Mycket lågt intag av mättade fetter kan vara lika illa för som att äta för mycket höga mättat fett, visar an ny japansk studie. Studien, som visade att för lite mättade fetter kan leda till ökad risk för dödsfall i samband med stroke, publicerades nyligen i American Journal of Clinical Nutrition.

Studien genomfördes på så många som 110.000 människor som deltog i huvudundersökningen, varav 58.453 av dessa fyllde i ett frågeformulär som följdes upp 14 år senare.

Source: American Journal of Clinical Nutrition
Published online ahead of print, doi: 10.3945/ajcn.2009.29146
“Dietary intake of saturated fatty acids and mortality from cardiovascular disease in Japanese: the Japan Collaborative Cohort Study for Evaluation of Cancer Risk Study”
Authors: K. Yamagishi, H. Iso, H. Yatsuya, N. Tanabe, C. Date, S. Kikuchi, A. Yamamoto, Y. Inaba, A. Tamakoshi

LÄS MER…

I senaste numret av Journal of American Medical Association står att läsa att de nya kostråden för den amerikanska befolkningen bör inriktas på whole food, dvs hela livsmedel och ätvanor med riktig mat och lagade måltider, snarare än enskilda näringsämnen och halvfabrikat. Hmm… Vad är de inriktade på nu då, kan man undra?

Source: Journal of the American Medical Association
Vol. 304, No. 6, pp.681-682
“Dietary Guidelines in the 21st Century – a Time for Food”
Authors: Dariush Mozaffarian, David Ludwig

LÄS MER…

Nu är det snart dags för val och jag och Peter Wilhelmsson vill uppmana er att besöka alla valstugor och ställa frågor som berör hälsa, medicin och natur! 

Besök alla valstugor och ställ frågor som är obekväma men ack så viktiga, oavsett färg. Skriv gärna ut denna lathund och ta med till valstugan.. !

Förslag på frågor:
 
1) Hur ska ditt parti hålla folk friska för att på så sätt minska vårdkostnader, vårdköer och för att gynna folkhälsan?

2) Vilket program har ni för att bekämpa barn- och ungdomsfetman? Har ni ett kraftfullt program som gör att vi ersätter läsk och skräpmat i skolorna med nyttig mat och hälsosamma mellanmål?

3) Vad har ert parti för program för de som blir påverkade av mobilstrålning, elektromagnetisk strålning och som är elallergiker? Har ni planering av utbyggda master och strålning eller det motsatta? Hur skall detta etableras inom sjukvården och försäkringsärenden?

4) Vad har ni för riktlinjer för att äldre ska få bättre mat och tex hjälp till motion och utomhusaktiviteter?

5) Vad har ni för program för att se att flera har tillgång till komplementärmedicin och att komplementärmedicinen är representerade i utskott, politiska beslut, sjukvårds och friskvårdspolicy, mm.  Kommentar: Varför har läkarkåren full kontroll när minst en tredjedel av svenska folket går till komplementärmedicinare och intar kosttillskott?

6) Vad har eran parti för åsikt om lag och riktlinjer till läkare och sjuksköterskor som straffar dem om de arbetar med komplementärmedicin?

7) Hur ska barn få tillgång till annan behandling än den som utförs av läkare? Och om lagen om detta inte skall förändras, hur ska då vårdköerna prioriteras, så att alla barn får snabb hjälp? Hur skall ert parti agera i frågan om barnens rätt att använda komplementära behandlingar i Sverige?

8) Vad har erat parti för program för kemikalier och de 100.000 olika kemikalier som finns i vårt samhälle (med endast 5% som är forskade på)? Och hur vad är ert partis ställning inom miljöfrågan?

9) Vad har ert parti för program för att motverka slamspridningen på åkermarkerna och därmed också för minskade kadmiumhalter i grödorna samt bättre grundvatten? Vad är ert program för vatten, klorering, flourering för att motverka sköldkörtelproblematik från bromideras påverkan?  

10) Vad har ert parti för program vad gäller odlingsplacering, såsom odlingar nära flygplatser m.m. där det sprids oerhört mycket förorening?  

