Nu har jag äntligen hunnit skriva ner lite mer info om MTHFR-genen och tarmfloran, samt hur dessa påverkar vid autism.

Det man kan se hos autistiska barn är att de har nedsatt metylering i levern, vilket förändrar allt för dessa barn. Forskning har påvisat samband mellan autism och en obalans i metyleringsmönstret hos vissa gener, vilket hör samman med enzymet MTHFR.

MTHFR (Methylen Tetrahydrofolat Reductas) är ansvarigt för alla cellers metyleringsprocess. Väldigt många människor har defekter i detta system, och upp till 30-50 % har defekter som gör att vår metylering inte är optimal. MTHFR omvandlar folsyra till den aktiva formen och är ett viktigt enzym för att omvandla homocystein till metionin. Man kan alltså mäta metyleringens effektivitet genom att mäta homocystein. Om homocystein ligger högt i blodprov, så kan det vara ett tecken på nedsatt metylering och det kan då vara lämpligt att göra ett DNA-test.

Nedsatt metylering kan även skapa andra besvär såsom trötthet, migrän, infertilitet, histaminintolerans, fibromyalgi, hormonell obalans och mycket mer. Dock så är det nog mest känt för sin inverkan vid just autism. Det intressanta är att alla dessa besvär har ökat sedan 1990-talet, och då kan man fråga sig om det hör samman med människans förmåga att metylera.

Det man behöver förstå är först och främst att vi alla behöver kunna avgifta oss på ett bra sätt. Vi behöver kunna producera glutation för kroppens avgiftning, och vi behöver ha bra hormonbalans och avgiftning av tungmetaller, miljögifter och läkemedel. Alla dessa processer sker i levern och är därför beroende av att levern har en bra avgiftningsförmåga. Om man har en MTHFR-mutation (C677T eller A1298C) så innebär det att kroppens avgiftningsförmåga är väldigt mycket sämre än önskvärt.

Det man sedan behöver förstå är att detta säkerligen inte skulle vara något problem om vi levde i en stressfri och kemikaliefri värld. Jag ser det som en bägare som hela tiden fylls på mer och mer av alla kemikalier vi har i vår natur. När bägaren rinner över så får vi problem. Det är alltså inte vaccin eller kemikalier i sig som är problemet, utan att dessa barn (och även vuxna) inte kan metylera gifterna på ett effektivt sätt, och därför får problem när de får för mycket gifter. De bör inte utsättas för gifter alls, oavsett källa.

Bägaren rinner över av allt omkring oss och allt vi får i oss, och det viktiga blir att minimera gifter på alla sätt som går. Ett viktigt tillägg är att man då sällan även kan bryta ner hormoner, homocystein, läkemedel eller koppar optimalt och man kan inte heller metabolisera hormoner, B-vitaminer såsom folsyra.

Det finns även kopplingar mellan autism och mögel, och mögel kan ses som något som belastar systemet såsom beskrivet ovan. Det kommer allt fler studier som visar på fall av autism efter boende i mögelangripna hus och detta kan undersökas i ett oorgan acid test som visar mängden mögel i kroppen.

Tänk om du då börjar med att ge ett barn K-vitaminspruta, massor med vaccin och läkemedel, syntetiska vitaminer såsom folsyra och sedan utsätts de för alla tungmetaller och miljögifter i vår omgivning. Samt mögel både i våra omgivning och kanske i boendet. Detta är inte bra för någon av oss, men särskilt illa för de barn och ungdomar som har nedsatt metylering.

Så vad kan man göra?

– Börja med att avgifta, avgifta och avgifta. Stötta levern med bra näring och se till att både leverns fas 1 och fas 2-avgiftning fungerar optimalt. Fas 1 är en process där fettlösliga gifter konverteras till vattenlösliga. Denna process kräver mycket näring samt även väldigt mycket antioxidanter. Vattenlösliga gifter elimineras från kroppen på olika sätt. Vi har 5 olika utrensningsvägar och det är utandningsluften, avföring, urin, svettning och menstruationsblod hos kvinnor. Stötta avgiftningen så mycket som går och se till att använda aktivt kol, alger eller andra effektiva bärare av tungmetaller och miljögifter. Avgifta långsiktigt och långsamt så att gifterna verkligen kommer ut ur kroppen och inte skapar mer skada genom att cirkulera runt i blodet.

– Undvik gifter och läkemedel och använd vattenrenare och ekologiska råvaror.

– Det är även viktigt att de sover på rätt tidpunkt på dygnet, för att maximera deras avgiftningsförmåga.

– Drick mer vatten om han / hon inte redan gör det.

– Undersök MTHFR-genen i ett DNA-test för att se om det är ett problem.

En annan viktig del i autismproblematiken är barnens tarmflora och deras användning av antibiotika. Det finns studier som visar att överväxt av sämre bakterier såsom clostridium (förekommer vid matförgiftning) kan orsaka autism. På livsmedelsverkets hemsida står att lösa följande: Clostridium difficile är, med drygt 6500 rapporterade fall 2016, den vanligaste inhemska bakteriella orsaken till diarrésjukdom i Sverige. Infektionen är oftast utlöst av antibiotikabehandling. Det innebär lidande för patienter och höga kostnader för hälso- och sjukvården.” Den vanligaste orsaken till överväxt av clostridium är alltså antibiotikanvändning.

Det spännande här är att antibiotika är just mögel, så frågan är om det är mögel eller påverkan på tarmfloran som är problemet med antibiotika. Eller om det är båda dessa som är orsak. Denna koppling kan även förklara varför barn med npf-diagnoser är så känsliga mot citronsyra (mögel).

Det som händer vid överväxt av clostridium är att det blockerar det enzym som konverterar dopamin vidare till noradrenalin och adrenalin. Detta skapar ett högre och högre dopaminvärde, vilket man även kan se hos barn med ADHD. Detta är en viktig nyckel vid autism och andra npf-diagnoser.

