Jag har skrivit mycket om nanoteknik och det faktum att tekniken innebär att man flyttar molekyler. GMO fungerar på liknande vis, men då flyttas gener istället för molekyler. Hur nanotekniken kommer att påverka oss har vi inte en aning om. Det vi däremot vet är att nanopartiklar passerar in genom cellmembranet och på så sätt kan ta sig ut i kroppen och in överallt.

Nu i dagarna presenterades en ny studie på nanoteknik och D3-vitamin. Självmonterande alginatframställda nanopartiklar kan möjliggöra en kontrollerad frisättning av vitamin D3 i tarmen. Studien är utförd i Kina och publicerades nyligen i Journal of Agricultural and foodchemistry. Forskare på Ocean University of China rapporterade att nanopartiklarna med vitamin D3 utlöste sin verkan när de utsattes för stimulans från tarmvätskan. Därefter ökade frisättningen stadigt.  

Mer om D-vitamin: www.d-vitamin.biz

Source: Journal of Agricultural and Food Chemistry
Published online ahead of print, doi: 10.1021/jf1020347
“Preparation and Characterization of Nanoparticles Based on Hydrophobic Alginate Derivative as Carriers for Sustained Release of Vitamin D3”
Authors: Q. Li, C-G. Liu, Z-H. Huang, F-F. Xue

LÄS MER…

Forskare vid universitetet i San Diego har funnit att en viss sorts genförändring kan vara uppkomsten till Schizofreni. Hos de patienter som har Schizofreni är genförändringen 14 gånger vanligare. Med anledning av det, tror foskarna att ett läkemedel mot Schizofreni kan vara nära.

Källa: TT

LÄS MER…

Vår socker- och mjölkproduktion har ökat allt mer under de senaste 100 åren, samtidigt som akne har blivit allt vanligare. Idag vet man att akne, eksem och andra hudproblem oftast hör samman med ogynnsam tarmflora och/eller överskott på kemikalier, tungmetaller och andra ämnen som levern inte hinner bryta ner.

Kosthållning och akne

Över 17 miljoner lider av akne, och åttio till nittio procent av alla tonåringar i varierande grad. Hos ungdomarna är det oftast samrörande med deras hormonförändringar, men även med deras sockerrika kosthållning. Allt fler ungdomar äter sockerrika produkter, halvfabrikat med socker, mjölkprotein och tillsatser, samtidigt som de sitter mer och mer framför en dator som både strålar och drar vatten.

Motion och akne

Regelbunden motion och svettning är ju en av kroppens utrensningsmetoder, där alla porer renas från skräp. Utan träning, rörelse och svettning, så samlas skräpet kvar i porerna och blir till små inflammationer. Många upplever också att de får hudproblem och akne när de sitter mycket framför datorn eller tvättar huden för mycket, och på så sätt rubbar hudens pH-balans.

Kosten och tarmflorans inverkan på hudproblem

Senare tids forskning visar att det inte är vad du smörjer eller rengör med som är mest avgörande, utan att det du väljer att äta också påverkar huden mest. I många fall har akne sin grund i dålig tarmflora och från tarminflammationer. Då immunförsvaret till största delen sitter i tjocktarmen, så skapas både autoimmuna reaktioner och avgiftning via huden.
Samma sak om levern får jobba på högvarv för att det är så mycket skräp och gifter i blodet eller om det finns för lite näring för att klara leverns fas 1 och 2. Resultatet i både fallen blir att kroppen portionerar ut skräp i huden/vävnaderna, för att det inte ska cirkulera runt i blodet.

Förbättra akne och eksem med god tarmflora

Genom att ha god tarmflora, utesluta mjölkprotein, socker, vete och tillsatser samt äta bra bakterier (probiotika), så kan akne och eksem förbättras avsevärt eller helt läkas ut. Vid svår akne får många patienter antibiotika, vilket ytterligare försämrar problemen när kuren är slut, både då tarmfloran sätts ännu mer ur funktion (eftersom antibiotika tar död på tarmens bra bakterier) samt för att levern jobbar ännu hårdare när den även behöver bryta ner läkemedel.