LÄS MER…

Igår stod det i SvD att pandemin inte var en pandemin… Inte så överraskande, eftersom det var exakt det jag sa för ett år sedan när jag jobbade så hårt för att förhindra vaccineringen av små barn, gravida och barn överlag… Och nu kommer nya rön om att vaccinet kan orsaka sömnsjuka… 

Då har vi inte sett alla biverkningar från kvicksilvret med överaktiva barn och slöa hjärnor, skvalen (som kan ge allergiska reaktioner) samt den insulinresistensen som uppkommer av vaccinet. Att diabetesfrågan kommer uppmärksammas kan ni vara säkra på, men det dröjer väl ett år till… :)  Bara se på de barn som föddes i samband med tidigare influensavaccingringar, och det ökade antalet diabetiker och allergiker.

Sen undrar jag om det är någon som har forskat på hur vaccinet reagerar när det sprutas in venöst, tillsammans med alla de kemikalier, miljögifter som redan stressar vårt immunförsvar… samt vår stress, minskade sömn, sämre mat m.m. Man behöver inte vara einstein för att räkna ut att tillverkarna inte har en aning om det…

Läs mer om: Svininfluensa kan orsaka sömnsjuka

LÄS MER…

Mobilstrålning och försämrad sömn

Läs mer: www.somn-skolan.se

LÄS MER…

Ni har väl inte missat att vi erbjuder kostnadsfri möjlighet till kost- och motionsregistrering, antingen via mail eller i vårt hälsocommunity, Allt om familjen. På Allt om familjen registrerar du dig och lägger enkelt in dina kost- och motionsdagböcker.

En kostdagbok eller motionsdagbok innehåller det du äter och äter under en dag, hur mycket vätska du dricker, din motion och träning samt om du upplever förändringar i ditt humör eller i din energi under en viss tid på dagen. 

Genom att göra en kost- och motionsdagbok, så uppmärksammar du dig själv på ovanor, samtidigt som du kan få feedback utifrån just din livsstil.

Läs mer om: Allt om familjen eller maila: zarah@kostkoll.se

En ny studie har identifierat och sekvenserat antioxiderande proteiner i yoghurt som kan användas som stabilisatorer i funktionella livsmedel. Forskarna från Danmarks Tekniska Universitet och Köpenhamns universitet visade att naturliga antioxidanter som fanns i yoghurt alltså kan användas som stabilisatorer. Studien publicerades nyligen i tidsskriften Food Chemistry, och fastställer exakt vilka proteiner från yoghurten som har antioxiderande egenskaper.

”Source: Food Chemistry
Published online ahead of print, doi: 10.1016/j.foodchem.2010.05.029
“Antioxidant activity of yoghurt peptides: Part 2 – Characterisation of peptide fractions”
Authors: K.H.S Farvin, C.P. Baron, N.S. Nielsen, C. Jacobsen

LÄS MER…

En ny studie visar att E-vitaminets påverkan vid luftvägsinfektioner kan bero på personens kön och genetik. Studien publicerades under juli månad i tidsskriften American Journal of Clinical Nutrition, och undersökte varför vitamin E-tillskott är mer effektivt mot infektioner hos vissa människor än hos andra.

Studien visade att E-vitaminets påverkan på immunförsvaret beror på vitaminets effekter på produktionen av cytokiner vilket är proteiner med en viktig roll i kroppens signalsystem. Cytokinerna hjälper således till för att behålla immunsystemets funktion.

Source: IL-2 and IL-10 gene polymorphisms are associated with respiratory tract infection and may modulate the effect of vitamin E on lower respiratory tract infections in elderly nursing home residents
American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 92, No. 1, 106-114, July 2010
doi:10.3945/ajcn.2010.29207
Authors: Sarah E Belisle, Davidson H Hamer, Lynette S Leka, Gerard E Dallal, Javier Delgado-Lista, Basil C Fine, Paul F Jacques, Jose M Ordovas, and Simin Nikbin Meydani

LÄS MER…

Läs alla senaste nyheter inom kost, hälsa och livsstil: Veckans inspirationsbrev

Anmäl dig för kostnadsfri prenumeration på vårt inspirationsbrevbrev: Anmälan

Extrakt från bär och granatäpple kan skydda vår hud från de skadliga effekter som kommer av UV-strålning. Den nya studien presenterades av koreanska forskare som rapporterar att ämnet ellagsyra kan förhindra nedbrytningen av kollagen i våra mänskliga hudceller. Detta bibehåller hudens struktur och bromsar bildandet av rynkor, enligt resultaten som publicerades i månadens nummer av Experimentel dermatologhy.