Det går att mäta clostridium i ett mikrobiomtest samt att man kan behandla tarmfloran så att den förbättras och får minskade nivåer av mindre bra bakterier. Det går även att mäta dopamincykeln, såsom dopamin, noradrenalin och adrenalin för att se om dessa inte konverteras korrekt. Det gör man i ett urinprov och det är mycket viktigt att alla markörer mäts för att skapa sig en bra bild.

Detta område är mycket viktigt att lyfta och det är viktigt att fler förstår och inser att det faktiskt går att hjälpa barn med autism, ADHD, ADD, ångest eller andra besvär. Ofta hör dessa problem ihop med dopamincykeln och tarmfloran.

Kopplingen mellan förstoppning och autism är också viktig att lyfta, då förstoppning leder till att det bildas mycket dåliga bakterier som i sin tur bildar mycket gifter I tarmen. Dessa gifter belastar levern och kan försämra symtombilden. Det är alltså viktigt att få ordning på tarmen vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett tips är också att se filmen the spellers, där det framgår hur kloka och intelligenta dessa barn är. De är sällan nedsatta i sin intelligens, utan i sin motorik. När motoriken är nedsatt så tror vi att det är en intellegensnedsättning, eftersom vi mäter färdigheter i exempelvis tal och skrift. Men det finns andra sätt att kommunicera på, och där är the spellers helt fantastisk som inspiration.

Om du önskar hjälp med provtagning på dopamin, noradrenalin och adrenalin samt mätning av clostridium difficile i tarmfloran, så bokar du konsultation och/eller provtagning via bokningen i menyn, eller via tidsbokning@zarahssida.se.

/Zarah Öberg

Jod är ett essentiellt spårämne som spelar en viktig roll för kroppens ämnesomsättning, hormonbalans och utveckling. Trots att behovet är relativt litet, så kan både brist och överskott av jod få betydande konsekvenser för hälsan, särskilt för sköldkörteln.

I samband med sköldkörtelsjukdom är kunskap om jodstatus och mätning av relevanta markörer, såsom thyroglobulin, av stor vikt.

Varför är jod viktigt för kroppen?

Jod behövs för att kroppen ska kunna producera sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner påverkar i princip alla kroppens celler och styr bland annat:

– Ämnesomsättningen

– Energinivåer och kroppstemperatur

– Hjärnans utveckling och funktion

– Hjärtats arbete

-Tillväxt och utveckling hos foster och barn.

Kort förklarat, så binder en tyrosin ihop med en jod. Detta kallas för T1. Två stycken T1 slår ihop sig, lämnar en tyrosin och bildar T2. Två T2 slår ihop sig till T4, och lämnar två tyrosin. T4 omvandlas sedan till det aktiva hormonet T3 med hjälp av bland annat selen. T4 står alltså för en tyrosin och 4 jod, medan T3 står för en tyrosin och 3 jod.

Vid jodbrist kan produktionen av sköldkörtelhormoner minska, vilket kan leda till symtom som trötthet, frusenhet, viktuppgång, nedsatt koncentration och i mer uttalade fall struma (förstorad sköldkörtel). Jod är därför essentiellt för en frisk sköldkörtel.

Sköldkörteln är det organ i kroppen som innehåller mest jod. Körteln tar aktivt upp jod från blodet och använder det som byggsten för T3 och T4. Om tillgången på jod är för låg försöker sköldkörteln kompensera genom att växa, vilket kan resultera i struma. Många tror, felaktigt, att struma är en överfunktion och så kan det vara i vissa fall. Men många fall handlar om att sköldkörteln kompenserar för låg produktion genom att växa.

Både jodbrist och ett för högt jodintag kan störa sköldkörtelns funktion. Hos vissa patienter, särskilt de med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimotos tyreoidit eller Graves sjukdom, kan högt jodintag förvärra sjukdomsaktiviteten. Därför är balans avgörande och man behöver alltid reda ut om det finns brist eller ej. Jodbrist kan även uppstå vid långvarig stress eller långvarig sjukdom.

Varför ska man då mäta jod vid sköldkörtelsjukdom?

Att mäta jodstatus kan ge viktig information vid utredning och är viktigt vid uppföljning av sköldkörtelrelaterade besvär. Jod mäts oftast via urinprov, eftersom merparten av jod utsöndras via urinen. Jag mäter alltid alla markörer relaterade till sköldkörteln, såsom jod, selen, thyroglobulin, litium, bromid, kvicksilver, arsenik, kadmium och tyrosin. Ovan nämnda tungmetaller mäter jag för att de är antagonister till jod och selen. Litium och bromid mäter jag då de kan verka sköldkörtelstörande.

Vid sköldkörtelsjukdom kan jodmätning hjälpa till att:

– Identifiera jodbrist som bidragande orsak till nedsatt sköldkörtelfunktion, upptäcka överdrivet jodintag, till exempel från kosttillskott eller algprodukter och för att anpassa kostråd och behandling så att den blir mer individuell.

Utan kunskap om jodstatus riskerar man att missa en viktig bakomliggande faktor till hormonell obalans.

Thyroglobulin, en indirekt markör för jodstatus

Thyroglobulin är ett protein som produceras i sköldkörteln och som används som råmaterial vid bildning av sköldkörtelhormoner. Vid jodbrist ökar ofta produktionen av thyroglobulin, eftersom sköldkörteln försöker kompensera för den låga tillgången på jod.

Förhöjda nivåer av thyroglobulin kan därför fungera som en indirekt markör för långvarig jodbrist, särskilt på befolkningsnivå men även hos enskilda individer. Vid sköldkörtelsjukdom kan mätning av thyroglobulin bidra till en mer komplett bild av sköldkörtelns aktivitet och belastning.

