Om vi inte hade ett luktsinne, så skulle vi inte klara oss, eftersom luktsinnet är en del av vår navigering i naturen. Utan lukt har vi inte heller förmågan att känna de smaknyanser som avgör om maten vi äter är beskt giftig eller söt och energigivande. På det sättet kan man säga att luktsinnet fungerar som en sorts varningssignal, för allt från att det brinner, att maten är dålig till att vi känner mer angenäma dofter som bidrar till attraktion och hunger.
Luktsinnet och minnen
Människan är en känsloindivid som sätter ord och minnen på det vi upplever, vilket gör våra sinnen centrala, både för att väcka gamla minnen, skapa nya minnern och för att relatera och jämföra. Vi tänker på jul när det luktar pepparkakskryddor, tänker på hemmabakat när vi entrar en bake off-kiosk och minns vår barndom när vi tänker på vår gamla älsklingsmaträtt. Flera företag har till och med gjort detta till sin affärsidé och involverar lukter i sin marknadsföring eller väljer att baka de bullar som de säljer, eftersom lukten samtidigt får kunden att känna sig hemma.
Luktsinnet inverkan på fortplantningen
Hos många djur är luktsinnet direkt avgörande för att djuret skall överleva, medan vissa djur använder andra sinnen för sin navigering. Exempelvis, så avlider en kaninunge om denna inte får tillgång till sitt luktsinne, eftersom det är luktsinnet som leder ungen till sin mammas spene och därmed också mjölktillförseln.
Även insekterna är beroende av lukt, eftersom det är honornas lukt som lockar till sig de manliga insekterna. Det är alltså oerhört viktigt för fortplantningen, eftersom exempelvis en fjärilshona sänder ut lukter för att dra till sig manliga fjärilar. Dofterna kallas för sexualferomoner och är en förutsättning för många djur och deras överlevnad. Även en mus behöver lukt för sin fortplantning eftersom mushonans ägglossning startar först när hon känner lukten från mannens feromoner.
Människans sexualferomoner och reproduktion
Hos människan sägs det finnas två doftämnen som är en motsvarighet till djurens sexualferomoner. Doftämnena finns i svetten du svettas ut, och det ena är högre hos mannen på grund av hans testosteron. Lukterna hos det motsatta könet, ger en aktivering i de delar av hjärnan som tar hand om reproduktion, dvs i hypothalamus.
Forskning har visat att man dras till en persons lukt, eftersom lukten visar att de tillsammans skulle få ett barn med ett starkt immunförsvar. Detta förstörs till stor del av alla de lukter vi tillför utifrån, såsom parfymer och andra lukter.
Träna upp ditt luktsinne
Människan känner cirka 10.000 olika dofter om han/hon är frisk, men det är också känt att det går att träna upp sina sinnen, så även luktsinnet. Testa hemma, genom att öva på olika dofter och utsätta doftsinnet för lukter som du annars inte luktar på. Självklart inte lukter som är giftiga, eftersom näsan är det enda ställe på kroppen, där det finns en öppen väg upp till vår hjärna. I näsan sitter små hår som värmer upp luften du andas in och som rensar bort partiklar. Däremot, så passerar gifter förbi dessa hår, vilket gör att du har dem inne i kroppen, i princip i samma stund som du känner lukten från dem.
Svett, utrensning och dofter
Svett är vatten och salt som utsöndras ifrån våra svettkörtlar (ekrina körtlar). Mellan svettkörtlarna sitter apokrina körtlar (doftkörtlar) som både tillverkar fett, protein och kolhydrater som fungerar som mat åt bakterierna. Din lukt kommer således ifrån den nedbrytning som sker då bakterierna bryter ner ämnen. En deodorant dödar dessa bakterier men täpper också till svettkörtlarna, vilket är mindre bra, eftersom dessa passager fungerar som kroppens reningsverk (tillsammans med din avföring, hudens svettning, din andning då du andas ut försurande och överbriven koldioxid) m.m. Med tilltäppta svettkörtlar, så avlägsnas inte slagg lika effektivt, vilket är en förutsättning för att hålla sig frisk.
Luktmottagare (doftreceptorer)
I vår näsa finns flera miljoner nervceller, med varsin luktmottagare. Dessa luktmottagare (doftreceptorer) är det som ger oss vårt luktsinne. Vid ålderdom försämras dessa och därmed också vår förmåga att känna smaker och lukter.
