Citrongräs är en av de örter som är känd för att lindra smärtor och muskelkramper. Den omnämns som andropogon citratus eller andropogon flexuosus och är ett tropiskt gräs i perenn-släktet. Den växer främst i varma klimat och i asiatiska länder samt Afrika och Sydamerika. Idag finns över 55 kända arter av citrongräs och som anses ha medicinska egenskaper. I många asiatiska rätter ingår det dessutom som kryddning, ofta tillsammans med ingefära, koriander, kanel m.fl.  

Bladen till citrongräs har en aromatisk doft som kan användas som doft i potpurri och den är vacker som garnityr och/eller som smyckning i köket. Bladen kan variera i färg från gul till rödbrun och kan användas som färska, torkade, extraherade eller i oljeform. Oljeformen är den som är mest populär, då som eterisk olja som destilleras från citrongräsets blad. Oljan används ofta som del i massageolja, främst för avslappning och vid muskelvärk.

Utöver citrongräsets muskelavslappnande effekt, så lindrar det stress i vävnader och används som doft i allt från tvål, krämer, rengöringsmedel och som parfymer till hårvårdsprodukter, bekämpningsmedel eller avfettningsmedel. Citrongräs används även för att motverka depression, för att bekämpa trötthet och för att friska upp sinnet.

Inom alternativmedicinen, används den mot förkylningar, svampinfektioner, vid magont, vid dålig matsmältning, för att motverka spasmer, tandvärk, uppbyggnad av slem och vid reumatiska smärtor. Citrongräs dödar även bakterier, hjälper blodet att levra sig, fungerar som urindrivande, ökar njurhälsan, fungerar som lugnande medel, som behandling vid ringorm och som ett effektivt tonikum.

Olja från citrongräs kan vara irriterande på huden om man är extra känslig. Med anledning av det, så är det en god idé att späda ut den samt att testa den på en liten bit hud innan den används på hela kroppen. Vid omslag, kan man gärna göra ett omslag med handduk mellan citrongräset och huden, såsom man gör med många andra örter och växter. Gravida kvinnor bör undvika behandling med citrongräs, eftersom det är så avslappnande.

Källa: NaturalNews
www.kosttillskott-guiden.net
www.naturmedicin-guiden.se
www.kostkoll.se
www.kosttipset.se

LÄS MER…

Havtorn (Crataegus laevigata) tillhör rosfamiljen Rosaceae och är även känd som Whitethorn, Haybush och Mayflower. Busken kan bli mellan sju och nio meter hög, är taggig och har stora kluster av vita blommor, med en mycket stark doft. Blommorna kallas för mayflowers eller majblommor, och dess bär har används för att motverka sjukdomar i över tvåtusen år. Största användningen är för att motverka olika former av symtom vid hjärtsvikt.

Det medicinska extraktet kommer från både bär, blad och blommor, som alla innehåller stora mängder flavonoider och oligomeric procyanidins (OPC: s). Hagtorn anses vara en av naturens mest potenta tonikum för hjärtat och det bidrar till att  förbättra hjärtats förmåga att pumpa blod, det vidgar blodkärlen och ökar energiförsörjningen till hjärtat. Extrakt från havtorn kan ge ökad återhämtning efter en hjärtinfarkt genom att stärka hjärtmuskeln och förbättra flödet av syre till hjärtat. Det kan även blockera de enzymer som orsakar att hjärtmuskeln försvagas.

Hagtorn kan förbättra blodcirkulationen, minska kolesterolnivåerna och reglera blodtrycket. Det har också förmågan att bevara kollagen, vilket hjälper till med ökad bildning av bindväv, vilket är till stor nytta för dem som lider av artrit eller andra liknande symtom. Havtorn kan även motverka sömnsvårighet, reglera menstruation och PMS-besvär, och det används även för att behandla njursten. 

Optimal dos ligger mellan 600 mg och 1800 mg två till tre gånger dagligen om man använder extrakt i kapselform. Om den används från blommor eller blad, bör dosen ligga omkring 4,5 g till 6 g per dag. Havtorn rekommenderas inte till gravida kvinnor eftersom det kan påverka livmodern. Även om inga negativa biverkningar har rapporterats, kan överdriven användning av havtorn ge yrsel, trötthet, hudutslag, hjärtarytmier, illamående, svettningar, hypotension och skakningar.

Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Den mänskliga kroppen utsätts hela tiden för oxidativ stress och nedbrytning, särskilt om vi stressar, sover dåligt, tränar hårt, äter mindre bra o.s.v.  För att bekämpa stressen kan vi motverka fri radikalbildning och oxidation med antioxidanter. och två av de som är starkast i kroppen är melatonin som bildas när vi sover och glutation (GSH) som är en antioxidativ peptidmolekyl.

Varje cell i kroppen producerar glutation och många anti-aging forskare anser att våra glutationnivåer förutsäger hur länge vi kommer att leva. Detta är en ganska logisk slutsats med tanke på den mängd viktiga kroppsliga processer där glutation spelar en avgörande roll.

Glutation har en viktig roll i att upprätthålla exogena antioxidanter som vitamin C coch E i sin aktiva form. Glutation fungerar nästan som cellens säkerhetsvakt och skyddar våra genetiska förutsättninga genom att motverka fria radikaler och oxidativ stress.

Glutation spelar också en viktig roll i immunförsvaret och studier visar att glutation stärker immunförsvarets T-celler, som är avgörande för modulering av immunsystemet. T-cellerna samordnar sig och attackerar sjukdomsalstrande bakterier, virus o.s.v. samtidigt som de hjälper vävnadsskador och autoimmuna reaktioner att må bra. Ett överaktivt immunsystem kan utlösa allergier och autoimmuna processsjukdom.

Glutation bekämpar cellulära gifter och arbetar för att eliminera cancerframkallande ämnen från den intracellulära miljön samtidigt som den läker skadade celler. Glutation fungerar således som ett ständigt skydd mot sjukdomar, gifter, virus, föroreningar, strålning, droger och oxidativ stress. Om det inte finns tillräckliga glutation tillgängligt, kommer gifterna att överbelasta levern, vilket leder till att fettlösliga gifter lagras in i kroppens fettvävnader. Vid kemikaliebelastning lagrar kroppen även in fett, vilket gör att vi ökar i vikt.

Det centrala nervsystemet, brösten och prostatan är de områden som är mest mottagliga för dessa inlagrade gifter, vilket innebär markant ökning av riskerna för neurologiska sjukdomstillstånd. Hjärnan producerar mer fria radikaler än någon annan vävnad och är därför i behov av mer glutation än någon annan region. För lite glutation, samtidigt som kroppen utsätts för mycket gifter, kommer således att skada hjärnan på sikt.

Nivåer av glutation sjunker desto äldre vi blir samtidigt som vår miljö blir alltmer miljötoxisk. Dessa saker i kombination innebär också ökade risker för allt från MS och parkinsons till alzheimers m.m. Dessa sjukdomar är också förknippade med brist på immunmodulatorn D-vitamin. Den genomsnittliga personen förlorar 8-12 procent glutation per 10 års åldersökning. Infektioner, dålig kost, ökad toxisk belastning, medicinering m.m. kan tömma depåerna snabbare. Vid en 30 procentig minskning av glutation kan cellulär dysfunktion uppstå.

Min erfarenhet är att tillförseln av glutation kan vara relativt komplicerad. Glutation tillverkas i cellerna och såsom jag har lärt mig, så är det ingen ide att tillföra det som kosttillskott, eftersom det bryts ner av saltsyran i magsäcken. Jag vet att en del experter rekommenderar kosttillskott, men det kräver isåfall att det finns en inkapsling som frisätter glutationen längre ner i matsmältningskanalen.

Även om vi lyckas ta upp små mängder av glutation i tarmen, eller tar glutation intravenöst så kan molekylen ändå inte ta sig in i cellen eftersom den är för stor för att passera vårt cellmembran. Vi kan alltså endast tillverka glutation på egen hand i cellen och eftersom den produktionen avtar vid ålderdom och hög belastning på avgiftningssystemet m.m., så är det allra vikigast att vara rädd om sig själv och spara på kroppens avgiftning och minska dess påfrestning och belastning.

Ett stort antal studier visar att med rätt näringsämnen, så kan din kropp tillverka extra mycket glutation, vilket självklart är oerhört bra för hälsan, oxidationen, avgiftningen m.m. speciellt vid hård träning och ålderdom. Eftersom glutation är en tripeptid som består av aminosyrorna glutamin, cystein och glycin. så kan produktionen ökas genom tillförsel av dessa. Det kan också förklara den ökade prestationsförmåga som både glutation och glutamin kan ge, eftersom glutamin ingår i GSH.

