortisolnivåer, att undersöka östriol som återfuktar hud och slemhinnor samt stötta tarmfloran och en fungerade matsmältning.