Ytterligare studier med hårlösa möss har även visat att polyfenoler hindrar förtjockning av huden vid exponering från UV-strålning. En lokal applicering av ellagsyra associerades med en halvering av proinflammatoriska ämnen i huden på djuren. Studien utfördes av forskare från institutionen för kostvetenskap vid Hallym University i Korea.

Source: Experimental Dermatology
Volume 19, Issue 8, Pages e182-e190
“Dietary compound ellagic acid alleviates skin wrinkle and inflammation induced by UV-B irradiation”
Authors: J.Y. Bae, J.S. Choi, S.W. Kang, Y.J. Lee, J. Park, Y.H. Kang

LÄS MER…

Ftalater är en av de saker som jag oroar mig mest för inom hälsa, förutom parabener (som finns i hudvård och hårvård), halogener (flour och klor) samt kadmium (som finns ute i åkermarkernas rötslam).

Ny forskning har dessutom visat samband mellan plaster med ftalater och inflammation hos nyfödda barn. Ftalater är en mjukgörare som gör plasten mjuk. Desto hårdare plast, desto mindre ftalater alltså… !

Dr. Mercola skriver i dagens utskick att för tidigt födda barn utsätts för extremt höga koncentrationer av ftalater då de exponeras för plast medicinsk utrustning som använts vid neonatal intensivvård. Detta är minst sagt oroande och anmärkningsvärt, eftersom det påverkar barnen så mycket, så tidigt i livet. Flera av de sjukdomar som drabbar för tidigt födda barn, är också förknippade med inflammationer.

Newswise skriver i sin rapport att det finns ”direkta bevis för att förekomsten av ftalater förlänger överlevnaden för vita blodkroppar, vilket stödjer tanken om att ftalaterna bidrar till skador och inflammation. Ftalater uppmuntrar även cellerna att framställa väteperoxid, som kan ta död på celler och skada vävnaderna.” (Källor: Newswise 20 jul 2010, Pediatrisk forskning augusti 2010, 68 (2) :134-9)

Läs mer:

www.kemikalier.eu
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kostkoll.se
www.gmo-guiden.se

LÄS MER…

En ny ansökan har formulerats av internationella experter som hävdar att vi behöver höja den dagliga rekommendationen för vitamin D. De hävdar att det är avgörande för att erhålla minskade risker för sjukdomar. Forskarna representerar både Europa och USA, och skriver att ett högre intag av vitamin D kan skydda mot sjukdomar som rakitis, osteomalaci, cancer, autoimmun typ-1 diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och musklersvaghet.

Forskarna har publicerat en artikel om D-vitaminansökan i det senaste numret av Experimental Biology and medicine (28 juli 2010). Argumenten för höjda rekommendationer, är att det skulle minska skulle frekvensen av vissa sjukdomar, öka livslängden samt minska sjukvårdskostnaderna markant.

”Det är hög tid att världen tar till sig vitamin D i näringspolitiken, då vi nu står inför ett vägskäl. Våra rekommendationer behöver motsvara den vetenskapliga kunskap som finns om vitaminets många fördelar”, säger Anthony Norman, professor emeritus i biokemi och biomedicin vid University of California, Riverside.

Läs mer om D-vitamin: www.d-vitamin-biz

LÄS MER…

Kolesterol är ett mjukt ämne, som finns i vårt blod och i alla kroppens celler, där det producerar och ingår i cellmembranet (cellens skal), i tillverkningen av hormoner, vitamin D och de gallsyror som hjälper dig att bryta ner fetter.