Källa:
www.kosttillskott-guiden.net
NaturalNews

LÄS MER…

Ett team med internationella forskare har funnit att näringsämnet kreatin kan förhindra ansamlingar av fett i levern hos råttor. Gemensamt för råttorna var att de alla levde på en fettrik kost. Studien publicerades i oktobernumret av Journal of Nutrition. Det vore intressant att se om samma effekt går att uppnå vid fettlever från högt intag av kolhydrater.. :)

Source:
Journal of Nutrition October 2011 (141:1799-1804, 2011.)
‘Creatine supplementation prevents the accumulation of fat in the livers of rats fed a high-fat diet’ Authors: Deminice R, da Silva RP, Lamarre SG, Brown C, Furey GN, McCarter SA, Jordae AA, Kelly KB, King-Jones K, Jacobs RL, Brosnan ME, Brosnan JT.

LÄS MER…

Genom att konsumera karotenoider från astaxantin erhålls minskade risker för utveckling av kolit, visar ny forskning. Kolit är en form av inflammatoriskt tarmsjukdomstillstånd, som även kan motverkas med andra antiinflammatoriska alternativ såsom proteasenzymer, omega 3, curcumin (ingrediens i gurkmeja), binjurestöd från örter eller binjureextrakt m.m.

Astaxanthin är det pigment som ger laxen dess rosa färg och flera studier visar att ämnet påverkar slemhinnan i tjocktarmen på ett positivt sätt, särskilt i samband med inflammationstillstånd. Ämnet ger även lägre halter av pro-inflammatoriska substanser, enligt studien som nyligen publicerades i Chemical-biology interaction.

Kolit är en inflammation som uppstår i tjocktarme och enligt  brittiska National Health Service (NHS), är ulcerös kolit en relativt vanlig sjukdom som drabbar cirka 100 000 personer i England per år. Kvinnor löper 30 procents större risk för att utveckla sjukdomen och dess skov är relaterade till livsstilsvanor såsom stress, trauma, kosthållning m.m. 

Andra inflammatoriska tillstånd i tjocktarmen är exempelvis Crohns sjukdom. Symtom på ulcerös colit och crohns sjukdom är buksmärtor, viktnedgång, diarré och svåra kräkningar. Dessa symtom ger också följdproblem såsom trötthet, sömnsvårigheter, näringsbrister, orkeslöshet, andra former av inflammation, ökad infektionsrisk m.m..

Source: Chemico-Biological Interactions
Volume 193, Issue 1, Pages 79-87
“Dietary astaxanthin inhibits colitis and colitis-associated colon carcinogenesis in mice via modulation of the inflammatory cytokines”
Authors: Y. Yasui, M. Hosokawa, N. Mikami, K. Miyashita, T. Tanaka

LÄS MER…

MSG, eller natriumglutamat är en av de tillsatser som är otroligt viktigt att undvika och merparten av dagens konsumenter är pålästa inom ämnet. Liksom när producenterna skriver om innehållsförteckningarna så att konsumenten luras att köpa sockerrika produkter, gör de detsamma med just glutamat. Istället för att omnämnda det som MSG eller natriumgluramat, så använder de olika namn som konsumenten inte känner igen. Man gör som sagt samma sak med kolhydrater, som man istället omnämner som majssirap, majsstärkelse eller maltodextrin, druvsocker o.s.v.

GMO är en annan sådan källa som bör undvikas, men som är svår att känna till eftersom producenterna inte behöver ange innehållet så länge det är under 0,9 procent. Samma gäller MSG, som inte behöver anges om fri glutamat eller glutaminsyra är mindre än 78 procent av en tillsats. Så om produkten har en aromingrediens som består av 75 procent glutaminsyra, behöver det inte märkas med MSG eller natriumglutamat.

Syntetiskt framställd glutaminsyra är glutamat som är fri från andra molekyler. Om produkten innehåller 7,5 procent eller 75 procent fri glutamat så behöver det alltså inte anges samtidigt som det innebär höga doser av glutaminsyra eller fri glutamat i maten som vi som konsumenter köper.

