Gravida kvinnor och C-vitamin under graviditet och förlossning

2020 april > söndag, april-26-2020

Vitamin C och graviditet

Ofta talar man om vikten av bioifdentiskt progesteron, järn och folsyra under graviditeten, men det är också viktigt med adekvata nivåer av C-vitamin. Det finns studier som visar att det är klokt med höga doser av C-vitamin under graviditeten, samt att det är den enda gången som kvinnor producerar C-vitamin på egen hand. Generellt så behöver vi få C-vitamin via kosten vi äter, men under graviditeten produceras C-vitamin hos den havande kvinnan. Detta framgår av forskning av Dr Klenner, en känd forskare som studerar om just C-vitamin. Informationen nedan presenteras av Suzanne Humphries under en föreläsning (tips av Marianne Arnström, en god vän till mig som är mycket duktig på kvinnliga hormoner och hälsa).

Enligt studier finns indikation om att det är viktigt att inte sluta abrupt med höga doser C-vitamin , då  ett foster som vant sig med höga C-vitaminnivåer fortsätter dra till sig stora doser C-vitamin om nivån plötsligt går ner. Detta kan således innebära att mammans C-vitaminnivåer minskar.  Fostret tar alltså så mycket C-vitamin som det behöver, vilket innebär att mamman behöver stora mängder C-vitamin som stöd under graviditeten.

C-vitamin behövs till många av kroppens funktioner, såsom att bygga kollagen, för optimal och korrekt celldelning, för fungerande enzymer, för nedbrytning av fett samt för att fostret ska utvecklas normalt. Enligt Dr Klenner och hans forskning har C-vitamin positiv effekt på huden, levern, moderkakan, för senor och ligament, perineum (område mellan anus och könsorgan), för förlossningen, vid blödningar efter förlossningen samt ger mindre risk för att moderkakan lossnar för tidigt. Det framgår även av studien att låga C-vitaminnivåer är vanligare vid havandeskapsförgiftning.

Mängd C-vitamin under graviditet och förlossning

Intressant är att både placenta och navelsträngsblod efter förlossningen innehåller 2 gånger mer vitamin C än mamman har i sitt system. Barnet har också dubbelt så mycket C vitamin som mamman, medan fostervattnet har tre gånger så mycket C vitamin. Fostret behöver mycket vitamin C under hela graviditeten men framför allt då det växer som mest. Det är också viktigt att känna till att det behövs enorma mängder vitamin C när fostret och mamman utsätts för stor stress under graviditet och förlossning.

Under föreläsningen visar Suzanne ett diagram över de nivåer av stresshormonet katekolamin som behövs under olika stressscenarion. En kvinnas förlossning har en skala på 4, en hårt tränande man ligger på 7 på skalan medan ett barn som förlöses har en skala på 48. Detta innebär en enorm stress, och därav krävs stora mängder C-vitamin. Denna höga frisättning av katekolamin är inte farligt för barnet, utan påverkar många funktioner hos mamman och barnet. Det är en av få tillfällen under livet som höga katekolaminnivåer är nödvändiga. Det påverkar barnets vakenhet efter förlossningen så att barnet knyter an till mamman, samt öppnar barnets andningsvägar.  Efter förlossningen bildas ämnen i mjölken som är antiinflammatoriska och blodet i placentan och navelsträngen innehåller stamceller som också verkar antiinflammatoriskt.

C-vitamin och gulsot, blått ljus och oxidation hos spädbarn

Ca 60 -70 % av barnen föds med gulsot, vilket anses vara normalt och man lägger barnen under blått ljus för att förhindra effekten. Suzanne menar att bilirubin, det som gör barnet gult, är ett sätt för kroppen att tillverka antioxidanter som förstör de fria radikaler som bildats under förlossningen. Enligt studier som gjorts på nyfödda, har de barn med högt bilirubin istället låga nivåer av vitamin C medan barn men lågt bililrubin har höga nivåer av vitamin C. Resultatet tyder på att kroppen hos det nyfödda barnet, på ett eller annat sätt försöker motverka den oxidation/stress som uppkommit under förlossningen. Studier visar även att, desto mer antioxidanter som finns hos modern, desto mindre troligt är det att barnet får gulsot efter förlossningen. Detta bör dock forskas vidare kring, enligt Suzanne. Suzanne menar att ett spädbarn kan ha lågt bilirubin men ändå ha hjärnskador eller ha höga värden och må helt bra. Att det skulle hjälpa med behandling med blått ljus, verkar således inte så troligt. Det finns andra saker som kan bidra när barnet har höga bilirubinvärden och det bästa är att amma barnet så mycket som möjligt och se till att mamman får tillräckligt med antioxidanter. Det har istället visat sig att behandling med blått ljus ger minskade nivåer av vitamin C hos spädbarnet,  och att man förstör antioxidanter som bla glutathione. Även albuminnivåerna blir lägre.

