Förkylningsastma är i grunden en inflammatorisk sjukdom som påminner om den problematik som uppstår vid ”vanlig”astma. Symtom är främst att slembildning uppstår, och att luftrören drar ihop sig så att det blir svårt att andas. Vid astma drar bronkerna ihop sig, vilket kan upplevas väldigt otäckt, särskilt hos små barn som får astmaattacker. Förkylningsastma och ansträngingsastma har liknande händeseförlopp och symtombilder, och det är viktigt att ta reda på orsaken till varför reaktionen uppstår.
Inom sjukvården så kallar man astma för en multifaktoriell sjukdom, dvs. en sjukdom som kan uppstå utifrån många olika orsaker. Astma kan uppstå från en enskild orsak, eller flera orsaker som tillsammans bildar en problematik. Orsaker som vi vanligtvis känner till är luftföroreningar, cigarettrök, pollen- och pälsallergi m.m. En orsak som däremot ofta glöms bort, är födoämnesallergier/intoleranter. När det handlar om ”vanlig” astma, så är det kopplat till slemhinnereaktion, medan för förkylningsastma i grunden är en inflammatorisk process.
För att förklara detta lite närmare, så är både intolerans mot födoämnen och astma ett slemhinneproblem. Och inom näringsmedicin, funktionsmedicin, kinesisk medicin och ayuvedisk medicin, så ser man alla kroppens slemhinnor som att de hör ihop. Om en slemhinna påverkas, så påverkas även resten av kroppens slemhinnor. Sen hör olika organ tillsammans med varandra, vilket vi ofta kan se i och med att det uppstår en reaktion på flera ställen i kroppen. Ett exempel på detta är att öronbarn (barn som lätt för öroninflammation m.m.) ofta har problem med astma och även med mjölkproteinallergi och/eller intolerans mot mjölkproten medan barn som har problem med lungorna, ofta har problem med tarmfloran och med tänderna (munnens pH-värde).
Slemhinnor hör även ihop i resten av kroppen, och om intolerans mot ett födoämne irriterar slemhinnan i tarmen, så kommer du även att reagera genom svullnad gallgångar, lungproblematik m.m. på samma sätt som att du ofta har överväxt av candida (svamp) både i underlivet och i tarmen, inte bara på ett ställe. Svampen syns även i munnen, då tungan får en vit beläggning.
Det är sannerligen fascinerande att hela kroppen hör ihop, samtidigt som det ändrar stora delar av hur vi idag ser på kroppen. Om du har ett barn med förkylningsastma, så handlar det alltså inte bara om själva bronkerna och luftvägarna, utan om flera saker. I och med att det är en inflammatorisk sjukdom, så finns en binjureproblematik, dvs kroppen har inte tillräcklig förmåga att producera kortisol (vårt stresshormon som bildas i binjurarna och som skall ”släcka inflammationer i kroppen”), vilket innebär att vi inte kan ta hand om inflammationen på egen hand. Istället ordineras vi kortison, som är ett förstadie till kortisol.
Ett annat problem är att slemhinnorna är irriterade och de börjar då att producera slem, på samma sätt som att irriterade slemhinnor i näsan producerar snor, att en irriterad/inflammerad tarm producerar slemig avföring och att irriterade slemhinnor i underlivet skapar flytnigar m.m. Slembildningen vid förylning blir dessutom värre vid intag av mjölkprodukter, och även från intoleranser som stör slemhinnorna överlag.
Bra tips att tänka på vid astma, förkylningsastma och/eller ansträngningsastma:
1. Vila mycket så att binjurarna kan ta hand om inflammationen på ett bra sätt.
2. Undvik mejeriprodukter och allt som är mjölkbaserat. Ersätt med tex havre- eller rismjölk (undvik även soja, då detta är en stark allergen).
3. Om inte detta hjälper, eliminera även vetemjöl för att se om det blir bättre.
4. Vid slembildning kan slemlösande örter hjälpa, eller tex propolis. Ett annat bra alternativ är att inhalera kolloidalt silver. Hetta då upp lite kolloidalt silver i en kastrull och djupandas in ångorna under 2-3 minuter, 2-3 gånger per dag.
4. Ofta blir förkylningsastma värre ute i stark kyla. Försök att vara ute mitt på dagen, då det inte är lika kallt.
5. Var noga med att ha in fräsch inneluft och rena gärna luften med en luftrenare.
6. Om astmabesvären blir värre vid högt pollen, så är det oftast ett problem i proteinspjälningen, vilket kan elimineras genom tillförsel av proteasenzymer och starka antioxidanter.
7. Öka intaget av antioxidanter för att på så sätt motverka oxidation och inflammation.
8. Komplettera med D-vitamin, gärna i höga doser, då D-vitamin är ett nödvändigt prohormon som reglerar immunförsvaret (då D-vitamin fungerar som en modulator). Vid högt intag av D-vitamin under en lång period, bör även kalciumnivåer mätas, då D-vitamin i hög dos kan dra ut kalcium i blodbanan och på så sätt öka risk för benskörhet. Komplettera isåfall med K2 som hjälper kalcium in i ben och muskulatur.
8. Inflammation överlag kan motverkas med curcumin (det gula verksamma ämnet i gurkmeja), gärna i kombination med nymalen svartpeppar (då det verksamma ämnet piperin i svartpeppar ökar upptag av curcumin med upp till 2000 procent)
9. ”Smörj” slemhinnorna med tillskott av bra fetter, såsom linfröolja, algolja eller (om du äter fiskolja), så kan fiskoljan vara ett bra alternativ. Komplettera alla vegetabiliska oljor med B-vitaminkomplex, magnesium, kalcium och zink då dessa näringsämnen krävs för konvertering av fetter (dvs. de krävs för omvanding av veg. fett till amnimaliskt fett i kroppen).
Läs mer: www.astma-guiden.se, www.allergi.biz. www.piggabarn.se, www.friskabarn.se och www.kostkoll.se
LÄS MER…