Anledningen till att man använder glutamat, är främst för att det är billigare än andra aromämnen, men också för att det förstärker smaken på köttprodukter, som har så lågt köttinnehåll att det annars inte smakar kött. Man tillsätter alltså natriumglutamat för att kunna minska ner på köttinnehållet, som man istället ersätter med billigare alternativ som tex potatismjöl eller bindväv.

Ett vanligt innehåll av glutamat är jästextrakt som ofta finns i dagens produkter. Eftersom det glutamaten understiger det värde som krävs för att det ska anges, så behöver producenten endast skriva ut jästextrakt, ej fri glutamat. Livsmedel som innehåller fri glutamat, såsom jästextrakt, kan till och med märkas med ”utan tillsatt MSG”, vilket är tekniskt korrekt men mycket vilseledande för konsumenten.

Jästextrakt är en mycket vanlig smakförstärkare som även märks ut som ”autolyzed jäst” och ”hydrolyserad jäst”. Jästextrakt innehåller en procentandel av fri glutamat eller glutaminsyra.

LÄS MER…

En meta-analys, genomförd på prospektiva studier med totalt 1 000 000 individer från olika länder runt om i världen, visar att höga nivåer av vitamin D (25 (OH) D i blodet) ger minskade risker för kolorektal cancer .

Läs mer om D-vitamin: www.d-vitamin.biz

Reference:”Association Between Vitamin D and Risk of Colorectal Cancer: A Systematic Review of Prospective Studies,” Ma Y, Zhang P, et al, J Clin Oncol, 2011 Aug 29; [Epub ahead of print]. (Address: The Sixth People’s Hospital affiliated with Shanghai Jiao Tong University, Shanghai, People’s Republic of China).

LÄS MER…

En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie utförd på 211 patienter (56 procent kvinnor, medelålder på 33 år) visar att daglig tillskott med probiotika under 6 veckors tid, associerades med förbättrat immunförsvar. De testpersoner som fick probiotika hade förbättrade nivåer av IgG, IgG1 och IgG3 m.m.

Reference:”Evaluation of the immune benefits of two probiotic strains Bifidobacterium animalis ssp. lactis, BB-12(R) and Lactobacillus paracasei ssp. paracasei, L. casei 431(R) in an influenza vaccination model: a randomised, double-blind, placebo-controlled study,” Rizzardini G, Eskesen D, et al, Br J Nutr, 2011 Sept; [Epub ahead of print]. (Address: Department of Infective Diseases, Luigi Sacco Hospital, Via GB Grassi 74, 20157 Milan, Italy).

LÄS MER…

En analys genomförd på 120 852 män och kvinnor i åldrarna 55 och 69 år, visade att de som använde sig av medelhavsdieten, löpte minskad risk för tidig död. Studien inkluderade 9 691 dödsfall. Minst risk associerades med kvinnor som levde på medelhavskost, som var icke-rökande, normalviktiga och som utövade regelbunden fysisk aktivitet.

 Reference:”The impact of a Mediterranean diet and healthy lifestyle on premature mortality in men and women,” van den Brandt PA, Am J Clin Nutr, 2011 Sept; 94(3): 913-20. (Address: Department of Epidemiology, Schools for Oncology and Developmental Biology and Public Health and Primary Care, Maastricht University Medical Centre, Maastricht, Netherlands).

LÄS MER…

En dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie med 60 försökspersoner, visade att dagligt tillskott med höga doser av vitamin B-komplex minskade riskerna för förvirring och depression. Testpersonerna fick tillskott med B-komplex under 3 månaders tid.

Reference:”The effect of 90 day administration of a high dose vitamin B-complex on work stress,” Stough C, Scholey A, et al, Hum Psychopharmacol, 2011 Sept 8; [Epub ahead of print]. (Address: Centre for Human Psychopharmacology, Swinburne University of Technology, Hawthorn, Victoria, Australia). 

LÄS MER…

En studie utförd på 301 friska vuxna, visade att konsumtion av fisk minskar risk för endoteldysfunktion och låggradig inflammation, detta på grund av innehållet av de antiinflammatoriska fettsyrorna EPA och DHA

Reference:”Fish Consumption in Healthy Adults Is Associated with Decreased Circulating Biomarkers of Endothelial Dysfunction and Inflammation during a 6-Year Follow-Up,” van Bussel BC, Henry RM, et al, J Nutr, 2011 Sept; 141(9): 1719-25. (Address: Top Institute Food and Nutrition, Wageningen, The Netherlands. E-mail: cda.stehouwer@mumc.nl ). 