Akne och komjölk

Två stora kontrollerade studier visar att komjölk ökade antalet personer som fick akne och den svårighetsgrad de fick. Andra stora randomiserade, kontrollerade studier fann att personer som hade högre sockerintag och hög glykemisk belastning kost (från bröd, ris, spannmål, pasta, socker och mjölkprodukter) hade betydligt mer problem med akne. Den goda nyheten är att mörk choklad inte alls verkar skapa samma problem med hudproblem som vanlig, ljus choklad gör.

Socker, insulinproduktion och hormonobalanser

Kost rik på socker är en stor del i hudproblemens uppkomst, eftersom blodsockerhöjningar ger hormonell obalans, då kroppen producerar hormoner som svar på det höga blodsockret. Mejeriprodukter ökar manliga könshormoner, såsom testosteron eller androgener och ökar insulinnivåerna på samma vis som de livsmedel som höjer ditt blodsocker snabbt (såsom socker och stärkelserika kolhydrater).

Hormoner och näringsbrister som kan försämra dina hudproblem  

Androgener och insulin stimulerar din hud att skapa akne och med näringsbrister i kroppen, blir problemet ännu värre. Näringsbriser som hör samman med hudproblem är brist på hälsosamma omega-3 fettsyror som verkar anti-inflammatoriskt, låga halter av antioxidanter så som vitamin E, zink och vitamin A samt viktig anti-inflammatorisk omega-6-olja, så kallad jättenattljusolja.

Mjölk innehåller anabola hormoner som ska hjälpa en liten kalv att växa. Dessa hormoner finns i vanlig komjölk:

20α-dihydropregnenolone
progesteron (från pregnenolon)
5α-pregnanedione
5α-graviditeter-3β-ol-20-en, 20α-och 20β-dihydroprogesterone (från progesteron)
5α-androstene-3β17β-diol
5α-androstanedione
5α-androstan-3β-ol-17-en
androstendion
testosteron
dehydroepiandrosteron sulfat acyl ester
insulin like growth factors 1 och 2 (IGF-1 och IGF-2)
insulin

Det rekommenderas att dricka mjölk dagligen, men när man ser på denna hormonlista, så förstår man att det inte alls är ett sunt val. Flera av dessa, ger liknande symtom som hos en tränad person som äter anabola steroider. Riktlinjerna har starkt kritiserats av många sakkunniga som exempelvis ledande näringsforskare på Harvard (Walter Willett och David Ludwig).
 
Studier på akne och mjölkintag

Nurse’s Health Study är en studie, där man undersökte hälsovanorna hos 47.000 sjuksköterskor och fann att de som drack mer mjölk som tonåringar också hade högre andel svår akne än de som drack lite eller ingen mjölk under sin tonårstid. Sambandet mellan mjölk och akne har ingenting med fettet i mjölken att göra, då studier snarare visar att desto fettsnålare mjölk, desto större problem.

I en studie genomförd på 10.000 pojkar och flickor mellan åldrarna 9 till 15 år gammal, fanns ett direkt samband mellan intag av mjölk och svårighetsgraden av akne.

Mjölksocker och stimulans av insulinproduktion

Det verkar som om det inte bara är de anabola hormonernar och/eller könshormoner i mjölken som orsakar problem, utan även mjölkens förmåga att stimulera insulinproduktionen. Laktos (mjölksocker) i mjölken fungerar mer som läsk än som ett ägg, om man ser till vår ämnesomsättning.

Genom att dricka ett glas mjölk, så ökar insulinnivåeran med 300 procent. Detta ger inte bara finnar, utan kan även bidra till förstadie till diabetes. Visst finns det studier och undersökningar som visar att man minskar i vikt av mjölk, men dessa studier är betalda av mejeriföretagen själva och bör starkt ifrågasättas.

Socker, snabba kolhydrater och akne

Färska studier visar att socker och raffinerade kolhydrater (råvaror med högt glykemiskt diet) orsakar akne. I studier på barn, där man tog bort socker ur kosten och istället gav dem en hälsosam kosthållning, med hemmalagad mat och lågt sockerintag, så gav den låga glykemiska belastningen, hela signifikanta förbättringar i akne, jämfört med en kontrollgrupp med vanlig sockerrik amerikansk diet. Förutom mindre finnar, förlorade deltagarna i vikt, fick ökad insulinkänslighet och mindre könshormoner i blodet.