Doftsignalerna går sedan via luktnerven upp till hjärnans känslodel, dvs amygdala och till vår minnescentral hippocampus. Detta är anledningen till att lukt kan framkalla minnen hos oss samt att minnen kan göra oss doftkänsliga.
Vid förkylning, sjukdom eller ålderdom, så kan lukten försämras, vilket också ger sämre möjlighet att märka av smakförnimmelser. Detta kan ge matvägran, minska hungern eller fortplantningsförmågan/sexlusten.
Sinnen, stress och nervsystemets funktioner
Dagens höga tempo skapar stor mängd intryck, som skall bearbetas i vår hjärna, för att sedan tas beslut om åtgärd. Förr i tiden var tempo och informationsflödet och lägre, vilket ha både positiv och negativ inverkan på människan. Våra sinnen stimuleras nästintill dygnet runt, mer eller mindre och med olika takt. När synen och hörseln överstimuleras kan vi bli trötta medan för lite beröring minskar ämnen som gör oss lugna och trygga.
Sinnen betyder alltså oerhört mycket och inom mat så har det länge diskuterats det faktum att vissa kulturer äter med ögat, med mycket färg och smak, medan andra kulturer istället äter i stress, och då inte får samma positiva verkan från matens näring och energi, sämre matsmältning och allt som det för med sig.
Ungdomar och sinnesintryck
Unga människor som är i ständig utveckling, har ibland en tendens att gömma sig under en keps eller mössa och kanske är det ett skydd mot omvärldens höga mängd intryck? Om du exempelvis rusar genom staden, med en keps eller hatt som skyler, så minskar din förmåga att ta in lika mycket intryck. Du minskar ditt periferiseende och kan därmed minska möjligheten att ta del av vad som sker runt om kring dig. Detta minskar i sin tur, aktiviteten hos dina sinnesceller, sinnesbanorna och därmed också minskat tryck i hjärnan. På samma sätt kan du skydda dig från ljud och minska intryck, genom att exempelvis ha hörlurar med musik.
Kanske är det också därför som våra ungdomar gärna lyssnar till musik, som minskar deras förmåga att ta in information och vad som sker runt omkring. Det kan säkerligen uppfattas som oengagerat att gömma sig bakom en keps och hörlurar, men det kan ju även ha en ren medicinsk förklaring, då vi utsätts för så stor påverkan från alla de sinneintryck som sker konstant, från vi vaknar till dess att vi går till sängs på kvällen.
Sinnen och limbiska systemet
När vi har ständig stimulans, aktiveras centrala nervsystemets via limbiska systemet, som i sin tur aktiverer sympatiska nervsystemet, dvs vår flyktfunktion. När detta sker, försämras vår inlärning, vår koncentration och vårt minne, eftersom kroppen är inställd på överlevnad och på att fly, snarare än på att fokusera. De intryck som bearbetas när du har tunnelseende är färre, vilket gör att du minskar den information som du ständigt inhämtar och sänder till cortex för bearbetning. Du kan släppa tankarna när du inte har lika mycket information att ta omhand, vilket många upplever med lättnad.
Stress och sympatiska nervsystemet
Efter en hel dag på stan, så har alla sinnen aktiverats i överflöd, särskilt om du befinner dig i stan under rusningstid eller på lunchen, när det är mycket folk i rörelse. Kroppen är på ständig givakt, för människor som stöter till dig, alla intryck som du inhämtar via synen, alla ljud som skall sållas bort, de ljud och den syn som skall tas hänsyn till o.s.v.
Kvinnorna har dessutom ett väldigt brett synfält, som gör dem mer belastade, jämfört med en man som har en syn, med mer periferisyn. Det är också därför som mannen inte ser kompisarna ni möter, alla snygga kläder i skyltfönstret o.s.v. medan kvinnas blick istället är mer ofokuserad och scannande. Det är oerhört fascinerande att hjärnan kan sålla alla de ljud och de synintryck som den tar emot under en hel dag i storstaden. Bilar som tutar, människor som skriker, sorl av människor-röster m.m.