Suzanne efterlyser studier där man testar mammors vitamin C-nivåer under graviditeten, samt under amningstiden, samt att man forskar på hur oralt, respektive intravenöst C-vitamin tas upp för att på så vis jämföra olika problem hos kvinnor och barn beroende på deras C-vitaminnivåer.  Som tillägg så har Cochraninstitutet studerat forskning som gjorts på C-vitamin och har inte sett negativa effekter av tillsatt vitamin C  under graviditeten.

En annan studie, utförd på 1500 kvinnor där man jämförde kvinnors  C-nivåer i blodprov, visade mindre komplikationer hos de kvinnor som hade högre nivåer av C-vitamin. Studier visar att det är speciellt viktigt för kvinnor med diabetes. Vid kost med mycket kolhydrater behövs mer vitamin C .

En studie från Uganda visar mindre sjukhusvistelse för kvinnor med högre C vitamin tillskott än kontrollgruppen. Studier visar även att mammans och barnets vävnader behöver minst 500 mg C-vitamin per dag. En annan studie visar att 2000 mg inte är skadligt. Studier har gjorts på smådjur och resultatet visar inga skadliga effekter av stora doser. Det har gjorts studier på råttor som fått begränsad tillgång till mat och som fått fler missfall. När råttorna fick C-vitamin samtidigt, så fick de inte missfall. Detta kan betyda att det är extra viktigt för kvinnor som lider av mycket illamående under graviditeten, att få i sig vitamin C eftersom det reglerar många viktiga funktioner i kroppen.

Dr Klenner, som forskat mycket på vitamin C, går så långt att han säger att om man inte använder vitamin C vid förlossningen så är det försummelse. En studie på 300 kvinnor, som i oavbruten följd erhöll 4000/dag mg vitamin C under den första trimestern, 6000 mg under den andra och 8000 – 10000 mg/dag under den tredje trimestern (några kvinnor fick t o m 15000 dagligen under den tredje trimestern) visar att dessa kvinnor inte fick missfall alls.. Dosen delades upp vid 3 tillfällen under dagen. Dessutom fick kvinnorna 10000 mg IV C-vitamin när de kom in för förlossningen.

Positiva effekter hos gravida kvinnor som erhöll C-vitamin under graviditet och förlossning

  • Optimala HB-värden (blodvärden) var lättare att behålla
  • Mindre kramper i benen
  • Mindre besvär med hudbristningar
  • Kortare och mindre jobbiga förlossningar
  • Inga stora blödningar efter förlossningen
  • En mycket mer elastisk mellangård

Modersmjölken innehåller alltid mer vitamin C än vad som finns i mammans blod och distributionen av vitamin c går alltid till barnets mjölk först. Om man pumpar ut mjölk så är det inte mycket Cvitamin som finns kvar efter 20 minuter då C-vitamin är vattenlösligt och lätt oxiderar vid kontakt med syre.

Studier på C-vitamin och nyfödda barn 

Många studier visar även att det går utmärkt att använda syntetiserat framställd askorbinsyra och natriumaskorbat. Naturligtvis är det bästa att använda C vitamin i sin naturliga form i mat, men när man ska tillföra stora mängder C-vitamin så är det mycket svårt att få i sig den mängd som behövs via maten man äter. Vid  intravenös användning av C-vitamin används syntetiserat vitamin C . Fred Klenner använde syntetiserat vitamin C  medan Linus Pauling tog 10 gram oralt syntetiserat vitamin C dagligen. Archie Kalokerinos Australian  använde också syntetiserat vitamin C, framförallt intravenöst i stora doser och med fantastiska resultat. Dr Archie K. gav 100 mg intramuskelärt C-vitamin (alternativt med lite natriumaskorbat) i mjölkformula till nyfödda Aborigenals och barnen överlevde och SIDS försvann. Dr Cathcart (här ser du en video med honom och om hans erfarenhet om att kroppen tolererar mycket mer syntetiserat vitamin C när man är sjuk jämfört med när man inte är sjuk. Han har till och med använt 300 gram syntetiserat vitamin C i en dos till en kvinna med körtelfeber https://www.youtube.com/watch?v=j6G-5n0IG8E&fbclid=IwAR32KrxA3e5IhfvviU0sQJMhWCI5zcJT2o9stXzhclhT9B1stzZQPUT9S-0 )

