LÄS MER…

Graviola, även kallad soursop, är frukten från lövträdet Annona muricata. Annona muricata växer som vintergröna träd i Mexiko, Kuba, Centralamerika, Karibien och norra Sydamerika samt i södra Afrika. Annona muricata tillhör chirimoyafamiljen som även inkluderar papaya. Soursopfrukten heter graviola på svenska, vilket kommer från fruktens brasiliansk/portugisiska namn.

Frukten behöver hög luftfuktighet och varma vintrar för att växa, får skador på blad och grenar redan vid en temperatur under 5 grader C. Trädet dör vid temperaturer under 3 grader och frukten blir torr och oanvändbar.

Smaken är åt det söta hållet, med karaktär av jordgubb och ananas, samt med surt inslag av citrus. Den är, liksom tex acaifrukten, lite krämigare än de flesta andra frukter och dess konsistens påminner om banan.

Oftast blir frukten kring cirka 20-30 cm lång, och den påminner om kiwanofruktens taggiga utseenda. Till skillnad mot kiwano som är gul, så är graviolafrukten grön/mörkgrön.  Fruktköttet består av en ätlig vit massa, som är rik på fibrer. Dess kärna är osmältbar och består av svarta kärnor.  I dess ursprungsländer, används den till saft, godis, sorbetglass och gräddglass. I Mexiko, Colombia och Harar (Etiopien) är det en vanlig frukt och den är en vanlig ingrediens i färska fruktjuicer, då under namnet soursop.

Näringsmässigt är frukten kolhydraterrik, med högt innehåll av fruktos. Den innehåller även betydande mängder av C-vitamin, vitamin B1 och vitamin B2. Ett stort antal studier stödjer forskning som visar att Graviola kan vara effektiva vid behandling av vissa infektioner, liksom vissa former av cancer, främst de som härrör till infektionstillstånd. Det finns också studier som stödjer dess funktion vid Parkinsons sjukdom.

Det finns ett ämne i Graviola som ofta nämns i forskningssammanhang och medicinska sammanhang. Ämnet är annonacin, som är ett nervgift i soursopens frö. Annonacin är en förening som verkar som ett neurotoxin, vilket kan orsaka neurodegenerativa sjukdomar. Dock, så är den enda grupp av människor som är kända att påverkas av detta, bara de som bor på den karibiska ön Guadeloupe. Problemet uppstår sannolikt p.g.a. de har högt intag av växter som innehåller just föreningen annonacin. Sjukdomen är en s.k. tauopathy, som är associerad med en patologisk ackumulering av tauprotein i hjärnan.

Forskning gällande Graviola finns att läsa i PUBMED.

LÄS MER…

Flera personer har ställt frågor om Arjuna och har svårt att hitta bra information om dess medicinska verkan. Med anledning av det, så kommer det här.

Arjuna är en indisk ört som används inom ayurvedan. Den växer ofta väldigt högt och kan växa flera kilometer upp i bergen, och helst i sumpmarker. På arjuna använder man främst barken, då den är rik på alkoloiden arjunine. Den är också rik på lakton, arjunetin och eteriska oljor. Oftast använder man den mjölkaktiga vätskan som kommer från barken. Liksom andra kylande barker som tex kanel, så används även arjuna till att kyla vid tex inflammation, hjärtproblematik. Den används även för att stimulera cirkulation, för förbättrad blodkoagulering, vid njursten och urinvägsinfektion.

Min erfarenhet är att den är fantastisk vid astmarelaterade besvär, och då som pulveriserad bark (kheer). Vid matsmältningsbesvär använder man 15-20 gram bark, och vid benfraktur kombineras den med honung som förstärker barkens verksamma ämnen. Vid hjärtbesvär skall barken tas på fastande mage, och inom ayurvedan rekommenderar man den i kombination med varm mjölk.

Det finns ingen biverkning på användning av arjunabark men det är som med allt… Lagom är bäst.

LÄS MER…

Bisfenol har tidigare omdiskuterats då det är ett miljögift som kan orsaka hormonstörningar. Ämnet återfinns i exempelvis Kalles kaviar och i Coca cola-burkar. Nu kommer ny forskning som visar att bisfenol A ökar riskerna för sjukdomar i hjärtat och njurarna, främst hos barn och ungdomar. Studien publicerades nyligen i den välrenommerade tidskriften ”Kidney International” och är utförd av forskare vid New York University. Forskarna undersökte urinen från 710 barn under åren 2009 till 2010. Slutsatsen är att det är oerhört viktigt att bisfenol A elimineras från aluminiumburkar, för att på så sätt skydda barn och ungdomar från ökade sjukdomsrisker.