Symtom på hormonobalanser vid högt sockerintag

Tidigare forskning och erfarenheter visar att kvinnor med högt intag av socker samt  insulinresistens erhåller akne, ökad hårväxt i ansiktet, håravfall på huvudet och infertilitet (svårighet att få barn). Detta beror på höga nivåer av cirkulerande manliga hormoner och kallas polycystiskt ovariesyndrom, som enkelt kan lösas genom förändrad kost och korrigering av näringsbrister.
 
Akne, omega 3-fetter och omega 6-fetter 

Våra typiska västerländska kosten är full av inflammatoriska transfetter och vi äter på tok för mycket av omega 6-fetter som verkar inflammatoriskt i kroppen. Från att ha intagit en balans på 1:1, så ligger många på 1:15 eller ända upp till 1:20 i balansen mellan omega 3 och omega 6-intag. Rekommendationen är att ligga kring 1:5 eller allra helst ner mot 1:3. 

Omega 6-fetterna ökar IGF-1 och stimulerar folliklarna till att skapa finnar. Inflammation har sedan länge kopplats till akne och antiinflammatoriska omega-3 fetter (från exempelvis fiskolja) kan förbättra akne och hjälpa till med många hudsjukdomar.

Kosthållning och hormoner

Vår kost påverkar könshormoner så som testosteron, IGF-1, och insulin, vilket främjar akne. De största faktorerna som påverkar dina hormoner är den glykemiska belastning som uppstår från ditt val av kost, då särkskilt mängden socker och mejeriprodukter. Genom att äta hälsosam kost och komplettera med de tillskott som du behöver, så kan dess hormonobalanserar korrigeras. Även motion hjälper för att förbättra insulinfunktionen samt för att rensa huden från skräp.

Åtta steg för att förebygga akne

1. Undvik mjölk.  

2.  Välj råvaror och måltider med låg glykemiskt belastning, dvs en sockerfattig kosthållning.

3. Ät mer frukt , bär och grönsaker för att öka inflammationshämmande ämnen (antioxidanter). 

4.  Basera din kost på mer hälsosamma antiinflammatoriska fetter (omega 3) omega-6 i form av nattljusolja. 

5. Öka livsmedel som kan hjälpa mot inflammationerna i huden, såsom fisk, fiskolja, gurkmeja, ingefära, grönt te, nötter, mörkt lila och röda bär, mörkgröna bladgrönsaker och omega 3-rika ägg. 

6. Ta kosttillskott som hjälper mot inflammtionen och dina hormonella obalanser, samt för att öka leverns avgiftningskapacitet. Antioxidantnivåerna är ofta låga hos de som lider av akne. 

Tillskott kan vara:
Jättenattljusolja: Ta 1000 till 1500 mg två gånger dagligen.
Zink citrat: Ta 30 mg per dag.
Vitamin A: Ta 25.000 IE per dag. Bara göra detta i tre månader. Gör inte detta om du är gravid.
E-vitamin (blandade tokoferoler, inte alfa-tokoferol): Ta 400 IE per dag. 

7. Ta dagliga doser med probiotika eller ät mjölksyrade grönsaker. Probiotika hjälper till att minska inflammationer i tarmen som kan vara knutna till akne-problemen. Med probiotika (Lactobacillus) kan akne förbättras avsevärt. 

8.  Undvik födoämnen som du är känslig/intolerant för. Fördröjd födoämnesallergier är bland de vanligaste orsakerna till hudproblem, då främst från vete (gluten), mjölk, jäst, och ägg.