Många läkare i världen har använt protokoll med stora doser syntetiserat vitamin C, och man har tex haft stor framgång vid behandling av kikhosta. Generellt så bör man ta vitamin C i sin naturliga form i frukt och grönsaker mm, men när det gäller att behandla svåra brister eller svåra infektioner behövs syntetiserade C vitaminpreparat användas. Man kan tex se protokollet för C-vitamin vid kikhosta på Suzannes hemsida. https://drsuzanne.net/2017/10/sodium-ascorbate-vitamin-c-treatment-of-whooping-cough-suzanne-humphries-md/

Webbaserad föreläsning om medicin, kost och hälsa (med Zarah Öberg)

2020 april > söndag, april-26-2020

Vi har fått många förfrågningar om kurser och föreläsningar och kommer därför starta upp webbaserade föreläsningar med olika teman. För dig som är intresserad går det även att göra en intresseanmälan till heldagskurser, då dessa kommer erbjudas från hösten 2020.  Du anmäler dig genom att skicka intresseanmälan till tidsbokning@zarahssida.se. Föreläsningarna kan bokas enskilt och betalas då per gång, eller om du vill kombinera 5 föreläsningar som ett paket, så blir priset subventionerat. Alla föreläsningar är på helger, och 1-2 timmar långa. Kurser är heldagar eller halvdagar.

Kommande föreläsningar och kurser med Zarah Öberg

  • D-vitamin och immunförsvar, naturligt solskydd , stärk immunförsvaret på naturlig väg
  • Hormoner och hormonell obalans, PCOS, PMS, infertilitet och hur fungerar ett labrixtest (salivtest)
  • Utbrändhet, binjureutmattning, kortisolvärden, och hormonell obalans, hur mäter man kortisol med salivtest.
  • Sömn, melatoninbrist och hur sömnen påverkas av stress, kost samt hur man mäter melatonin i salivtest.
  • Tarmflora och mikrobiomtest, hur mäter man bakterier och hur påverkas hälsan av vår tarmfloran.
  • Näring och kost vid graviditet och amning
  • Glutenfri och mjölkfri kost, allergener, hur fungerar olika antikroppar och födoämnestest
  • Signalsubstanser och ADHD, ADD, depression, hur fungerar labrixtest på signalsubstanser
  • Kost för barn och ungdomar
  • Vi gör även föreläsningar på förfrågan, så du kan gärna skicka in önskemål om tema, då Zarah gärna föreläser om många olika teman.

Skillnad mellan MK-4, MK-7, MK-9 och andra former av K-vitamin

2020 april > tisdag, april-21-2020
K-vitamin kan delas upp i olika föreningar. Det finns  vitamin K2-föreningar — MK-1, MK-2, MK-3, MK-4, MK-5, MK-6, MK-7, MK-8 och MK-9. ”M” står för menakinon, K står för vitamin K, och ”N” representerar antalet isoprenoid sidokedjorester.
Merparten av källor från  kosten innehåller MK-4, tex i kyckling och nötkött samt i smör. Men om man äter livsmedel som fermenterats med goda bakterier, så innehåller de en hel rad med MK-former. Ost innehåller tex både MK-8 och MK-9.
Mjölksyrade grönsaker innehåller både MK-5, MK-6, MK-8 och MK-9 och natto innehåller MK-7.
MK-7 används mest i kosttillskott och även i studier, då den är mycket mer biotillgänglig och effektiv än övriga MK-former. Det kräver höga doser med MK-4 för att få samma effekt som låga doser av MK-7.
MK-7 är en förkortning för menakinon-7 och är en bioaktiv form av vitamin K2. MK-7-formen tas upp 10 gånger bättre än vitamin K1 och tillverkas vanligen av  Bacillus subtilis genom fermentering.