Källa: Foodmonitor

LÄS MER…

Att hormonella obalanser kan bero på fettbrist och/eller obalans i kroppens fettsyror är känt sedan länge, men att en näringsbrist kan ge obalans i fettbalansen är inte lika omtalat. Främst handlar det om att näringsämnen från växtriket behöver omvandlas i kroppen, för att kunna användas. Ett exempel på detta är D2 som finns i svamp, men som sedan omvandlas i våra djur och i människan för att då fungera som det verksamma ämnet D3.

D3 är långt mycket mer effektivt och enkelt för kroppen att använda, och det behövs inte heller samma mängder som krävs av det mindre verksamma vegetabililska D2. D3 som tillskott utvinns från får, där kolesterol utvinns från fårullen och sedan bestrålas med UVB-strålar. D2 däremot, utvinns oftast från svamp. Kantareller kan vara en god källa till D2-vitamin, men svamp drar också till sig stora mängder tungmetaller vilket försvårar rekommendationen kring just D2. Brist på D-vitamin kan ge hormonella besvär, depression m.m. då D-vitamin är ett prohormon, och den immunmodulerande effekten påverkar även immunförsvaret. Man kan säga att D-vitamin är det som aktiverar immunförsvaret och det är således oerhört viktigt att ha tillräckligt med D-vitamin i blodet, och då krävs både god tillförsel av D-vitamin och god omvandlingsförmåga.

Läs mer om D-vitamin och konvertering av D-vitamin: www.d-vitamin.biz

När det gäller fettsyror, så fungerar det på samma vis som med andra konverteringsprocesser, då fettsyror från växtriket, ALA som finns i valnötter, linfrön m.m. behöver omvandlas för att kunna fungera i kroppen. Denna omvandling kräver B-vitaminer och mineraler som magnesium, kalcium och zink. Fettobalanser kan således härröra till näringsbrister, då brist på dessa ämnen försvårar och försämrar omvandlingen av fettsyrorna. Då du bränner magnesium, zink och B-vitaminer vid stress, så kan långvarig stress och/eller dålig näringsstatus ligga som grund till fettobalanser. Samma näringsämnen krävs även för avgiftning i leverns fas 1 och 2, vilket innebär att du sannolikt också har en nedsatt avgiftningsförmåga.

Många hävdar att linfröolja inte kan konverteras på bra sätt, men det stämmer inte då det snarare handlar om ovan nämnda näringsbrister. Fiskolja är redan omvandlad i fisken, vilket gör att vi kan använda fettsyrorna direkt, utan konvertering. Det är ypperligt om fettbalansen är stor och det är brådskande, men annars är det en onödig påfrestning för miljön då det kräver stor urfiskning för att produceras. En rekommendation är istället att kombinera linfröoljan med en bred näringsbas, med alla mineraler (ev. inte koppar och järn om de inte behövs) och alla vitaminer, då främst ett komplex med B-vitaminer. Linfröolja har en perfekt balans mellan omega 3, i förhållande till omega 6.

Läs mer om konvertering av fettsyror: http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=421

Vid hormonella obalanser är det även en god idé att kombinera EPA/DHA med GLA (gammalinolensyra) som stödjer kroppens hormonella balans.    

LÄS MER…

Idag är tulpanens dag och vad passar då bättre än lite tips om just tulpaner. Visste ni att tulpaner är vår vanligaste och mest populära snittblomma..?

Det finns över 6000 olika tulpansorter som registrerats vid Kungliga lökodlarorganisationen i Holland och såhär års säljs en miljon tulpaner per dag. De flesta tulpaner som säljsi Sverige odlas av de 250 svenska odlare som driver tulpanodlingar. 120 miljoner tulpaner odlas varje säsong, och säljs ända fram till påsk.

Bra tips för att tulpanerna skall hålla sig fina länge, är att bara köpa tulpaner som visar en ordentlig färgton. Slå gärna papper kring dem som skydd mot kylan, och låt pappret sitta kvar kring bunten medan du snittar dem försiktigt med en vass kniv.

Snittblommor kan snittas med en vanlig kökskniv, bara den är tillräckligt vass. Den vassa knivseggen ser till att de ledningssträngar som finns inuti stjälken och som har som uppgift att leda vattnet, förblir oskadda.