Stress och utmattning, trötthetssyndrom
Alla dessa intryck gör oss trötta av stress och påslag från sympatiska nervsystemet, och det kräver mycket energi och en hjärna som ständigt står i givakt, jämfört med om du är ute i skogen, där takten går långsammare och din kropp är lugnare. Där är få och låga ljud, relativt lik miljö och det händer inte så mycket alls under ett par timmars tid. Det skulle vara intressant att se hur detta förändras om man te x vistas i naturen med hörlurar fyllda med hårdrock, eller i storstaden med klassisk musik i öronen.
Våra sinnen samspelar och de anpassar sig också till vår miljö, genom så kallad adaptation. Adaptation innebär att synen exempelvis anpassar sig till människoförsamlingar, men att framförallt hörseln anpassar sig. Ett exempel på detta är att du skall besöka en restaurang för att äta lunch. Du kommer till restaurangen mitt i lunchrusningen och upplever att det är oerhört stökigt och högljutt men efter en liten stund, så glömmer du helt av restaurangens höga volym och har vant dig vid sorlet. Detta är ett sätt för hjärnan att först indikera att något är en fara, men efter ett tag så sållas det istället bort. Det är också det som sker när du vänjer dig vid en viss smak i maten eller när du besöker ett diskotek och först håller för dina öron av obehag.
Adaption och parasympatiska nervsystemet
Adaptation bygger även på information som lagrats in som minnen i cortex. Vi kan hämta minnen som talar om för oss att vissa ljud, synintryck, viss beröring eller tryck o.s.v. är bra för oss och att andra kräver reaktion. Invanda sådana minnen kan vara att en bil tutar, vilket gör att vi automatiskt tittar upp och blir mer uppmärksamma, till skillnad från om man går i en butik där det spelas musik och meddelanden ur en högtalare.
Storstadsstress och nervsystemet
När vi exempelvis vistas i stan och tar in många intryck via synen så aktiveras både hjärnan, näthinnan, synnerven och det krävs också att vi ser i periferi och att det är rätt ljus. För mycket ljus eller lite ljus kan trötta ut hjärnan på samma sätt som att alla intryck gör oss trötta. Synen är ett av våra sinnen, förutom hörsel-, känsel-, lukt- och smaksinnet samt te x temperatursinnet, trycksinnet, led- och muskelsinnet och balanssinnet. Det, tillsammans med hörseln, är oerhört vikiga för vår uppfattning av vår omvärld, samt för att te x indikera fara.
När vi väl är hemma från vår stadsutflykt och slappnar av, så kommer tröttheten, då vårt nervsystem inte längre behöver vara på alerten. Det höga tempot i stan aktiverade det autonoma nervsystemets och det sympatiska nervsystemet på samma sätt som vid flykt, och minskar påslag från det parasympatiska nervsystemet som har motsatt effekt. Man kan alltså säga att vi är stressade under en dag i staden och att vårt nervsystem är på helspänn. När vi slänger oss i soffan, så mattas det sympatiska nervsystemet av allt mer, vi blir mindre stressade, får påslag från det parasympatiska nervsystemet och blir trötta.
Minnesbearbetning och sinnen
Alla dagens intryck sorteras av hjärnan under natten när vi sover, vilket gör sömnen till en oerhört viktig tid. Under natten placeras minnen in i hjärnan, och det som är ointressant rensas bort för att göra plats för ny information, kan man säga. Hjärnans aktivitet förändras under natten, vilket är viktigt för inlärning, minnesförmåga och för god sömn. En språkkurs under sömntimmarna, minskar hjärnans möjlighet till bearbetning och återhämtning. Under nattsömnen balanseras även energin i hjärnans celler och sömnen är oerhört viktigt för att rensa kroppen på slagg, för att låta organen vila, bygga upp de muskler som fått slitage under dagen samt för att erhålla god hormonbalans.
Hjärnan klarar inte så mycket mer än dagens inlärning (cirka 8 timmars inlärning) och behöver rensa för att kunna ta in ny information. Om du belastar ditt hörselsinne med ljudböcker/språkböcker under nattetid, så kommer du sannolikt att ha lägre koncentration och inlärning dagen därpå, samt sova lättare på grund av störd sömn. Forskning har dessutom visat att hjärnans inlärning är långt mycket sämre under nattetid, jämfört med under dagtid.
Lung och stillsam morgon på landet
När du sedan vaknar ute på landet, med fåglar som kvittrar så aktiveras ditt minne av sist du var på landet. Fågelkvitter kan vara en av de saker som du har lagrat in som positiva och du känner lugn när du går ut i sommarsolen, eftersom ditt parasympatiska nervsystemet är aktiverat.