Referenser:

F. William Danby, MD, Nutrition and acne, Clinics in Dermatology (2010) 28, 598–604
White GM. Recent findings in the epidemiologic evidence, classification, and subtypes of acne vulgaris. J Am Acad Dermatol 39(2 Pt 3):S34-7 (1998 Aug).
Lello J, Pearl A, Arroll B, et al. Prevalence of acne vulgaris in Auckland senior high school students. N Z Med J 108(1004):287-9 (1995 Jul 28).
Venereol 21(6):806-10 (2007 Jul).
Wolf R, Matz H, Orion E. Acne and diet. Clin Dermatol 22(5):387-93 (2004 Sep-Oct).
Magin P, Pond D, Smith W, et al. A systematic review of the evidence for myths and misconceptions’ in acne management: diet, face-washing and sunlight. Fam Pract 22(1):62-70 (2005 Feb).
Spencer EH, Ferdowsian HR, Barnard ND. Diet and acne: a review of the evidence. Int J Dermatol 48(4):339-47 (2009 Apr).
Bendiner E. Disastrous trade-off: Eskimo health for white civilization, Hosp Pract 9:156-89 (1974).
Adebamowo CA, Spiegelman D, Danby FW, et al. High school dietary dairy intake and teenage acne. J Am Acad Dermatol 52(2):207-14 (2005 Feb).
Adebamowo CA, Spiegelman D, Berkey CS, et al. Milk consumption and acne in adolescent girls. Dermatol Online J 12(4):1 (2006).
Adebamowo CA, Spiegelman D, Berkey CS, et al. Milk consumption and acne in teenaged boys. J Am Acad Dermatol 58(5):787-93 (2008 May).
Hoyt G, Hickey MS, Cordain L. Dissociation of the glycaemic and insulinaemic responses to whole and skimmed milk. Br J Nutr 93(2):175-7 (2005 Feb).
Kaymak Y, Adisen E, Ilter N, et al. Dietary glycemic index and glucose, insulin, insulin-like growth factor-I, insulin-like growth factor binding protein 3, and leptin levels in patients with acne. J Am Acad atol 57(5):819-23 (2007 Nov). Cordain L, Lindeberg S, Hurtado M, et al. Acne vulgaris: a disease of Western civilization. Arch Dermatol 138(12):1584-90 (2002 Dec).
Smith RN, Mann NJ, Braue A, et al. A low-glycemic-load diet improves symptoms in acne vulgaris patients: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 86(1):107-15 (2007 Jul).
Smith RN, Mann NJ, Braue A, et al. The effect of a high- protein, low glycemic-load diet versus a conventional, high glycemic-load diet on biochemical parameters associated with acne vulgaris: a randomized, investigator-masked, controlled trial. J Am Acad Dermatol 57(2):247-56 (2007 Aug).
Smith RN, Braue A, Varigos GA, et al. The effect of a low glycemic load diet on acne vulgaris and the fatty acid composition of skin surface triglycerides. J Dermatol Sci 50(1):41-52 (2008 Apr).
Zouboulis CC. Is acne vulgaris a genuine inflammatory disease? Dermatology 203(4):277-9 (2001).
James MJ, Gibson RA, Cleland LG. Dietary polyunsaturated fatty acids and inflammatory mediator production. Am J Clin Nutr 71(1 Suppl):343S-8S (2000 Jan).
Simopoulos AP. Essential fatty acids in health and chronic disease. Am J Clin Nutr 70(3 Suppl):560S-9S (1999 Sep). 26. Kaaks R, Bellati C, Venturelli E, et al. Effects of dietary intervention on IGF-I and IGF-binding proteins, and related alterations in sex steroid metabolism: the Diet and Androgens (DIANA) Randomised Trial. Eur J Clin Nutr 57(9):1079-88 (2003 Sep).
Fulton JE, Jr., Plewig G, Kligman AM. Effect of chocolate on acne vulgaris. Jama 210(11):2071-4 (1969 Dec 15).
Anderson PC. Foods as the cause of acne. Am Fam Physician 3(3):102-3 (1971 Mar).

Källa: Dr. Mark Hyman

LÄS MER…

Godartade hormonproducerande tumörer i binjurebarken kan ge högt blodtryck, visar en ny studie. Forskargruppen har funnit en genetisk orsak till tumörernas uppkomst. Resultatet publicerades idag i tidskriften Science.