Det räcker att du kapar tulpanstjälkar med cirka 2 cm. Endast rosor kräver upp till 5 cm, övriga snittblommor ligger på 2-3 cm. (Rosor kräver upp till 5 cm eftersom det bildas luftproppar inuti stjälken som i sin tur kan minska uppsugningsförmågan, så att blomman vissnar tidigare)
 
Låt de nysnittade tulpanstjälkarna dra i vatten (strax under rumstemperatur) i cirka 30 min och ta sedan bort det skyddande pappret och arrangera dem i en vas.

Glöm inte att tulpaner vill stå svalt under natten och ställ dem inte för nära frukt, då frukt avger etylengas som påskyndar tulpanernas åldrande. Vattna de små färgglada tulpanerna varje dag och ge dem mycket kärlek, så håller de länge… ♥ ♥ ♥

LÄS MER…

I en kontrollerad studie utförd på patienter som diagnostiserats med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och friska kontrollpersoner, fann forskarna att det kan finnas en korrelation mellan nivåer av sköldkörtelhormon, antioxidanter och KOL.

Studiens KOL-patienter och kontrollpersoner testades för tyreotropin (TSH), fritt triiodotyronine (fT3), fritt tetraiodotyronine (fT4), coenzym Q10 (Q10) (som också korrigerats för kolesterol) och den totala antioxidantkapaciten. Resultatet visade på lägre fT3, fT4-nivåer och TSH hos KOL-patienter jämfört med kontrollpersonerna. 

Orsaken till detta kan vara att flera av de mineraler som krävs för konvertering (omvandling) av sköldkörtelhormon (främst selen, men även tex zink) också verkar antioxidativt i kroppen. Rökning och svår sjukdom minskar således tillförseln av de näringsämnen som krävs. Det kan också bero på en stressreaktion från kroppen, där binjurarna belastas och på så sätt ger en sekundär reaktion i sköldkörteln. Även aminosyrabrist (tyrosinbrist) kan vara en anledning, relaterat till den nedbrytning som svår sjukdom bidrar med.   
 
Reference: ”Relationship between Plasma Antioxidants and Thyroid Hormones in Chronic Obstructive Pulmonary Disease,” Mancini A, Corbo GM, et al, Exp Clin Endocrinol Diabetes, 2012 Oct 16; [Epub ahead of print]. (Address: G.M. Corbo, Division of Endocrinology, Department of Internal Medicine, Catholic University of the Sacred Heart, Rome, Italy. E-mail: gmcorbo@yahoo.com ).

LÄS MER…

En randomiserad kontrollerad studie med möss visar att svår C-vitaminbrist (brist på askorbinsyra (AA)) ledde till beteendemässiga och biokemiska förändringar. Forskarna fann att allvarligt C-vitaminbrist gav minskad rörelseförmåga, styrka och en ökad preferens för socker. C-vitamin är dessutom en stark antioxidant vilket kan medföra ökad oxidationstakt (nedbrytning) i kroppen, och ett försämrat upptag av järn (då järnupptaget ökar i kombination med vitamin C).

Mössen uppvisade även ett depressivt beteende vid låga C-vitaminnivåer, samt försämrad insulinkänslighet, större skador på lipider och proteiner i hjärnbarken, och minskning av dopamin och serotoninmetaboliter i både cortex och striatum (brist på signalsubstander i hjärnan).

Vi vill tillägga att vi inte på några sätt står bakom djurförsök i medicinskt syfte.
 
Reference: ”Behavioral and Monoamine changes following severe vitamin C deficiency,” Ward MS, Lamb J, et al, J Neurochem, 2012 Oct 26; [Epub ahead of print]. (Address: Fiona E Harrison, Departments of Neuroscience, Vanderbilt University Medical Center, Nashville, Tennessee, USA. E-mail: fiona.harrison@vanderbilt.edu ).

LÄS MER…

En observationsstudie med 20 vuxna friska försökspersoner visade att även små doser av omega-3-fettsyror kan ge förbättrad lipidprofilen. Försökspersoner erhöll 1 gram fiskolja per dag (660 mg EPA plus DHA) under 2 veckors tid. Fastande blodprover togs vid baslinjen och efter behandlingstidens slut.

Resultaten visade att omega 3-tillskotten sänkte nivåer av totalkolesterol, triacylglycerol och LDL, samtidigt som det ökade det goda kolestrolet HDL, och minskade serumnivåer av cytokiner. Resultaten tyder på att små doser av omega-3-fettsyror fördelaktigt kan påverka serumlipider, lipoprotein och cytokinkoncentrationer hos friska försökspersoner.
 