När du kliver ut genom dörren, aktiveras ditt luktsinne från gräs- och skogsdoften, ditt känselsinne och ditt temperatursinne från det lite kyliga gräset under dina bara fötter samt synsinnet som noterar den vackra skogsmiljön. I händerna balanserar du en bricka med mat, som aktiverar ditt balanssinne och luktsinnet, då lukten från jordgubbarna fläktar upp mot näsan. Träbron är lite ojämn, så ditt balanssinne hjälper dig att hålla din balans och trycksinnet under dina fotsulor indikerar att du då och då kliver på en liten sten.
Ditt parasympatiska påslag gör dig lugn, harmonisk och du nynnar lätt, till dess att en kråka skriar till, ditt sympatiska nervsystem aktiveras, du hoppar högt och hjärtat slår snabbare. Helt plötsligt känner du hungern komma smygande och både känsel och lukt blir mindre påtagliga, tills efter en liten stunds promenad ner till sjön. Nu har sympatiska nervsystemet lugnat ner sig och du sitter lugnt och stilla och äter din fil, njuter av den sura smaken, doften från sjön, lätta vattenstänk och kluckande från sjön.
Påverkan från stresspåslag och stor kortisolfrisättning
Det är oerhört viktigt att ta sig tid för återhämtning från både fysisk aktivitet och intryck. När vi är stressade av vår miljö eller allt för många saker som sker i vår närvaro, så frisätts kortisol ut i blodbanan, på samma sätt som om vi var på flykt. Kortisol är ett steroidhormon som tillverkas i binjurarna och som fungerar som adrenalin men är lite långsammare ute i kroppen. Vid stor belastning, så kan binjurarna producera allt mindre kortisol, vilket ger värk och hormonproblematik, främst i sköldkörteln. Detta på grund av att kroppen inte klarar att föra in T3-hormon i cellerna, vilket ger brist på ATP med en enorm trötthet som följd.
Kortisolfrisättning och stress
Stress med stora mängder frisatt kortisol som följd, ger också indikation till kroppen om att den ska lagra in mer fett, vilket alltså ger övervikt på sikt, med metabola syndrom som följd. Kortisol ökar även blodsockret på sikt, genom att minska insulinets effekter i kroppen samt minskar DHEA i blodbanan när det utsöndras, vilket kan ge upphov till inflammation. DHEA behövs till östrogentillverkning, vilket kan minska östrogen i blodbanan, främst hos kvinnor.
Då östrogen har som uppgift att skydda blodkärlen, så kan alltså ökad mängd kortisol, även öka skador på blodkärlen. Östrogen är dessutom ett hormon, nödvändigt för fertilitet hos kvinnan samt för att att ha livsmoderns tillväxt samt hos unga kvinnor när de utvecklas under puberteten. Utöver detta så minskar tarmens absorption av kalcium vid hög fristättning av kortisol vilket ökar njurarnas kalciumutsöndring, som kan leda till benskörhet.
Kort om sinnen
Alla våra sinnen samspelar och förstärks av varandra. För att hålla balansen, via balanssinnet krävs exempelvis både information från våra ögan, våra muskler samt från huden främst via fotsulan och trycksinnet. För att känna tryck, så aktiveras vår känsel, som sänder information till hjärnan som i sin tur bearbetar informationen och tar beslut om åtgärd.
Luktsinnet består av nervceller som aktiveras, retas av dofter. Nervcellerna sitter i näshålans övre del, och när cellerna retas, så bildas kemiska impulser som omvandlas till nervimpulser. Nervimpulserna transporteras via luktnervens till hjärnans luktcentrum.
Vår syn används minutiöst, och bygger på synintryck som går in i ögat och fastnar längst bak, där den omvandlas till en bild av våra synceller. Efter bearbetning, sänds bilden upp och ner till hjärnan, där den vänds rätt och gör att vi kan se en bild.
Vi hör ljudvibrationer genom att ytterörat tar upp ljudvågar som sätter trumhinnan i vibration och aktiverar hörselcellerna, dvs sinnescellerna. Därefter sänds informationen till förlängda märgen för att ta form som hörselbanor.
www.andning.nu
www.zarahssida.se
www.friskabarn.se
www.kostkoll.se
www.piggabarn.se