Det är dock viktigt att tolka thyroglobulin i sitt kliniska sammanhang, eftersom nivåerna även kan påverkas av inflammation, autoimmunitet och annan sköldkörtelpatologi. Jag tar alltid hänsyn till hela bilden, för att förstå orsaken till problemet.

Var finns jod?

Jod förekommer naturligt i varierande mängd i livsmedel, beroende på jordmån och geografiskt område. De viktigaste källorna är:

– Alger, kelp, sjögräs

– Joderat salt, vilket är den främsta källan i många länder

– Fisk och skaldjur, särskilt torsk, kolja och räkor

– Ägg

Personer som undviker fisk, mejeriprodukter eller joderat salt, exempelvis vid vegansk kost eller låg-saltkost, löper ökad risk för jodbrist.

Sammanfattning

Jod är avgörande för sköldkörtelns hormonproduktion och därmed för hela kroppens ämnesomsättning och välbefinnande. Vid sköldkörtelsjukdom är det särskilt viktigt att säkerställa ett balanserat jodintag och att undersöka om det förekommer jodbrist.

Mätning av både jod och thyroglobulin kan ge värdefull information om sköldkörtelns funktion och hjälpa till att identifiera dolda obalanser. Detta tillsammans med andra viktiga markörer för en frisk sköldkörtel.

Om du önskar undersöka din sköldkörtel djupare, med fler markörer än de som mäts i vanlig sjukvård, så går det bra att boka tid via vår bokning i menyn eller via tidsbokning@zarahssida.se.

Zarahssida.se

Vi pratar mycket om kosten och motion och dess inverkan på hälsan, men missar områden som är minst lika viktiga. När jag nördade in mig på stressfysiologi under mina studieår på mittyniversitet, så blev det så tydligt att stress kommer bli en av samhällets största utmaningar.

Stress påverkar dessutom våra hormoner och receptorer på ett mycket negativt sätt, när kroppen väljer att prioritera överlevnad istället för ett hormonella system i balans.

Stress och sympatiskt påslag är inte ett tecken på svaghet utan ett uttryck för ett nervsystem som försöker skydda oss mot faror. När hot upplevs, yttre eller inre, aktiveras kroppens överlevnadssystem med ökad puls och andning, muskler som spänns, matsmältning och återhämtning som bromsas. Detta är biologiskt klokt vid fara, men problematiskt när tillståndet blir långvarigt och skapar ett nedbrytande tillstånd.

Att reglera nervsystemet handlar därför inte om att ”tänka bort” stress, utan om att kommunicera trygghet till kroppen genom biologiska signaler. Hur kan jag få kroppen att inse att faran är över?

Det autonoma nervsystemet består förenklat av två delar. Det sympatiska nervsystemet som står för kamp, flykt och beredskap och det

parasympatiska nervsystemet som möjliggör vila, matsmältning och återhämtning.

Nyckeln till nedreglering ligger i att stärka den parasympatiska aktiviteten, framför allt via vagusnerven, som fungerar som en broms på vår stressrespons.

Men hur skapar man att parasympatiskt påslag?

– Andning är den snabbaste vägen till lugn, då andning är kopplad till nervsystemet. När utandningen förlängs, så aktiveras vagusnerven, vilket sänker hjärtfrekvensen och minskar frisättningen av stresshormoner som adrenalin och kortisol.

Biologiskt sker detta genom att långsam andning stimulerar tryckreceptorer i bröstkorgen som signalerar säkerhet till hjärnan. Amygdala, hjärnans hotdetektor, får mer lugn, och kroppen får information om att faran är över. Redan efter några minuter kan stresspåslaget minska markant.

– Adaptogena örter är ett fantastiskt stöd för stressaxeln eftersom långvarig stress påverkas kroppens HPA-axel (hypotalamus–hypofys–binjure-axeln). HPA-axeln är det system som reglerar produktionen av kortisol.

Adaptogena örter verkar genom att stabilisera HPA-axeln och normalisera kroppens kortisolnivåer snarare att blockera stress.

Örter som ashwagandha, rosenrot och citronmeliss har visat sig påverka signalsubstanser som GABA och serotonin samt bidra till mer balanserade kortisolnivåer.

Effekten är ofta subtil men kumulativ, dvs kroppen blir mindre reaktiv över tid och man kan behöva ge det minst 2-4 veckor för utvärdering.

, Värme är en uråldrig trygghetssignal och en av mina personliga favoriter. Värme ger en stark parasympatisk signal och när kroppen värms upp så vidgas blodkärlen, muskelspänning minskar och pulsen sjunker.

Kroppen associerar värme med vila, omsorg och säkerhet, vilket även minskar stress.

En varm dusch, värmekudde, infraröd bastu eller varm dryck kan snabbt hjälpa kroppen att lämna ett stresstillstånd.

– Natur och sensorisk nedreglering är också en viktig del av människans balans. Människans nervsystem är utvecklat i samspel med naturen och dem stress vi har i dagens samhälle är dess motpol. Naturliga miljöer minskar aktiviteten i hjärnans stressrelaterade nätverk, sänker amygdalas reaktivitet och därmed vår frisättning av kortisol.

Långsamma visuella intryck, horisontlinjer och naturliga ljud främjar hjärnvågor associerade med lugn vakenhet. När vi blir stressad så får vi smalare synfält, så att blicka ut över åkern, vattnet eller rummet kan göra underverk för en kropp i stress.

– Mjuk rörelse och rytm kan också normalisera kroppens kortisolnivåer. Intensiv träning kan förstärka sympatiskt påslag, medan långsam och rytmisk rörelse kan kroppen att känna sig trygg i aktivitet. Detta är viktigare än man kan tro, då många människor med långvarig stress, utmattning eller andra hormonella obalanser inte riktigt klarar intensiv träning.