Reference: ”Effect of n-3 fatty acid supplementation on blood glucose, lipid profile and cytokines in humans: A pilot study,” Raghu B, Venkatesan P, Indian J Clin Biochem, 2008 Jan; 23(1):85-8. (Address: B. Raghu, Faculty of Medicine, Asian Institute of Medicine, Science and Technology, 00080 Sungai, Petani, Malaysia. E-mail: vasuraghu@hotmail.com ).

LÄS MER…

Ny forskning från universitetet i Canterbury, Australien visar att genmanipulerat vete kan ge leverskador, p.g.a. det innehåller en enzymhämmare. Enzymhämmaren i vetet kan angripa ett enzym som medverkar i glykogenproduktionen, vilket på så sätt påverkar blodsockerhalten.

Rapporten stärker även tidigare teorier om att genmanipulerade livsmedel kan släcka ner tysta gener hos människan. Detta kan således innebär att de gener som skall skydda oss mot sjukdomar, istället för att aktiveras, tystas ner. Anledningen till det sistnämnda är att det finns två gener i det genmodifierade vetet som överensstämmer med mänskliga gener.

Enligt rapportens forskarteam, så är detta numera en säkerställd fakta, och därför bör det genmodifierade vetet helt sluta odlas.

Läs mer om gmo: www.gmo-guiden.se

Källa: Newsvoice

LÄS MER…

Det är känt sedan länge att stort intag av gluten under spädbarnets första år, kan öka risken för att utveckla celiaki (allergi mot proteinet gluten i sädesslag). En ny studie visar även att återkommande infektioner i spädbarnsåldern ökar risken för celiaki och svåra tarmbesvär. Extra stor risk ses hos de barn som endast ammats under kort tid och som inte ammas samtidigt som barnet börjar äta/dricka glutenrik föda och framförallt välling. Studien är genomförd av forskare på Umeå och Uppsala universitet och visar att cirka tio procent av alla fall av celiaki kan kopplas till upprepade infektioner tidigt i livet, kombinerat med tidigt avbruten amning och glutenrik kost.

Läs mer om hur du gör din egen barnmat och välling: blog.php?bid=3410

LÄS MER…

Nanoteknik och genmanipulering blir allt vanligare begrepp, och idag är merparten av allt djurfoder genmanipulerat, samtidigt som nanoteknik utvecklas inom allt från läkemedel och kosttillskott till vår matindustri och teknikproduktion.

Visst är det lätt att undvika det man ser i ett livsmedel eller det som vi känner till, men idag är det inte så enkelt att veta vad en vara innehåller. Merparten av Sveriges konsumenter är väldigt okunniga inom området, och litar blint på att det som finns i matbutiken och på stormarknaden, är godkänt för allas vår hälsa. Kemikalieindustrin är ett bra exempel på den utbredda okunskapen. Av de 100.000 kemikalier som finns i vårt samhälle, är endast 5 % forskade på. Hur dessa sedan samverkar med hög stress, läkemedel, en kompott av kemikalier och genmanipulering – ja det är det ingen som vet. 

Nanoteknik används i merparten av vårt förpackningsmaterial och dess risker är inte bara omdebatterade, utan även odokumenterade. Nano är ett prefix som betyder miljardel och en nanometer motsvarar en miljondels millimeter. Nanopartiklar behöver således inte vara farliga, då det egentligen bara handlar om prefix på en storlek. Silvernanopartiklar i kolloidalt utförande är ett exempel. Här är partiklarna svävande (kolloidala) vilket ger ökad möjlighet för silverpartiklarna, som på så sätt kan binda upp bakterier, virus m.m. och eliminera dem via kroppens utrensningsvägar. Grundtanken med dessa ytterst små partiklar är alltså inte helt fel.