Probiotika vid histaminintolerans

2020 april > torsdag, april-16-2020

Många med histamintolerans har besvär med probiotika, och det är viktigt att förstå att det inte handlar om att man inte tål probiotika, utan att det är viktigt att det är rätt stammar som man använder sig utav. De flesta bifidumbakterierna bidrar till att bryta ner histamin, och när man tar ett mikrobiomtest som visar tarmflorans sammansättning, så ser man att just dessa stammar ligger lågt. Anledningen till det låga värdet kan vara att de inte har blivit ammade som baby och fått dessa bakterier via modersmjölken, eller att de fått antibiotika eller blivit förlösta med kejsarsnitt. De stammar som främst påverkar histaminnedbrytningen är bifidum longum och lactis.

Probiotika med lågt histamin och probiotiska bakteriestammar att leta efter

Dessa stammar kan bidra till att minska symtom:

· Bifidobacterium infantis
· Lactobacillus gasseri
· Bifidobacterium breve
· Bifidobacterium bifidum
· Lactobacillus salivarius
· Lactobacillus rhamnosus
(Kan hjälpa till att stabilisera mastceller och minska känsligheten hos histamin- och allergirelaterade receptorer samt reglera antiinflammatoriska celler.
· Bifidobacterium longum
(Är en probiotisk stam som verkar histaminnedbrytande. Denna stam kan även minska inflammatorisk respons efter måltid och förbättra hyperintermabilitet (läckande tarm).
· Bifidobacterium lactis
(Hjälper till att bryta ner histamin och tyramin).
· Lactobacillus plantarum
(Hjälper till att bryta ner biogena aminer, inkl histamin och tyramin).

Probiotiska stammar som ska undvikas vid histaminintolerans

Dessa probiotiska stammar ökar kroppens naturliga histaminproduktion och/eller innehåller histamin (dessa kan vanligtvis användas när tarmen blivit bättre och histaminintoleransen har lagt sig).

· Lactobacillus casei
· Lactobacillus Bulgaricus
· Streptococcus thermophilus
· Lactobacillus delbrueckii

· Lactobacillus helveticus

Glöm inte att även undersöka levern, och att det är klokt att göra ett mikrobiomtest som visar varför det förekommer histaminintolerans. Givetvis så är det bra att undvika de stammar som påverkar histaminintolerans negativt men man behöver ta reda på orsaken för att vara säker på att orsaken korrigeras en gång för alla
Om du önskar vår hjälp, så kan du boka tid via följande mailadress: tidsbokning@zarahssida.se

Låga sköldkörtelvärden vid lågt kortisol (hypo 2)

2020 april > tisdag, april-14-2020

Sköldkörteln (hypotyreos) och hormonell obalans

Låg sköldkörtelproduktion, hypotyreos, blir allt vanligare och innebär kort och gott att
produktionen av sköldkörtelhormon ligger för lågt. Hypotyreos kan bero på flera orsaker, där näringsbrist och kortisolbrist är några av de mest förekommande orsakerna. Vid misstanke om näringsbrist bör man först och främst undersöka om det förekommer brist på jod och aminosyran tyrosin, då dessa är de ämnen som bildar sköldkörtelhormoner. Det är också viktigt med selen för konvertering mellan det
mindre verksamma hormoner (T4), till verksamma hormoner (T3). Vid näringsrelaterad hypotyreos, så brukar dessa 3 näringsämnen vara bristfälliga. Det går utmärkt att se i provsvar om konverteringsbesvär är orsak till hypotyreos, och då bör man mäta T3, T4 samt TSH och ta hjälp för genomgång av provsvar.

Hypotyreos beror ofta på låga kortisolvärden (hypo 2)

En annan orsak till hypotyroes, är kopplingen mellan kortisol och sköldkörtelhormoner. Kortisol bildas i binjurarna och har många uppgifter, såsom att hålla balans i kroppens salter, styra tarmens rörelser, väcka oss på morgonen och göra oss pigga och alerta, samt att hantera inflammatoriska processer och stress. I stressiga perioder så ligger kortisol högt (fas 1) för att möta det stora behovet av att motverka stress. När produktionen varit hög under lång tid, så blir den istället lägre
och undermålig (fas 2) vilket bidrar till ett lågt värde. I detta läge är binjurarna utmattade och orkar inte producera den mängd kortisol som behövs för att hålla igång kroppens normala funktioner. Låga kortisolvärden kan ge symtom som trötthet, utmattning, oförmåga att hålla nere inflammatoriska processer och sämre förmåga att hantera stress.