– Sömn och dygnsrytm är grunden för reglering av nervsystemets och en av våra viktigaste återställare. Under djupsömn sjunker kortisolnivåerna naturligt, hjärnan rensas från stressrelaterade restprodukter och nervsystemets grundton stabiliseras.En oregelbunden dygnsrytm eller sömnbrist gör istället att vi håller stressystemet i beredskap.

Regelbundenhet, kvällsnedvarvning och morgonljus är därför biologiskt avgörande för kroppens hälsa men även för ett nervsystem i balans.

– Kost och dryck påverkar också kroppens kortisolnivåer, där allt som stimulerar och gör oss pigga även ökar kroppens frisättning av kortisol. Ett exempel är socker och kaffe, som triggar kroppen genom stimuli.

Blodsockersvängningar upplevs som ett hot i kroppen och kan trigga frisättning av adrenalin, vilket också är en viktig aspekt. Regelbundna måltider med tillräckligt innehåll av protein och fettsyror bidrar till jämn signalering i nervsystemet. Mineraler som zink och magnesium, samt B-vitaminer krävs för att hantera stress. Och minskat intag av socker skapar generellt bättre balans.

Kortisol är dessutom ett stresshormon som bildas av progesteron, som i sin tur bildas av kolesterol. Att äta gott om animaliska fetter som är rika på kolesterol är oerhört viktigt, särskilt vid hormonella obalanser, långvarig stress och/eller utmattning.

– Ett annat tillägg för bra balans i nervsystemet är social trygghet och relationer. Här finns mycket att säga, men generellt så är trygg mänsklig kontakt är en av de starkaste parasympatiska signalerna vi har. Vid beröring och samhörighet frisätts ”må bra”-hormonet oxytocin, vilket direkt hämmar stressresponsen och dämpar amygdala. Oxytocin kan exempelvis frisättas av kramar, massage eller vid amning.

Biologiskt, så är vi designade att regleras tillsammans. Ensamhet och isolering är stressignaler för nervsystemet, medan trygg närvaro signalerar säkerhet och lugn.

– Vid misstanke om hormonella obalanser och lågt/högt kortisol, så kan man mäta kortisol och könshormoner I salivprov och ned- eller uppreglera kroppens produktion med naturliga insatser och livsstilsförändringar. Man hjälper kroppen att återfå balans helt enkelt.

Ett överaktiverat nervsystem är inte dysfunktionellt utan vi kan snarare se det som överbeskyddande.

Zarahssida.se

Jag har arbetat med hormoner och hormonell obalans I många år, och har hundratals patienter inom området hormoner och signalsubstanser. Vanligtvis så fastnar man i frågor som rör klimateriet, men en av de vanligaste orsakerna till önskan om stöd, är infertilitet eller hormonella obalanser kopplat till fertil ålder.

Jag tänkte därför skriva ner mina bästa tips för ökad fertilitet och förbättrad äggkvalitet. Om man sedan har behov av mer rådgivning eller önskar personligt anpassade rekommendationer, så är mätning av könshormoner det allra bästa. Särskilt vid barnönskan sent i livet, när tiden är viktig

– Omega-3 (EPA/DHA)

Omega 3 är viktigt och kan stödja spermiekvalitet hos män och spela en roll i cellmembranens funktion. Hos kvinnor finns viss forskning som visar på förbättrade IVF-resultat, vid intag av omega 3.

Omega-3 är också viktigt för fosterutveckling under graviditeten.

– C-vitamin

C-vitamin är en antioxidant som skyddar kroppens celler från oxidativ stress. C-vitamin är ett näringsämne som är viktigt vid långvarig stress och annan fysisk påfrestning.

För den som är intresserad, så har jag en mycket spännande artikel på min hemsida om hur kroppen bildar C-vitamin under graviditeten. Detta helt i motsats till tidigare forskning, där vi har trott att C-vitamin inte kan bildas i kroppen. Forskningen är från helt fantastiska Susanne Humphrey, som är en pionjär inom näringsfrågor.

– Q10 (Coenzym Q10)

Q10 är en stark antioxidant som hjälper mitokondrier att producera energi och som bidrar till bättre celldelning, med fler antal friska celler. Vår produktion av Q10 går ner med åldern, vilket är en vanlig orsak till sämre celldelning och försämrat minne.

Kvinnans ägg är vår största cell, och fertiliten kan på så vis ha god nytta av Q10 för god äggkvalitet.

Viss forskning visar att Q10 kan ge förbättrad äggkvalitet, särskilt hos kvinnor med låg äggreserv, samt öka äggantalet vid IVF jämfört med placebo.

Hos män har vissa studier sett förbättrad spermiekvalitet vid intag av Q10.

Q10 är det kosttillskott som är mest lovande utifrån äggkvalitet

– D-vitamin

D-vitmin är ett prohormon som krävs för att bilda könshormoner såsom exempelvis progesteron. Det är ett hormonliknande vitamin med receptorer i reproduktiva vävnader. Det är vanligt med brist på D-vitamin i norra länder som Sverige, där solens strålar står för lågt vintertid.

– Zink

Zink är ett mineral som är centralt för hormonproduktion och reproduktion, samt även för att hantera stress. Studier visar att zink ökar antalet spermier samt ökar spermiekvalitet.

Zink ökar kroppens produktion av progesteron, i motsats till koppar som är antagonist till zink och som ökar östrogen. Vid utredning av infertilitet eller hormonella obalanser så har man god nytta av att mäta både könshormoner och balans mellan koppar och zink.

– Folat / Folsyra

Folsyra är ett av de mest väldokumenterade tillskotten när det gäller fertilitet. Det minskar risk för neuralrörsdefekter om det tas före och i tidig graviditet. Det bästa är dock att få folat via kosten, då vissa studier tyder på negativt resultat från folsyra, den syntetiska formen av folat. Kvinnor som äter folatrika livsmedel ökar således möjligheten för graviditet och en hälsosam utveckling av fostret.