Problemet med nanoteknik uppstår istället när vi ändrar på det naturliga och på så sätt ändrar den biologiska förutsättningen. Liknande problematik syns inom det mesta, då det vi ändrar på onaturlig väg, inte längre kan brytas ner på naturlig väg. Kolnanorör är ett bra exempel, då dessa har en viss längd som, så länge de är naturliga, kan brytas ner och/eller elimineras av våra makrofager (vita blodkroppar).  Det som ofta krävs för att ge kolnanorör ännu bättre (… och mer vinstgivande…) egenskaper är att de förändras, och i detta fall utvecklar man dem så att de blir längre. Desto längre de är, desto bättre egenskaper erhålls. Problemet är att längre, onaturliga kolnanorör inte längre kan elimineras av våra makrofager. Ett resultat av detta kan vara att de nanopartiklar som vi andras in, inte kan transporteras bort från våra lungor. Resultatet är att vi andas in nanopartiklar som sedan samlas längst ner i lungan och på så sätt varken kan elimineras av vårt hårfilter och/eller våra mikrofager.  Liknande problematik ses när nanopartiklar transporterar in ämnen i cellen, som cellen inte själv kan ta omhand och eliminera. Istället uppstår autoimmuna reaktioner.

En del forskning är oerhört intressant, som en ny studie baserad på guldnanopartiklar och hepatit C. Studiens utfördes på möss som erhöll guldnanopartiklar, programmerade för att söka upp och ta död på sjuka hepatit C-celler. Resultatet visade att i princip alla testdjur blev friska. Men det är trots allt bara forskning på djur, och det finns inte tillräckligt med forskning som stödjer den utveckling som redan är igång, såsom att vi involverar nanoteknik genom nanobeläggning på insidan av matförpackningar, på däck, som vattenavstötande på kläder o.s.v. Forskning hinner inte med utvecklingen, kanske främst för att pengarna finns just inom utvecklingssektorn och inte inom forskningen. Ofta upptäcker vi att saker är ohälsosamma för oss när det är försent, vilket kanske är den största frågan av dem alla i dessa situationer. Vi tillämpar försiktighetsprincipen inom många olika områden, men varför inte inom kemiaklier, genmanipulering och nanoteknik…?

Genmanipulering är även det, en diskussionsfråga. Visst kan finare skördar , större grödor, snabbväxande djur och tåligare råvaror öka utbudet så att hela världens befolkning kan äta sig mätta, men vi får sannolikt samma resultat om vi slutar överkonsumera och slänga onödig mat. Det är bara ett argument för att vi ska tro att tekniken är bättre än den är. I Sverige är vi dessutom väldigt ovetande om den utveckling som sker. Regeringen hävdar att genmanipulerad mat inte säljs i svenska affärer, men samtidigt så är merparten av vårt djurfoder baserat på genmanipulerad majs, soja, raps eller potatis. Det sistnämnda är en godkänd gröda i Sverige, då två sorters GMO-potatis godkändes av Eskil Erlandsson. Att vi sedan tror att det våra kött- eller mjölkdjur äter inte går över till oss människor och påverkas oss, är nästan fantastiskt. 

GMO sprids även som GMO-pollen via kontaminering, d.v.s. pollen sprids via vind, blåst och olika djur, för att på så sätt smitta resterande grödor. Med anledning av det, finns GMO-spår i större delen av dagens livsmedel. Flera av de livsmedel som vi äter är indirekt genmanipulerade om de tex innehåller aspartam, neotam, genmanipulerad stevia, genmanipulerade grödor eller gmo-smittade grödor.  Idag verifierar till och med livsmedelsverket att soja, majs och raps är svårt att finna utan GMO-smitta och det sorgliga är att den dagen som vi vet hur det påverkar oss, så är det försent att backa bandet. Det är också viktigt att känna till att GMO-halter under 0.9 % inte behöver skrivas ut på en vara. Det är alltså omöjligt att veta om varan innehåller spår av GMO.

5 tips för att undvika nanoteknik och GMO-grödor

1. Köp och använd så naturliga grödor som möjligt. Minska ner på hel- och halvfabrikat och tillaga maten själv, så att du vet vad den innehåller och hur den tillagas. Kontakta gärna det företag som producerar produkterna du handlar, och fråga om de kan garantera en gmo-fri produktionslinje. 

2. Förpacka maten i glas- eller porslinskärl istället för att använda matlådor av plast eller aluminium. Alla vattenavstötande material bör undvikas, och främst om du skall förvara mat.

3. Undvik kläder som är vattenavstötande och köp naturliga material som är av ekologisk bomull, bambu eller andra biologiskt nedbrytbara material. Samma gäller däck, teknikprylar, läkemedel m.m. vilket är områden där nanoteknik är vanligt förekommande.

4. Köp ekologiskt gräskött och/eller viltkött då dessa djur betar av naturliga grödor, inte av soja- majs- eller rapsbaserat djurfoder som är genmanipulerat.  Samma gäller fisk och kyckling, som ofta föds upp på sojabaserat foder och/eller majs. Köttet får inte bara genpåverkan, utan även för lite halt av omega 3 i förhållande till omega 6, samt för låga nivåer av D-vitamin.