Faktum är att hela 5 procent av de patienter som har högt blodtryck har en godartad endokrin tumör i binjurebarken. Med andra ord,så är det ett stort antal patienter som lider av högt blodtryck, då tumören producerar hormonet aldosteron i onormalt hög mängd (primär aldosteronism). De höga aldosteronhalterna orsakar högt blodtryck.

Hittills har det inte funnits någon känd förklaring till omkomsten av tumörerna, men nu har forskare funnit att mutationer i en specifik kaliumkanal (KCNJ5), där molekyler förs in och ut ur cellerna, i ett stort antal fall kan orsaka tumörväxt och överproduktion av hormonet aldosteron. Då detta leder till ökad mängd natrium och vatten i blodet, så ökar det även blodtrycket.

Denna mutation kan förklara genetiska sjukdomar med svårbehandlad högt blodtryck.

Läs hela artikeln: Science

LÄS MER…

Restriktiv diet som helt utesluter bearbetade livsmedel, kan minska symtom på ADHD (attention-deficit hyperactivity disorder) hos små barn, visar en ny studie.

Studien publicerades nyligen i The Lancet och visar att en kost som begränsas kan vara ett värdefullt redskap för att bedöma om ADHD-diagnosen induceras av mat. I studien begränsades barnens diet med att endast innehålla ris, kött, grönsaker, päron och vatten, detta under fem veckors tid. Resultatet var att ADHD-symtomen minskade hos 78 procent av de barn som fick reducerad diet.

Flera genetiska och miljömässiga faktorer är inblandade i utvecklingen av ADHD. En av de de många miljöfaktorer som bidrar till ADHD är kosthållningen. De mest påtagliga ingredienserna är socker, natriumglutamat och färgämnen samt en kost fattig på bra fetter.

ADHD kan utlösas av en överkänslighetsreaktion mot vissa livsmedel, och de som lider av diagnosen bör helt undvika mat med hög IgG (allergener).

Source: The Lancet
Volume 377, Issue 9764 , Pages 494-503, doi: 10.1016/S0140-6736(10)62227-1
“Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial”
Authors: L. Pelsser, K. Frankena, J. Toorman, H.F. Savelkoul, A.E. Dubois, R.R. Pereira, et al

Source: The Lancet
Volume 377, Issue 9764 , Pages 446-448, doi: 10.1016/S0140-6736(11)60133-5
“Restricted elimination diet for ADHD: the INCA study

LÄS MER…

Nu är det snart alla hjärtans dag och vad är då mer passande än att lyfta fram alla positiva saker med en vanlig, enkel kram. Många missar den kraft som finns i en okomplicerad kram.

Studier visar att de som kramar sina vänner och sin familj regelbundet också har sänkt hjärtfrekvens, lägre blodtryck, ökad nervaktivitet och en mer positiv inställning till livet. En undersökning av framgångsrika äktenskap visade dessutom att enkla kramar och beröring är de viktigaste faktorerna för en långvarig relation.

En färsk kanadensisk studie visar att det är mer effektivt att gosa för att skapa uppfostran, uppmuntran av positiva känslor och ramar, jämfört med exempelvis regelbundna besök i en kyrka. En annan studie visade att människor som fick regelbundna kramar kände dubbelt så stor känsla av god mental hälsa, än de som fick få kramar.   

Forskarna hävdar att en kärleksfull kram på morgonen håller dig stark hela dagen. Bara en kort kram minskar kraftigt de skadliga fysikaliska effekter som kommer från stress, enligt forskare på School of Medicine vid University of North Carolina-Chapel Hill.

Positiva effekter med en kram (enligt senaste forskning)

• Blodtrycket ökade hos de som inte fick regelbundna kramar. Både systoliska (övre och diastoliska (lägre) blodtrycket ökade betydligt.

• Hjärtfrekvensen ökade med 10 slag i minuten hos dem som inte fick kramar, jämfört med fem slag per minut hos de som kramades.

• Både män och kvinnor ökade sina nivåer av oxytocin (välmåendehormon) efter kram.

• Människor i kärleksfulla relationer hade högre nivåer av oxytocin än andra.