D-vitamin omvandlas i kroppen av det kolesterol som finns som förstadie i huden. När solens UVB-strålar når våran hud, så omvandlas detta förstadie till vitamin D, som är förknippat med både vårt immunförsvar, kalciumomsättning och därmed också benbildning o.s.v. Läs mer om: D-vitamin

Galla består av oorganiska salter, gallsalter, kolesterol och lecitin, som alla behövs för att du ska kunna spjälka fettet i tolvfingertarmen. Gallan tillverkas i levern och lagras i gallblåsan, för att sedan transporteras via gallgångarna ut i tarmen, där den hjälper dig att ta omhand fetterna som d du äter. som hjälper dig att smälta fett. Kolesterol bidrar också i bildandet av dina minnen och är avgörande för neurologisk funktion. Läs mer om galla och matsmältning: Friska Barn

Levern tillverkar cirka 75 procent av kroppens kolesterol, vilket gör det oerhört viktigt att ha en lever som fungerar och som stödjs upp av bra kosthållning och rening. Läs mer om levern och leverrening. Så här funkar kroppen och Detox-guiden

Kolesterol finns i två olika varianter, där den ena är bra för oss (high-density lipoprotein eller HDL) och den andra ställer till det (low-density lipoprotein eller LDL). Det ”goda” kolesterolet hjälper till att rensa bort plack, som kommer från tex socker och tex: enzymet bovin xantin oxidas.

Bovin Xantin Oxidas kallas för XO och attackerar proteinvävnaderna (plasmologen) i kroppen, främst på de arteriella kärlväggarna och hjärtmuskeln. Enzymet finns i mjölk och kan vanligtvis brytas ner såsom i rå mjölk. När mjölken homogeniseras så ökar visserligen hållbarheten med 11 dagar, men den blir också förstörd, vilket bidrar till att vi inte längre har förmågan att bryta ner XO i tarmen vilket gör att det går över ut i blodbanan. Väl ute i blodet attackerar det kärlen och hjärtmuskeln, vilket gör att det uppstår skrovliga kärl, som kroppen försöker släta ut med kolestrol. På så sätt skapas ärrvävnad med kalciumplack, kolestrol och andra fetter dvs åderförkalkning uppstår. (Källa: OIH)

Samtidigt som de goda fetterna försöker hjälpa oss mot skador, så kan LDL-kolesterolet bygga upp plack i artärerna, vilket gör att blodet inte flödar genom kärlen lika lätt. Om dina blodkärl dessutom är ihopdragna av vattenbrist, så är genomströmningen ännu långsammare. När vätskor transporteras sakta, så skapas det lätt klumpar, så även för blod och galla, vilket kan ge blodproppar eller gallstenar. En propp i blodet kan leda till att blodet behöver ta omvägar för att komma fram. Om proppen skapas i slutet på en artär, så kan inte blodet ta sig fram längre och då bildas en hjärtinfarkt.

Blodkärlens elastik är också intressant i sammanhanget, eftersom de blir stela av för mycket omega 6-fetter och för lite omega 3. För stela blodkärl ökar belastningen på dem när de drar ihop sig och utvidgar sig. Detta kan ge små bristningar som sedan skapar plack och därmed också åderförkalkning. I blodet har kvinnor skydd från östrogen som motverkar kärlskador, vilket är en viktig orsak till att kvinnor får hjärt- och kärlsjukdomar först efter menopausen.

Däremot, så kan östrogenet minska om kvinnan är stressad, eftersom stressen frisätter kortisol från binjurarna. Kortisol använder sig av DHEA som annars används för tillverkning av östrogen, samt att det blockerar östrogen överlag. Det är också därför som en stressad person kan få utebliven menstruation och ofrivillig barnlöshet. Vid för högt kortisol, kommer östrogenet att minska och kärlväggarna blir mer sårbara. Med anledning av det, så är både socker (som stressar nervsystemet) och stress överlag, oerhört stora orsakar till åderförkalking och kärlskador med plackansamling. Hög kortisolfrisättning ökar dessutom inlagring av fetter och minskar insulinkänsligheten, vilket kan öka risk för diabetes, fetma och högt blodtryck.