5. Handla närodlat och försök ta reda på vad din butik köper in för varor. Handla gärna från närliggande gårdar, så har du ännu större möjlighet att ta reda på vilka grödor och kemikalier som används i produktionen.

Läs mer:
www.gmo-guiden.se
www.kemikalier.eu
www.ekologiskaval.se
www.zarahssida.se

LÄS MER…

Diskussionerna om kadmium i barnmaten har varit många, och för några år sedan skrev jag en debattartikel inom ämnet tillsammans med Gunnar Lindgren och Camilla från matupproret. Kadmium är en tungmetall, som kan ge nervskador och som, i höga doser, är oerhört skadligt. Små barn har dessutom högre upptag av kadmium i sin tarm, p.g.a. tarmens ökade genomsläpplighet, vilket gör det ännu viktigare. Även bly och arsenik är vanligt förekommande i färdigköpt barnmat. Läs tidigare inlägg via länkarna nedan.

Med anledning höga kadmiumhalter, bör man undvika färdiglagad barnmat i så hög utsträckning som möjligt. Tillaga istället din barnmat genom att använda naturliga, ekologiska råvaror som du ångkokar lätt, mosar tillsammans med kokosolja, smör eller ghee och lite rismjölk eller kokosmjölk.

Välling i naturlig form och/eller gröt kan du enkelt tillaga genom att förvälla bovete, quinoa och/eller ris, som du sedan mixar tillsammans med renat vatten till en fin smet och silar genom bärsil. Tänk på att blötläggningen är viktig för att eliminera lektiner (de proteiner som binder kolhydrater, som kan irritera tarmslemhinnnorna och som finns som skydd mot skadedjur i stort antal grödor). Du kan även eliminera lektinerna genom upphettning, då de släpper grödan ut i vattnet/ångan. Det är också viktigt att använda ekologiskt ris, då ris drar till sig arsenik från jorden, samt viktigt att skölja quinoa noggrant så att det tvålämne som sitter kring fröet, bör elimineras. Tänk också på att quinoa är nötig, och kan skapa reaktion hos små barn med nötallergi och/eller mjölkallergi.

Ris är annars ypperlig, då den påminner om bröstmjölk i sin aminosyrestruktur, och är på så sätt lämpligt för små barn som inte tål mjölkprodukter, för de som inte vill ge mjölk till sina barn och för de som vill göra egen välling. Ris är dessutom en hypoallergen, dvs en gröda som ytterst få reagerar på.

Blanda gärna ner kokosolja i risvällingen/rismjölken, som ett fint komplement till risets näringsstruktur, samt för att minska mjölkens glykemiska belastning (GI/GB). Kokosoljan består av fina mättade fetter, och är en olja som inte kan bilda transfettsyror. Den innehåller bland annat kaprylsyra, en fettsyra som fungerar som energi till hjärnan, ochi som på så sätt hjälper barn med ADHD/sockerberoende och/eller äldre människor med parkinsons och alzheimers (då hjärnan inte klarar att producera tillräckligt med energi).

Kokosoljan innehåller också laurinsyra, som finns i bröstmjölk och som verkar uppbyggande för vårt immunförsvar.

Läs mer om kaprylsyra: blog.php?bid=2988
Läs mer om kokosolja: blog.php?bid=3409
Läs mer om naturlig barnmat: www.kostkoll.se, www.piggabarn.se

Mer om kadmium i barnmaten:
blog.php?bid=1933&print=1
blog.php?bid=1839&print=1
blog.php?bid=2275&print=1
blog.php?bid=2077&print=1
blog.php?bid=3144

LÄS MER…

Kokosens popularitet växer sig allt starkare, med fantastiska hälsofördelar och goda smaker som argument. Ordet kokos kommer från det spanska och portugisiska ordet coco, som betyder apansikte.  På sanskrit kallas kokosträdet för vriksha, vilket betyder ”träd som ger allt som är nödvändigt för att leva”.

Den senaste kokostrenden är det läskande kokosvattnet och de söta, underbart goda kokoschipsen. Kokosnöten bidrar med allt från kokosvatten, kokosmjölk och kokoskött till kokossocker, vin och olja. Kvaliten är varierande, och de kallpressade, ekologiska kokosoljorna vinner med hästlängder i både smak och kvalité, jämfört billigare varianter som har sämre kvalité. 