• Alla kvinnor hade sänkta nivåer av kortisol efter att de erhållit en kram, detta förutom att deras blodtryck sänktes.

En kram…

– Är gratis
– Förbättrar ditt immunförsvar
– Bygger din och andras självkänsla
– Ger barnen självacceptans 
– Lindrar spänningar 
– Reglerar din aptit 
– Sparar värmeenergi  
– kan du ge någon när som helst och var som helst  
– Ger dig mer tålamod

Källa: Robin Westen, The Big Book of Relationship

LÄS MER…

Magnesium är en av våra viktigaste mineraler, som inverkar i flertalet av kroppens processer. Mineralet upptäcktes i människokroppen 1850 och 1944 fastställdes det faktum att vi människor kan få magnesiumbrister.

En frisk människa behöver cirka 300–450 mg magnesium per dag, och dagens genomsmittliga intag ligger kring 250 mg. Optimalt intag är 200-600 mg och i terapeutiska doser kan det behövas så mycket som 400-1200 mg, varav cirka 600-1000 mg via tillskott. Vi tar upp mellan 30–50 procent av magnesium i vår tunntarm och tjocktarm.

Vid tarmsjukdom eller tarminflammation kan upptaget minska, samtidigt som dagens urlakade marker ger lägre tillgång på mineralet. Det magnesium som vi inte tar upp i tarmen, utsöndras via vår avföring. När kroppens magnesiumhalter är låga, sparar njurarna på magnesium för att det inte ska uppstå brister.

I naturen förekommer magnesium i flertalet mineralkombinationer som exempelvis magnesiumsulfat, magnesiumoxid, magnesiumkarbonat och dolomit (Ca och Mg). Vissa beredningsformer av magnesium har bättre upptag än andra, vilket gör valet av tillskott otroligt viktigt. De former som är bäst för oss är magnesiumglycinat, aminosyrebundet magnesium, magnesiumaspartat, magnesium EAP2, magnesiummalat och magnesiumcitrat.

Billigare och mindre verksamma former av magnesium är exempelvis magnesiumglukonat, magnesiumpalmitat, magnesiumklorid, magnesiumsulfat, magnesiumkarbonat och magnesiumoxid.

Magnesium är viktigt för vår omsättning av kolhydrater och proteiner och är vårt avslappnande mineral. Med för lite magnesium har vi svårt att slappna av, både i musklerna och i inre delar som blodkärl och hjärta. Det samarbetar med kalcium, som har i uppgift att stimulera det som magnesium sedan hjälper till att slappna av. Med anledning av detta, verkar magnesium kramplösande och kan hjälpa oss att slappna av.

Magnesium ökar absorption av mineralerna kalcium, fosfor, natrium och kalium och inverkar i ett stort antal av kroppens processer. Det är viktigt för syra- basbalansen, binjurarna, hypofysen och reglerar mineralbalansen i cellerna. Magnesium kan balansera blodsockerbalansen, minska mjölksyraproduktionen, hämma inflammationer i kroppen och öka vår produktion av magsyra.

Vid magnesiumbrist ökar våra risker för insulinresistens och därmed våra risker för diabetes. För lite magnesium ökar frisättning av histamin i mastcellerna, vilket ökar allergiska besvär.  Brister ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdom, kramper och inflammationer.

LÄS MER…

Teplantor innehåller aluminium, då de får detta från jorden, oavsett om de är ekologiskt odlade eller inte. Teplantorna koncentrerar aluminium i sina blad, vilket gör att äldre teplantor har högre halter än de plantor som är yngre.

Vitt te plockas och behandlas medan plantan är ung, så det har väldigt lite aluminium jämfört med grönt te som är lite äldre och har något högre nivåer av aluminium. Svart te är en fullmogna växt, vilket innebär att den har mycket höga aluminiumnivåer. En betydande del av dessa aluminiumhalter absorberas av kroppen.

Svart te är också mycket rikt på flour och när fluorid kombineras med aluminium är dessa två mycket giftiga, särskilt för människans hjärna. Ännu värre, är att lägga en citron i teet eftersom det ökar aluminiumabsorptionen med så mycket som 11 gånger. (På grund av citronsyran.) Flour är dessutom förödande för sköldkörteln, eftersom både flour och klor tar över platsen från jod i sköldkörtelhormonerna (T3 och T4). 