Utöver ovan nämnda symtom, så påverkas även sköldkörteln, då det behövs både sköldkörtelhormon och kortisol för att bilda energi i cellerna. Sköldkörtelhormon
bildas i sköldkörteln och transporteras till cellerna för att bilda energi. Det stora problemet för många är att det inte bara behövs sköldkörtelhormoner, utan även
kortisol för att bilda energi/ATP. Allt fler människor har låga nivåer av kortisol p.g.a.
långvarig stress vilket medför försämrad energiproduktion.

Levaxin som medicinering vid hypotyroes (hypo 2)

Det som sker är följande. Låga kortisolvärden gör att sköldkörtelhormonerna inte längre kan bilda energi på det sätt som är tänkt, och att de istället cirkulerar runt i blodet. Sköldkörteln drar då ner på produktionen och resultatet blir lägre sköldkörtelvärden, hypotyreos. Det är mycket vanligt att låga sköldkörtelvärden bero
på just detta dilemma, att problemet från början är att kortisol ligger lågt, snarare än
att det är besvär med just sköldkörteln. I detta läge fungerar inte medicinering med levaxin, då det tillför T4-hormoner som ändå inte kan användas. När man tillför  levaxin, så är det i form av T4-hormoner, som både behöver konverteras och som även kräver god tillgång till kortisol i cellerna. Om konverteringen inte fungerar eller om det saknas kortisol i cellerna, så kan energi inte bildas och T4 cirkulerar runt i blodet och gör att man blir ännu sämre (kallas T4-förgiftning). Vid misstanke om att det är kortisol som är orsak till hypotyreos, så mäter man kortisolkurva med 4 eller 5 mätpunkter för att se dygnskurva på kortisol, och utifrån det kan man sedan stötta binjurarna så att kortisolproduktionen blir bättre. Man kan även misstänka att problemet beror på kortisol om patienten varit utmattad eller haft mycket stress, eller om levaxin försämrar tillståndet och inte bidrar med ökad energi eller korrekta
värden på T4 och T3, och TSH.

Man bör även tänka på att alla saker som sker i kroppen är i godo. Ett vanligt tankesätt är att kroppen gör ”fel” när den påvisar symtom, men kroppen gör sällan fel, utan gör exakt det den ska. Det viktiga är att vi lyssnar och identifierar vad som är orsaken, så att det kan korrigeras en gång för alla.

Det viktiga vid hypotyreos (och även andra sjukdomstillstånd) är att ta reda på orsaken till besvären och korrigera den. Medicinering är en akut lösning, men man bör arbeta med att korrigera orsaken om man vill bli helt bra. I ovan nämnda läge, med låg produktion av sköldkörtelhormoner, bör man mäta kortisolvärdet i salivtest/labrixtest, och sedan korrigera de obalanser som finns. Man kan även korrigera näringsbrister om det förekommer.

Långvarig stress ger låga progesteronvärden

Utöver kopplingen mellan sköldkörteln och kortisolproduktionen, så är det bra att känna till att man även behöver ha korrekta värden på progesteron för att känna sig pigg och alert. Progesteron bildas av kolesterol och konverteras sedan vidare till kortisol (stresshormon), vilket innebär att långvarig stress automatiskt bidrar till låga progesteronvärden. Detta blir ofta extra tydligt efter 30-35 års ålder, då den egna produktionen av progesteron minskar. Kroppen kommer alltid att prioritera överlevnad före fortplantning, vilket innebär att om vi ställs inför ett faktum där kortisolproduktionen är hög och urlakar progesterondepåerna, så kommer
kortisolproduktionen att prioriteras. Resultatet blir att progesteronvärdet successivt blir lägre, och att vi upplever mer och mer besvär kopplade till hormonell obalans.

Östrogen och testosteron ingår i samma cykel, men konverteras i ett annat ben, där kolesterol bildar DHEA och sedan östrogen och testosteron. Detta innebär att detta ben inte är direkt kopplat till stresshormon och på så vis ofta är mindre påverkat. Det är således vanligt att östrogen ligger skapligt och progesteron ligger lågt (pga stress) vilket innebär att balansen mellan östrogen och progesteron blir lägre än önskvärt. Väldigt lågt östrogen gör dessutom att man inte får effekt från progesteronkräm eller annan progesteronbehandling, så man bör alltid korrigera dem båda.

Om du önskar hjälp av Zarah Öberg eller provtagning med hjälp av labrixtest eller mer ingående mätning av faktorer som hör samman med sköldkörteln, så bokar du tid via tidsbokning@zarahssida.se