Världens största frukt..?

Kokosnöten är ingen nöt utan en frukt, som liksom cashew-, pekan- och valnöt, tillhör stenfruktsfamiljen. Definitionen av en stenfrukt är att frukten endast har ett frö istället för flera frön. Även mango och kaffe är släkt med kokosnöten.

Kokosnötens frö är den vita bulk som finns under skalet och som kallas för kokoskött eller fruktkött. Innanför fruktköttet finns kokosvatten och i takt med att kokosnöten mognar omvandlas vattnet till fruktkött. I unga kokosnötter återfinns det kokosvatten som blivit succé på senare tid.

Kokosnötter kan väga upp till 3 kilo och innehåller cirka en halv liter med kokosvatten. Nötterna är bäst att skörda (plocka) när de är färska och då de har ett grönt skal. De kokosnötter som faller ner av sig själva kallas för torra kokosnötter, har hårt brunt skal och innehåller inget eller lite vatten. Torra kokosnötter har mer fruktkött och kan på så sätt bidra med mer kokosolja. Nackdelen är att oljans kvalité blir sämre, jämfört med den olja som tas från kokosnötter med mer vätska inuti.

Det tar cirka ett år för en kokosnöt att mogna, men kokosträdet kan blomma upp till 13 gånger per år. Året-om-blomningen gör att man kan skörda kokosnötter året runt. Varje kokosträd ger i snitt 60 kokosnötter per år och runt 10 000 kokosnötter under sin livstid.

Kallpressad kokosolja för viktnedgång och ökad hälsa

Kallpressad kokosolja är ett mättat fett, som till skillnad från andra mättade långkedjade fetter, har medellånga fettsyror. Detta gör att kokosolja har mindre kalorier per 100 gram.

Kokosoljan tas upp via tarmen och går via portådern till levern, vilket ökar dess upptag med 250 gånger, jämfört med andra fetter. Kokosoljan lagras inte in som kroppsfett utan används som energi i kroppens celler och påskyndar således vår ämnesomsättning. Den fungerar dessutom på samma vis som kroppens egen ”överlevnadsenergi”, ketoner i hjärnan då den medellånga fettsyran, kapsylsyra, kan brytas ner och användas som energi till hjärnan. Med anledning av detta, ser man goda resultat vid behandling med kokosolja vid sjukdomar som alzheimers och parkinsons, samt vid behandling för sockerberoende. Kokosoljan är således perfekt som energi till hjärnan, särskilt vid intag av sockerfattig kost och/eller vid viktminskning.

Kallpressad kokosolja stödjer sköldkörteln och minskar det “dåliga” kolesterolet LDL, bland annat genom omvandling av LDL till DHEA. DHEA förebygger hjärtsjukdomar, diabetes, senilitet och andra åldersrelaterade sjukdomar. Kokos kan alltså verka föryngrande och bidra med minskad risk för ett stort antal sjukdomar.

Stekning i kokosolja och höga temperaturer 

Kallpressad kokosolja tål värme bättre än andra fetter vilket gör det till det bästa alternativet vid stekning. Oljan oxiderar först vid 198 grader, är helt fri från transfetter och kan inte bilda transfetter vid upphettning. Vid stekning med kokosoljan slipper du dessutom det stekos som annars uppstår vid tillagning/stekning.

Till skillnad mot andra fetter kan kallpressad kokosolja inte härskna. Att ersätta andra fetter med en riktigt fin, kallpressad kokosolja är som att göra ett hälsosamt oljebyte i kroppen. Kokosolja är således en ypperlig fettkälla vid detox eller viktkontroll. 

Kallpressad kokosolja fungerar även som en antioxidant då den besitter förmåga att avbryta och förhindra oxidationsprocesser i kroppens celler. Oljan förbättrar upptaget av essentiella fettsyror (som omega-3) och ger ett mycket bra skydd mot oxidation.

Bygg ditt immunförsvar med kokosolja

Kallpressad kokosolja är rik på laurinsyra, en fettsyra som återfinns i bröstmjölk. Laurinsyra omvandlas till monolaurinsyra som ger ett starkt och bra skydd mot virus, bakterier och svamp. Kallpressad kokosolja innehåller även kaprylsyra som gynnar tillväxt av goda tarmbakterier, motverkar svamp och dödar parasiter i magtarmkanalen. En fin kokosolja motverkar candidaöverväxt, dålig tarmflora och bakterietillväxt. 
 