Triglycerider är detsamma som förhöjda nivåer LDL-fetter, vilket är kopplat till både hjärtsjukdomar och diabetes. Triglyceridnivåer är dessutom kopplat till högt intag av socker, fysisk inaktivitet, rökning, alkohol och övervikt/fetma. Lipoprotein är ett ämne som ingår i de LDL-kolestrol som är dåliga för oss. Lipoprotein är dessutom bundet till ett protein som kallas för apoprotein. Höga LDL-nivåer är oerhört ohälsosamt för oss.

I blodet omvandlas dessutom socker till LDL-kolestrol i levern. Allt det socker som du äter och inte gör av med (överbliven glukos) omvandlas till LDL-kolesterol, vilket återigen lyfter det faktum att socker är en ohälsosam energikälla. Frukt kan vara bra i viss mängd, men även överskott av frukt, bidrar till ökade LDL-nivåer i blodet.

Eftersom kolesterol inte bara är dåligt, utan också medverkar i livsnödvändiga funktioner, så är det oerhört viktigt att inte äta kolesterolsänkande mediciner. Dessa har samma funktion som antibiotika, dvs de tar inte bara hand om problemet utan påverkar även annat. Kolesterolsänkande medicin tar bort även de bra kolesterolen, ökar plackbildningen i hjärtmuskulaturen (särskilt om du är mjölkdrickare) samt sänker Q10 i hjärnan, så att män blir impotenta. OM du mot allt förmodan äter kolesterolsänkande medicin, så bör du alltid komplettera med bra fetter (som du tar MELLAN medicinerna, så att de hinner verka och inte förstörs av medicinen) samt komplettera med Q10 och antioxidanter.

Minska istället på socker, LDL-kolesterol och öka HDL-kolesterol från tex fisk, alger eller kokosfett. Tänk också på att stressa mindre, ha gott om återhämtning och sova tillräckligt för melatoninproduktionen (din allra starkaste antioxdant som tillverkas i kroppen under din sömn).

LÄS MER…

I och med att bältros är en virusorsakad sjukdom som sätter sig i nerverna, så är de liknande vattkoppor i sina symtom. Virus läks bäst genom att vänta ut infektionen, men du kan bygga ditt immunförsvar genom att äta gott om vitaminer och mineraler. Dessa stärker immunförsvaret i grunden, vilket gör kroppen starkare och därmed bättre rustad för att ta omhand viruset.

Bältros uppstår hos den som tidigare har haft vattkoppsvirus och beror på att vattkoppsviruset har stannat kvar i kroppens nervfibrer. Oftast kommer dessa virus fram när vi är svaga i kroppen och därmed också i vårt immunförsvar. Det allra bästa är alltså att både understödja immunförsvaret och lindra blåsorna lokalt.

Bältros ger små blåsor, som kan smärta oerhört mycket, medan de egentligen är en reaktion i de ansatta nervernas utbredningsområde. Du kan stärka immunförsvaret (hålla antikroppsbildningen på hög nivå) med en antioxidantdryck som tex Holistics REDS eller Supervitalis. Detta kan kompletteras med höga doser av B-vitaminkomplex med både B12 och lecitin.

För blåsorna, kan man badda med aloe vera som lindrar, med kolloidalt silver som behandlar lokalt samt med vanlig acetylsalicylsyra som du löser upp i kloroform. Kolloidalt silver är dessutom lämpligt för virusinfektionen och kan tas tillsammans med lite kokosfett.

Du bör självklart inte utesluta din vanliga medicinska behandling, utan endast komplettera med dessa olika tillskott, som eventuellt hjälpa kroppen att bli frisk snabbare.

LÄS MER…

Om vi inte hade ett luktsinne, så skulle vi inte klara oss, eftersom luktsinnet är en del av vår navigering i naturen. Utan lukt har vi inte heller förmågan att känna de smaknyanser som avgör om maten vi äter är beskt giftig eller söt och energigivande. På det sättet kan man säga att luktsinnet fungerar som en sorts varningssignal, för allt från att det brinner, att maten är dålig till att vi känner mer angenäma dofter som bidrar till attraktion och hunger. 