Ibland kan man ha god nytta av mätning av folat inför graviditet.

– DHEA (dehydroepiandrosteron)

DHEA är ett hormon som är förstadie till testosteron och östrogen. DHEA kan bli lågt vid långvarig stress och kan mätas i salivprov hos både män och kvinnor.

Studier visar att DHEA kan hjälpa kvinnor med låg äggreserv eller dålig ovarierespons.

Eftersom DHEA påverkar hormoner bör det inte användas utan medicinsk uppföljning och man bär alltid mäta DHEA innan användning för att undvika felbehandling.

– Andra spännande näringsämnen som kan göra nytta är:

Inositol som har evidens för positiv effekt vid PCOS och ägglossning hos kvinnor.

Vitamin B12, som är extra viktigt vid vegetarisk/vegansk kost eller om brist finns.

Antioxidanter som vitamin E och selen, som är mycket positivt vid infertilitet. Jag rekommenderar alltid vitamin E till patienter som önskar bli gravida.

– Bioidentiskt progesteron

Progesteron är ett viktigt könshormon som krävs för normal graviditet. Östrogen (östradiol) har som uppgift att bilda ett ägg inför ägglossning och när ägget är tillräckligt stort, så är östrogen tillräckligt högt. När ägget släpper med hjälp av LH, så tar progesteron vid och ökar för att hålla kvar ägget till menstruation alternativt till förlossning om ägget befruktas. Progesteron i rätt mängd är således essentiellt för att fostret ska baka in sig i livmoderslemhinnan och hållas kvar till beräknad förlossning.

Progesteron är förstadie till stresshormonet kortisol, vilket innebär att progesteron ofta blir lågt vid långvarig stress. Vår produktion minskar även med åldern, vilket gör det ännu viktigare att inre stressa.

Återkommande missfall eller östrogendominans kan vara tecken på låga progesteronnivåer. Progesteron går att mäta med salivprov, precis som andra könshormoner och kortisolkurva över dagen.

Tillägg:

Sen bör även tilläggas att för lite eller oregelbunden sömn, hög stress och obalanser I sköldkörteln kan påverka fertiliteten i hög utsträckning

Om du vill mäta dina könshormoner, kortisolkurva övre dagen eller viktiga näringsbrister, så maila oss på tidsbokning@zarahssida.se eller besök vår hemsida och läsa under vår mottagning: Zarahssida.se

Har fått flera frågor om varför blodtrycket ofta ökar efter menopaus. Svarade en Facebook-vän häromdagen, då hon har fått högt blodtryck strax efter sin operation där äggstockarna avlägsnades.

Lägger in mitt svar nedan utifall att det hjälper någon mer.

Ditt höga blodtryck beror sannolikt på att din produktion av könshormoner minskar drastiskt efter OP. Du producerar progesteron och östrogen (vi har 3 östrogener östron, östradiol och östriol) hela livet men efter menopaus upphör produktionen i äggstockarna. Samma sker efter operation.

Progesteron spelar en viktig roll i blodtrycksregleringen på flera sätt. Risken för högt blodtryck ökar efter klimakteriet, vilket är när progesteronet vanligtvis är lågt. Detta eftersom progesteron är förstadie till kortisol, som styr kroppens salter och indirekt kroppens blodtryck.

Progesteron krävs även för god balans mellan gas och broms, för god fettförbränning, allmänt välmående och för att hantera stress (iom att det är förstadie till kroppens stresshormon kortisol).

Progesteron vidgar blodkärlen så att blodet flödar lättare och på såvis minskar trycket. Progesteron förhindrar blodtrycksökning orsakad av adrenalinliknande hormoner och andra stimuli. Progesteron blockerar upptaget av kalcium genom kalciumkanalerna i cellerna hos glatta muskler på ungefär samma sätt som blodtryckssänkande läkemedel som kallas kalciumkanalblockerare.

Hos postmenopausala kvinnor drar blodkärlen ihop sig kraftigt vid påslag utav noradrenalin. Dessutom aktiveras kamp- eller flyktnerverna snabbare än hos unga kvinnor. Detta förklarar delvis också varför blodtrycket stiger hos många kvinnor runt klimakteriet. Det förklarar också varför, vid 65 eller 70 års ålder, fler kvinnor har högt blodtryck än män.

Sen får man också ha i åtanke att det finns en anledning till din OP. De besvär du haft och som är orsak till din OP är sannolikt förknippade med hormonell obalans. Om du har hormonell obalans så behöver det justeras för att få ett långsiktigt resultat. Det gör egentligen bara balansen sämre att även operera bort kroppens organ (även om jag förstår att det känns som en relevant och akut lösning). Myom, cystor och andra hormonella besvär beror vanligtvis på låga progesteronnivåer som i sin tur uppstår vid stress (eftersom vi belastar hormoncykelns könshormoner när vi stressar). Det bästa vore att mäta dina hormoner och se om du har behov av bättre hormonell balans. Andra symtom kan vara trötthet, sämre förmåga att hantera stress, hjärndimma, inflammatoriska processer, vallningar, sömnproblem, hormonell migrän m.m. I de flesta fall kommer besvären från låga progesteronnivåer samt indirekt en östrogendominans där östrogen (E2/östradiol) ligger högt i förhållande till progesteron.

Viktigt är att kolesterol är förstadie till könshormoner och kortisol, vilket innebär att kolestrolsänkande läkemedel ger låga könshormoner (utöver att det även hämmar produktionen av coenzym Q10, som krävs för minnet, hjärnans funktioner och för kroppens celler).