Om du dricker svart te, lägg i 200 mg kalcium och 112 mg kiseldioxid. Kalcium neutraliserar fluor och kiseldioxid neutraliserar aluminium.

Källa: Dr Blaylock

LÄS MER…

Kvinnor som opereras för bröstcancer får oftast sina lymfkörtar bortopererade samtidigt. En ny ameriansk studie visar dock att ingreppet är helt onödigt. Detta diskuteras just nu inom kirurgin för bröstoperationer vid cancer.
 
Källa: TT

LÄS MER…

En ny studie visar att intag av lightläsk (ej vanlig läsk) associeras med ökade risker för stroke, hjärtinfarkt eller vaskulär dödsorsak. Individer som dricker lightläsk varje dag ökar sina risker för hjärt- och kärlsjukdom med 48%. Studien bygger på en uppföljning under nio års tid och utfördes av universitetet i Miami, Florida.

I en separat studie fann man att de personer med högst dagligt natriumintag nästintill tredubblade sina risker för stroke.  

Källa: Mariana Markell, MD, Docent i medicin
SUNY downstate Medical Center

LÄS MER…

Hos friska vuxna börjar hippocampusatt förtvina när vi är kring 55 eller 60 år gamla. Hippocampus är den del av hjärnan som är viktig för bland annat bildande av minnen. Senare tids forskning visar att den kan utvidgas och att minnet kan förbättras genom motion som yoga och styrketräning. Den grupp som tränade på daglig basis, ökade sin hippocampus med cirka 2 procent på 1 års tid.

LÄS MER…

En ny studie visar att de som sover mindre än sex timmar per natt och har störd sömn, löper 48 procents större risk för att utveckla eller dö i en hjärtsjukdom. De hade dessutom 15 procent ökad risk för att utveckla eller dö av stroke. Studien publicerades 9 februari i tidskriften European Heart Journal.

Resultaten bygger på data från femton olika studier, med uppgifter från 470 000 personer i åtta olika länder. Sverige är ett av de land som deltar i studien. Kronisk sömnbrist ökar kroppens produktion av hormoner och kemikalier som ökar riskerna för att utveckla hjärtsjukdom, stroke, högt blodtryck, kolesterol, diabetes och fetma.

Det bör dock påpekas att för lång sömn, mer än nio timmar i sträck kan vara en indikator på sjukdom.  

Läs mer om sömn: www.somn-skolan.se

Källa: SvD

LÄS MER…

En ny svensk avhandling visar att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och ett svagt immunförsvar. Sannolikt, kan en inflammation i kroppen leda till att hjärnan drabbas av mental ohälsa då mängden inflammatoriska substanser ökar i hjärnan.

Inflammatoriska processerna har fler funktioner än att försvara oss mot infektioner och sjukdomar. De inverkar även på vårt minne och vår inlärning.

Källa: SvD

LÄS MER…

En kost rik på fel fetter, socker och processade livsmedel under den tidiga barndomen kan resultera i lägre IQ. Däremot, så kan en kost rik på hälsosamma livsmedel som är fulla med vitaminer och näringsämnen fungera omvänt och alltså ge hög IQ.

Studien publicerades nyligen i  Journal of Epidemiology and Community Health, och  rapporterar att sambandet mellan kostvanor i tidig barndom, och generell intelligens kan bedömas redan vid åtta och ett halvt års ålder.

Resultaten av studien tyder på att barnets matvanor, särskilt åren innan tre års ålder, kan spela en roll i hjärnans utveckling. Detta påverkar både barnets beteende, inlärning och IQ senare i livet.

Source: Journal of Epidemiology and Community Health
Published online ahead of print, doi: 10.1136/jech.2010.111955
“Are dietary patterns in childhood associated with IQ at 8 years of age? A population-based cohort study”
K. Northstone, C. Joinson, P. Emmett, A. Ness, T. Paus

LÄS MER…