4enkla kokostips

1. Ta en tesked kokosolja när du känner dig trött i kroppen och hjärnan. Eftersom kokosolja fungerar som energi till hjärnan på samma sätt som ketoner och kolhydrate, blir du pigg snabbt.

2. Använd kokosolja som hårinpackning eller som återfuktande och skyddande ingrediens i balsam, schampo eller hudcreme. 

3. Kallpressad kokosolja är bra mot torr hy, torra läppar och trötta ögon. Den är effektiv mot psoriasis och eksem. Oljan gör huden mjukare, förhindrar rynkbildning och motverkar åldersfläckar.

4. Kokosoljan fungerar också perfekt som massageolja, då den håller bindväven stark och mjuk. Den reparerar skadad hud och verkar läkande då den sugs upp av bindvävens cellstruktur.

Enkel kokosguide 

Hitta bästa kokosoljan!
Försäkra dig om att din kokosolja kommer från unga, färska, ekologiska kokosnötter och att den är ekologisk, kallpressad, oraffinerad, oblekt, icke-parfymerad och att den inte är deodiserad.

Vad är virgin kokosolja?
Det finns ingen branschstandard som fastslår vad som kännetecknar en olja som säljs som virgin kokosolja. Det finns flera märken av virgin kokosolja som är upphettade och deodiserade. I praktiken betyder alltså ”virgin” ingenting utifrån ett kvalitetsperspektiv.

Vad är skillnaden på kokosolja och kokosfett?
Kokosolja och kokosfett är samma sak. I de länder där kokosolja tillverkas är det så pass varmt att oljan är flytande och med anledning av det, så säljs den på flaska. I Sverige däremot, är det så kallt att oljan istället tar fast form och säljs på burk.

Kokosvatten
Vattnet i kokosnöten innehåller vitaminer och mineraler, och är speciellt rikt på kalium. Det är också rikt på antioxidanter och elektrolyter. Förekomsten av naturliga elektrolyter gör kokosvatten till en perfekt och naturlig sportdryck.

Kokosmjölk
Kokosmjölk får man genom att skrapa ut fruktköttet och pressa det genom en ostduk. Efter pressning blötläggs fruktköttet i varmt vatten och pressas ytterligare en gång.

Kokosvinäger
Kokosvinäger finns i två varianter. Den enklare varianten består av kokosvatten som fermenteras med hjälp av äppelcidervinäger eller muskavadosocker. Den “riktiga” vinägern får man genom att snitta upp kokosblommans knopp (som skulle blivit en kokosnöt) och tömma den på sav.

Kokosnektar
Kokosnektar är sav från kokosblommans knopp (se ovan) som värmts upp på låg värme för att vattnet skall avlägsnas. Kokossaven innehåller cirka 1,5 procent fruktos medan kokosnektarn hamnar kring 10 procent.  GI-värdet ligger på cirka 35 procent, vilket gör det till ett mycket eftertraktat sötningsmedel.

Kokossocker
Kokossocker kommer också från kokosnötens sav, men får puttra på låg värme under längre tid än kokosens nektar. Vid kokningen bildas kristaller som sedan kan användas som sötning i mat och bakverk. Kokossockret är sött och helt utan smak av vinägerns syra. Den har en antydan av kola- eller fudgesmak och passar perfekt i de flesta fall av sötning.

Kokosflingor och kokoschips
Kokosflingor är fruktkött från kokosnöten, som rivits och torkats. Flingorna är fantastiskt goda och passar perfekt i både matlagning och kakor. Fettprocenten ligger kring 64 procent och de innehåller stor mängd av vitaminer och mineraler. Kokoschips är som vanliga flingor fast aningen större. De finns även som rostade. Testa Holistics rostade kokoschips som fredags- eller lördagssnacks eller som ett bra mellanmål.

Kokosmjöl
Kokosmjöl är torkat och malet fruktkött som kommer från kokosnöten. Mjölet är helt fritt från gluten, med cirka 13 procent fett och 38 procent protein. 100 gram kokosmjöl ger dig dessutom 58 gram fibrer. Den stora mängden fibrer gör att kokosmjöl suger åt sig upp till 4 gånger mer vätska än vetemjöl. Det kan alltså vara mindre lätt att byta ut mjölet rakt av, men du kan ersätta 10–30 procent av vetemjölet med kokosmjöl. Kombinera gärna med att byta ut vetemjöl mot både kokosmjöl och bovete- mandel- eller kikärtsmjöl.

LÄS MER…