Högt blodtryck kan såklart även ha andra orsaker, såsom åderförkalkning, felaktig balans mellan natrium och kalium (natrium är blodtryckshöjande medan kalium är blodtryckssänkande), användning av industriella salter som endast innehåller natrium.

Om du önskar mäta dina progesteronnivåer, så går det bra att mäta i salivprov. För att boka en första konsultation eller provtagning, så bokar du via vår bokningssida ovan eller via tidsbokning@zarahssida.se.

Idag svarade jag en patient om hur histaminintolerans hör ihop med östrogen och progesteron. Lägger in mitt svar, så att det kanske kan hjälpa flera.

Hormonella förändringar kan påverka många av kroppens områden, då östrogen interagerar på flera sätt.

En av dessa är histamin, som är involverad i många olika funktioner i kroppen. Dess uppgift är egentligen att reagera vid stress, allergiska reaktioner eller inflammatoriska processer, men histamin påverkas även av andra hormoner än stresshormonet kortisol.

Histamin bryts ner med hjälp av tarmflorans bakterier (bifidobacterium) och enzymer såsom DAO och HNMT. Histamin kan bli förhöjt om man inte bryter ner det på ett effektivt sätt, vilket hör samman med tarmfloran eller enzymbrist. Men histamin kan även bli högt om vi producerar mer än vi hinner bryta ner.

Vid interaktion med könshormoner såsom östrogen så ökar kroppens histaminnivåer. Anledningen till att histamin ökar, är att östrogenets fluktationer påpekar hur vi frisätter och bryter ner histamin. Det är just denna frisättning av histamin, som många märker av via sömnbesvär och ångestrelaterad problematik. Sömnbesvär och utmattning kan dock även höra samman med progesteronbrist, som i sin tur skapar östrogendominans.

Det man har sett i studier är att östrogen kan aktivera kroppens mastceller, som är involverade i produktionen av histamin. Det är därför histamin kan bli ett problem i förklimateriet eller i klimateriet, trots att det inte har varit ett problem tidigare.

Om produktionen ökar, så är vi väldigt beroende av att vi också kan bryta ner histamin korrekt. Hos vissa fungerar nedbrytningen så bra att problemet inte märks, medan andra har dålig nedbrytning och då upplever histaminintolerans.

Östrogen kan även hämma vår produktion av DAO, det enzym som krävs för att bryta ner histamin. Även här kan produktionen således bli högre än vad vi är kapabla att bryta ner. Östrogen påverkar även det enzym som krävs för att omvandla histidin till histamin, och denna reglering kan försämras vid flukturerande östrogenvärden.

Dessa problem är generellt beroende av två faktorer. Det ena är att vi behöver ha god balans mellan våra 3 östrogener. Våra östrogen är E1 (östron), E2 (östradiol) och E3 (östriol) och dessa behöver vara i god balans för att vi ska kunna reglera histaminproduktionen på ett bra sätt.

Det andra är att vi behöver ha god balans mellan progesteron och östrogen (E2). Medan östrogen har en histaminökande effekt, så har progesteron en stabiliserande effekt på histaminproduktionen.

Progesteron är förstadie till stresshormonet kortisol och kortisol har som uppgift att skapa energi i kroppen samt hålla nere inflammatoriska processer. Detta innebär att progesteron kan vara en effektiv modulator vid inflammation, vilket på så vis även kan påverka kroppens histaminfrisättning. Progesteron är även effektivt för hur kroppen använder sig av DAO, det enzym som krävs för att bryta ner histamin.

I förklimateriet så minskar progesteron snabbare än östrogen, vilket kan skapa östrogendominans och diverse symtom. Det bör dock påpekas att den vanligaste orsaken till att progesteron minskar är långvarig stress, då kroppen förbrukar både kortisol och progesteron vid långvarig stress. Vi har en naturlig minskning av könshormomer inför menopaus, men denna process är helt naturlig och ska inte påverka så negativt. När progesteron blir lägre än normalt/optimalt så är stress ofta en viktig orsak.

Problem med histamin har alltså flera orsaker.

1. Flukturerande östrogenvärden som ökar kroppens histaminnivåer. Detta påverkas även av balansen mellan våra 3 östrogener.

2. Låga progesteronnivåer som skapar östrogendominans, vilket skapar högre histaminfrisättning.

3. Att vi bildar mer histamin är normalt på grund av allergi, intolerans, inflammation eller stress.

4. Att vi inte kan bryta ner histamin på ett normalt sätt, för att vi saknar de bakteriestammar eller enzymer som krävs för nedbrytning. Hög produktion i kombination med låg nedbrytning är en vanlig orsak till histaminintolerans.

Histamin går bra att mäta i urinprov, såsom andra signalsubstanser. Om du önskar boka en tid för konsultation eller provtagning, så kontakta oss via bokningssidan eller via tidsbokning@zarahssida.se.

Melatonin är kroppens sömnhormon, och det bildas i samma cykel som serotonin. Första steget är aminosyran tryptofan, som konverteras vidare till 5htp, som sedan konverteras till serotonin om det är ljust och melatonin om det är mörkt.

Serotonin är en signalsubstans, som är lugnande och som samverkar med GABA och glycin för god sömn och avslappning. Vid långvarig stress, så kan serotonin bli lågt med tiden, då vi förbrukar för mycket när vi stressar. Men vi kan även få ett lågt värde om vi har brist på aminosyror, i detta fallet tryptofan. För att konvertera serotonin vidare till melatonin så krävs totalt mörker, men även god avslappning. Jag brukar säga att man inte kan sova och vara vaken samtidigt, eller stressa och vara avslappnad samtidigt. Om du är i stress, aktiverar dig eller har ljust på kvällstid, så kommer inte kroppen att konvertera serotonin vidare till melatonin.