Luktsinnet och minnen

Människan är en känsloindivid som sätter ord och minnen på det vi upplever, vilket gör våra sinnen centrala, både för att väcka gamla minnen, skapa nya minnern och för att relatera och jämföra. Vi tänker på jul när det luktar pepparkakskryddor, tänker på hemmabakat när vi entrar en bake off-kiosk och minns vår barndom när vi tänker på vår gamla älsklingsmaträtt. Flera företag har till och med gjort detta till sin affärsidé och involverar lukter i sin marknadsföring eller väljer att baka de bullar som de säljer, eftersom lukten samtidigt får kunden att känna sig hemma.  

Luktsinnet inverkan på fortplantningen  

Hos många djur är luktsinnet direkt avgörande för att djuret skall överleva, medan vissa djur använder andra sinnen för sin navigering. Exempelvis, så avlider en kaninunge om denna inte får tillgång till sitt luktsinne, eftersom det är luktsinnet som leder ungen till sin mammas spene och därmed också mjölktillförseln. 

Även insekterna är beroende av lukt, eftersom det är honornas lukt som lockar till sig de manliga insekterna. Det är alltså oerhört viktigt för fortplantningen, eftersom exempelvis en fjärilshona sänder ut lukter för att dra till sig manliga fjärilar. Dofterna kallas för sexualferomoner och är en förutsättning för många djur och deras överlevnad. Även en mus behöver lukt för sin fortplantning eftersom mushonans ägglossning startar först när hon känner lukten från mannens feromoner.

Människans sexualferomoner och reproduktion

Hos människan sägs det finnas två doftämnen som är en  motsvarighet till djurens sexualferomoner. Doftämnena finns i svetten du svettas ut, och det ena är högre hos mannen på grund av hans testosteron. Lukterna hos det motsatta könet, ger en aktivering i de delar av hjärnan som tar hand om reproduktion, dvs i hypothalamus.
 
Forskning har visat att man dras till en persons lukt, eftersom lukten visar att de tillsammans skulle få ett barn med ett starkt immunförsvar. Detta förstörs till stor del av alla de lukter vi tillför utifrån, såsom parfymer och andra lukter.

Träna upp ditt luktsinne

Människan känner cirka 10.000 olika dofter om han/hon är frisk, men det är också känt att det går att träna upp sina sinnen, så även luktsinnet. Testa hemma, genom att öva på olika dofter och utsätta doftsinnet för lukter som du annars inte luktar på. Självklart inte lukter som är giftiga, eftersom näsan är det enda ställe på kroppen, där det finns en öppen väg upp till vår hjärna. I näsan sitter små hår som värmer upp luften du andas in och som rensar bort partiklar. Däremot, så passerar gifter förbi dessa hår, vilket gör att du har dem inne i kroppen, i princip i samma stund som du känner lukten från dem.

Svett, utrensning och dofter

Svett är vatten och salt som utsöndras ifrån våra svettkörtlar (ekrina körtlar). Mellan svettkörtlarna sitter apokrina körtlar (doftkörtlar) som både tillverkar fett, protein och kolhydrater som fungerar som mat åt bakterierna. Din lukt kommer således ifrån den nedbrytning som sker då bakterierna bryter ner ämnen. En deodorant dödar dessa bakterier men täpper också till svettkörtlarna, vilket är mindre bra, eftersom dessa passager fungerar som kroppens reningsverk (tillsammans med din avföring, hudens svettning, din andning då du andas ut försurande och överbriven koldioxid) m.m. Med tilltäppta svettkörtlar, så avlägsnas inte slagg lika effektivt, vilket är en förutsättning för att hålla sig frisk.

Luktmottagare (doftreceptorer)

I vår näsa finns flera miljoner nervceller, med varsin luktmottagare. Dessa luktmottagare (doftreceptorer) är det som ger oss vårt luktsinne. Vid ålderdom försämras dessa och därmed också vår förmåga att känna smaker och lukter.

Doftsignalerna går sedan via luktnerven upp till hjärnans känslodel, dvs amygdala och till vår minnescentral hippocampus. Detta är anledningen till att lukt kan framkalla minnen hos oss samt att minnen kan göra oss doftkänsliga.

Vid förkylning, sjukdom eller ålderdom, så kan lukten försämras, vilket också ger sämre möjlighet att märka av smakförnimmelser. Detta kan ge matvägran, minska hungern eller fortplantningsförmågan/sexlusten.

LÄS MER…