LÄS MER…

En studie utförd på 1600 patienter inom den amerikanska militären visar att riskerna för självmord var 14 procent för varje procents minskning av DHA i blodet. Hos män var riskerna för självmord 62 procent högre vid lägre serum DHA status

Reference:”Suicide Deaths of Active-Duty US Military and Omega-3 Fatty-Acid Status: A Case-Control Comparison,” Lewis MD, Hibbeln JR, et al, J Clin Psychiatry, 2011 Aug 23; [Epub ahead of print]. (Address: Joseph R. Hibbeln, MD, USPHS, Section of Nutritional Neurosciences, Laboratory of Membrane Biochemistry and Biophysics, National Institute on Alcoholism and Alcohol Abuse, National Institutes of Health, 5625 Fishers Lane, Rm 3N-07, MSC 9410, Bethesda, MD 20892, USA. E-mail: jhibbeln@mail.nih.gov ).

LÄS MER…

Ökat intag av kaliumrika källor kan ge minskade risker för att drabbas av stroke, enligt en ny svensk studie. Studien publicerades nyligen i tidskriften Stroke och utfördes av forskare vid Karolinska Institutet.

Studien visar att ökat intag av kalium inte bara minskar riskerna för stroke, utan även sänker ett för högt blodtryck. Resultatet bygger på 10 relevanta prospektiva studier som valdes ut för en kvantitativ statistisk analys. Enligt de studier som representerades så gav 1000 mg kalium per dag en minskad strokerisk med 11 procent.

Source: Stroke
Published online ahead of print doi: 10.1161/STROKEAHA.111.622142
Title: “Dietary Potassium Intake: A Dose–Response Meta-Analysis of Prospective Studies”
Authors: S.Larsson, N.Orsini, A.Wolk

LÄS MER…

En ny studie från Ohio State University visar att en daglig dos på 2,5 gram omega-3 kan minska symptom för ångest med ca 20 procent. Testpersonerna fick tillskott av omega 3 under 12 veckors tid, vilket visade på minskning av en rad olika inflammatoriska markörer. Inflammation är i sin tur kopplat till ångest, dödsfall och funktionshinder, enligt studiens forskare vid Ohio State.

Source: Brain, Behavior, and Immunity
Published online ahead of print, doi:10.1016/j.bbi.2011.07.229
“Omega-3 supplementation lowers inflammation and anxiety in medical students: A randomized controlled trial”
Authors: J.K. Kiecolt-Glaser, M.A. Belury, R. Andridge, W.B. Malarkey, R. Glaser

LÄS MER…

Karnosin är en naturligt förekommande antioxidant och ett metall-kelatbildande näringsämne som kan användas för att minimera de skadliga effekter som uppstå vid cellulär stress. Nyligen presenterades forskning i tidsskriften PLoS One där studier tyder på att karnosin hämmar bildningen av amyloida betaproteiner i samband med Alzheimers sjukdom. Tillskott med karnosin kan alltså förbättra diagnosen markant, samt minska försämring vid redan långt gången Alzheimers.

Karnosin är en potent antioxidant som inte bara motverkar cellulär stress utan även förbättrar den kognitiva funktionen, särskilt vid sjukdomar i hjärnan. Dess förmåga att minska mitokondriell skada innebär att det kan förbättra oerhört många sjukdomsdiagnoser, såsom alla kroniska sjukdomstillstånd.

Karnosin i kombination med andra naturliga näringsämnen som är kända för att verka nervskyddande (vindruvskärnextrakt, resveratrol, curcumin, DHA från fiskolja) kan sänka cellulär stress som är kritiska i hjärnans strukturer och verkar således som skydd mot nedsatt kognitiv funktion och demenssjukdomar.

Karnosin finns främst i nötkött, griskött, fågel och i mejeriprodukter. Om man undviker animaliska livsmedel så kan ett tillskott på 1 000 mg per dag, ge god effekt.

Källa: NaturalNews
www.kolhydrater.org
www.rawfood-kost.se
www.vegetarisk.info
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.kostkoll.se
www.kosttipset.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kosttillskott-guiden.net
www.naturmedicin-guiden.se

LÄS MER…