Melatonin, är som sagt ett sömnhormon och det är kroppseget, naturligt och bryts ner snabbt i kroppen. För att konvertering från serotonin till melatonin ska fungera så krävs även näringsämnen i form av B-vitaminer, magnesium och zink. Det krävs även korrekt tarmflora då serotonin, liksom alla signalsubstanser, konverteras med hjälp av tarmbakterier. I detta fallet, så krävs e.coli för att bilda de indoler (byggstenar) som krävs för att bilda serotonin och senare även melatonin. E.coli lyfts ofta som en magsjukebakterie, men det är en stor familj och delar av den krävs för att bilda dessa byggstenar. I Tyskland har man förstått att e.coli är livsviktigt för detta ändamål, och säljer till och med e.coli-droppar på flaska (ger det till mina patienter med låga e.coli-värden, så att de kan börja konvertera serotonin och melatonin igen).

Många frågar om de kan ta melatonin som stöd vid sömnbesvär, och jag skulle säga att det är ett väldigt bra alternativ, eftersom melatonin är just kroppseget och bryts ner snabbt. Men om man ska arbeta med orsaken och utreda det på ett djupare sätt, så bör man undersöka om melatonin är lågt och isåfall varför.

En del önskar ta 5htp som tillskott MEN då behöver man vara säker på att det konverteras vidare till serotonin och melatonin. Om aminosyrabrist är orsaken så kan tryptofan och 5htp hjälpa, men om det är ett konverteringsproblem, så kommer det inte konverteras vidare utan innebär att 5htp ackumuleras och blir högt.

Detsamma gäller vid användning av SSRI. En patient kan få hjälp om problemet hör hemma i serotonincykeln, men om det är ångest eller oro så hör det snarare till dopmincykeln. Om man medicinerar trots normala serotoninnivåer, så blir värdet högt och kan skapa problem åt andra hållet. Man bör alltså alltid mäta sina signalsubstanser innan man använder sig av serotoninhöjande preparat.

De orsaker till sömnbesvär som jag vanligtvis möter är följande:

1. Låga melatoninnivåer på kvällen och natten, men god frisättning på morgonen. Detta visar att det inte finns brist på melatonin men att melatonin frisätts på fel ställe på dygnet. Det kallas för förskjuten dygnskurva och kan bero på att man är uppe för sent, att man är för aktiv på kvällen eller att kortisol påverkar på ett negativt sätt. Kortisol är vårt stresshormon (ska skriva om det någon dag), och det har många uppgifter. En uppgift är att bilda energi tillsammans med sköldkörtelhormoner i cellerna, vilket innebär att det gör oss piggare. När vi dricker kaffe eller äter socker och blir piggare, så är det för att kortisolvärdet ökar. Kortisol ska vara högt på morgonen och sedan minska under dagen och framåt kvällen, när vi ska vara trötta och sömniga, så ska kortisol vara lågt. Om denna kurva inte är normal, så kan det även påverka vår kurva av melatonin eftersom kortisol och melatonin är varandras antagonister.

2. Lågt melatoninvärde hela dygnet, vilket kan tyda på att man inte bildar eller konverterar melatonin korrekt. Denna problematik kan bero på aminosyrabrist, brist på de näringsämnen som krävs för att konvertera serotonin och/eller brist på e.coli i tarmfloran. Om värdet är lågt för att man saknar konverteringsmöjligheter eller om det är lågt på grund av förskjuten dygnskurva går att se vid mätning av melatonin i salivprov.

3. Sömnbesvär kan även uppstå vid låga signalsubstanser, och då främst låga värden på serotonin, GABA och glycin, som alla krävs för att skapa lugn, ro och avslappning.

4. Sömnbesvär kan även bero på histaminreaktioner och hormonella obalanser i våra könshormoner, med östrogendominans och progesteronbrist som vanligaste orsak.

5. För att konvertera melatonin från serotonin, så krävs som sagt totalt mörker. Man behöver släcka ner ordentligt, ha god avslappning, undvika blått ljus från dastor, telefon och tv och gärna ha lite svalt i sovrummet.

Om du vill reda ut om du saknar melatonin för god sömn, så går det bra att mäta i salivprov. Du kan boka en första konsultation via bokningssidan ovan, eller via tidsbokning@zarahssida.se.

Vi människor har olika cykler med signalsubstanser. En av dessa är vår serotonincykel, där aminosyran tryotofan omvandlas till 5htp, och sedan vidare till serotonin om det är ljust och melatonin om det är mörkt. Serotonincykeln står för lugn och ro, men också för balans och välmående. Ett högt värde kan vara inflammationsdrivande, medan ett lågt värde ger depressionsliknande symtom. Serotonin hör samman med vårt stresshormon kortisol. När vi stressar så ökar frisättningen av serotonin för att lugna systemet, men serotonin signalerar även till kroppen hur mycket kortisol som ska bildas. Det är på så sätt som serotonin och kortisol hör samman. De båda förbrukas vid stress och kan ligga lågt vid utmattning.

Många som har besvär med ångest, oro eller ocd, uppsöker vården och erhåller som första åtgärd ett SSRI-preparat. Tyvärr så är det ofta felaktigt, då ångest och oro snarare hör samman med dopamincykeln. Dopamincykeln är även kopplad till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (kommer att skriva om det i kommande inlägg). Man kan givetvis då en liten förbättring vid användning av SSRI, men det är främst för att ett ökat serotoninvärde har en lugnande effekt och på så vis bidrar till mindre ångest. Det löser dock inte grundorsaken eftersom problemet hör hemma i dopamincykeln. Om man dessutom har ett normalt eller högt serotoninvärde innan påbörjad behandling, så kommer värdet att bli för högt med medicinering, vilket i förlängningen skapar inflammatoriska problem.

Det man istället behöver fokusera på är dopamincykeln. Dopamincykeln börjar med aminosyran fenylalanin, som konverteras till aminosyran tyrosin, l-dopa, dopamin, noradrenalin och sist till adrenalin. Det är just här, i dopamincykeln som de flesta fall av ångest hör hemma. Orsaken kan vara brist på aminosyror, vilket i sin tur kan uppstå vid bristfällig kost, proteinfattig kost eller matsmältningsproblem. Även stress är en vanlig orsak, då stress hämmar magsyraproduktionen, som tillsammans med pepsin, krävs för att bryta ner proteiner till aminosyror.

En annan orsak är konverteringsproblem, som är en av mina största fascinationer. Konverteringen är A och O i det mesta i kroppen, men särskilt inom hormoner och signalsubstanser. De konverteringsproblem som jag ofta ser är att många har svårt att konvertera dopamin vidare till noradrenalin. För denna konvertering så krävs koppar, vitamin C och vitamin B3, men även korrekt tarmflora. Många patienter med ångest eller npf-diagnos, har besvär att konvertera dopamin vidare på grund av att de har överväxt av clostridium-bakterier. Clostridiumtillväxt uppstår vid matgiftning men den vanligaste orsaken är antibiotika-användning. Problemet är att clostridium blockerar det enzym som krävs för att konvertera dopamin vidare till noradrenalin.

För att sedan konvertera noradrenalin vidare till adrenalin, så krävs kortisol i adekvat mängd. Kortisol är kroppens stresshormon, som krävs för att bilda energi men även för att motverka inflammation, hålla ordning på tarmens rörelser, kontrollera kroppens saltbalans och mycket mer. Kortisol bildas av kolesterol från maten vi äter och från produktion i levern. Vid brist, så kan vi uppleva trötthet, utmattning, sämre förmåga att hantera stress samt även konverteringsproblem i dopamincykeln.

1. Du behöver gott om aminosyror för att kunna bilda signalsubstanser. I detta fallet, så krävs fenylalanin och/eller tyrosin.

2. Det krävs vitamin B2, koppar och vitamin C för konvertering från dopamin vidare till noradrenalin.

3. Det krävs kortisol i rätt mängd, för att konvertera noradrenalin vidare till adrenalin.

4. Tarmfloran är oerhört viktig och i detta fall, så krävs god balans och att det inte förekommer överväxt av clostridium. Arbeta med tarmfloran eller mät dess flora, för att på så vis kunna arbeta djupare.

5. Stress är en viktig faktor, då stress minskar både B3 och B6 (P5P) som krävs i denna cykel, men även C-vitamin och aminosyror. Stress påverkar även våra kortisolnivåer på ett negativt sätt, särskilt på lång sikt.

6. Både aminosyror och signalsubstanser går att mäta i urinprov, och mikrobiomtest går att mäta i avföringsprov.

7. Ångest och oro kan även bero på höga histaminnivåer och/eller progesteronbrist.

Boka gärna tid via vår bokningssida i menyn, eller via tidsbokning@zarahssida.se.

Kolesterol förknippas ofta med hjärt- och kärlsjukdomar, men i själva verket är kolesterol livsnödvändigt för människokroppen. Kroppen producerar kolesterol i levern, och vi får det via maten vi äter.

Kolesterol behövs för flera avgörande biologiska funktioner. Utan kolesterol skulle celler, hormoner och viktiga signalsystem i kroppen inte fungera normalt.

En av kolesterolets viktigaste uppgifter är att bygga upp och stabilisera cellernas membran, dvs cellens skal. Kolesterol finns i alla kroppens celler och bidrar till att cellmembranen blir både flexibla och hållfasta. Det är avgörande för att cellerna ska kunna kommunicera med varandra och för att ämnen ska kunna transporteras in och ut ur cellerna.

Kolesterol är också nödvändigt för bildningen av galla i levern. Gallsyror behövs för att kunna bryta ner och ta upp fett och fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) i tarmen. Utan tillräckligt med kolesterol skulle matsmältningen av fett försämras och upptaget av fettlösliga vitaminer skulle bli bristfälligt.

Kolesterol är även en förutsättning för att bilda D-vitamin i hudens översta hudlager. När huden exponeras för solens UVB-strålar omvandlas en kolesterolförening till vitamin D. D-vitamin är viktigt för ett friskt skelett, vårt immunförsvar och för hormonbalansen. D-vitamin krävs exempelvis för att bilda progesteron.

Kolesterol fungerar som ett grundämne (råmaterial) för produktion av steroidhormoner, dvs kroppens könshormoner. Till dessa räknas testosteron, våra 3 östrogener, progesteron samt stresshormonet kortisol.

Könshormoner spelar en central roll för vår pubertet, fertilitet, muskeluppbyggnad, benhälsa, våra energinivåer och för psykiskt välbefinnande.

Testosteron påverkar bland annat muskelmassa och sexlust hos både män och kvinnor, medan östrogen och progesteron är viktiga för menstruationscykeln, graviditet och ett friskt skelett. Utan tillräckliga nivåer av kolesterol kan kroppens hormonproduktion påverkas negativt.

Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna och som är avgörande för kroppens förmåga att hantera stress. Det reglerar bland annat blodsockernivåer, blodtryck, har som uppgift att hålla nere inflammation och styr vår ämnesomsättning. Kortisol bildas från kolesterol och vid långvarig stress ökar kroppens behov av kortisol, vilket i sin tur ökar behovet av kolesterol.

Kolesterol är alltså inte något ”farligt”, utan ett livsviktigt ämne som kroppen är beroende av för att fungera normalt.

När vårt kolesterolvärde ökar, så behöver vi således fråga oss varför. Är det för att vi behöver mer kolesterol för att vi har hög stress? Eller för att kolesterol skyddar kärlen mot inflammation?

När jag arbetar med patienter med högt kolesterol, så utreder vi alltid orsaken