Tillskott med sojaisoflavoner kan gynna barn som genomgår kemoterapi eller strålning!

2010 oktober > måndag, oktober-11-2010

En pilotstudie som utförts på barn med cancer visar att de barn som genomgår kemoterapi och/eller strålning, visar bättre resultat om de får tillskott med sojaisoflavoner från 8 mg genistein, då dessa kan ge förebyggande effekter mot toxicitet.

Nio behandlingscykler med kemoterapi genomfördes utan genistein och 57 cykler med isoflavonen genistein. Genisteintillskottet var förenat med reduktion av myelosuppression, mukosit och infektioner. Myelosuppression är en vanlig biverkan som uppkommer vid behandling med cellgifter, på grund av att benmärgen drabbas och mängden vita blodkroppar minskas. Myelosuppression kan alltså öka infektionskänsligheten markant. Mukosit är sår som uppstår på munslemhinnan och som är vanligt förekommande vid cellgiftsbehandling och som kan vara mycket smärtsamt.

Patienter som givits tillskott med genistein rapporterade även minskad smärta och diarré, särskilt under den tid då de genomgick strålning av buken.

”Övriga kliniska undersökningar på sojaisoflavoner som tillskott till pediatriska patienter med cancer, och som får kemoterapi eller strålning bör bedrivas, säger forskarna.

Reference:”Soy isoflavones ameliorate the adverse effects of chemotherapy in children,” Tacyildiz N, Kucuk O, et al, Nutr Cancer, 2010; 62(7): 1001-5. (Address: Ankara University School of Medicine, Ankara, Turkey).

LÄS MER…

Oral medicinering med bisfosfonat kan associeras med matstrupscancer, visar ny studie!

2010 oktober > måndag, oktober-11-2010

Orala bisfosfonater kan orsaka inflammation i matstrupen, vilket i sin tur är en riskfaktor för matstrupscancer. I en ny studie undersökte forskarna om oralt bisfosfonatanvändning kunde förknippas med esofageal och andra gastrointestinala (GI) cancerformer. 

Bisfosfonater är ett läkemedel som används mot bennedbrytning och alltså osteporos (benskörhet). Funktionen hos läkemedlet är att det hämmar de celler (osteoklaster) som skall bryta ner benmineraler innan det byggs upp igen av andra celler (osteoblaster). 

För studien användes brittiska General Practice Research Database, en databas där nästan 16.000 vuxna personer identifierades med matstrupen, magcancer eller kolorektal cancer. Dessa insjuknande fall diagnostiserades mellan 1995 och 2005. Sammanställningen visade att en eller flera orala bifosfonater kunde associeras med 30% ökad risk för matstrupscancer. Den förhöjda risken förknippades främst med de patienter som hade mer än 10 recept utskrivna.  

Bland de patienter som hade använt orala bisfosfonater i mer än 3 års tid (genomsnittlig behandlingstid brukar ligga på 4,6 år), så låg risk för matstrupscancer på 2,2. Oral bisfosfonatanvändning förknippades inte med mag- eller kolorektalcancer i denna studie.
 
En tidigare studie med kortare uppföljning och kontroll av färre patienter visar att läkare bör överväga att avbryta oral medicinering med bisfosfonater om patienten tagit dem under lång tid  (JAMA 2010; 304:657). En del experter rekommenderar dessutom att patienterna bör ha ”drogfria helgdagar” om medicineringen av bisfosfonater sker under längre perioder (J Clin Endocrinol Metab 2010, 95:1555).

Published in Journal Watch General Medicine September 16, 2010
Citation(s):
Green J et al. Oral bisphosphonates and risk of cancer of oesophagus, stomach, and colorectum: Case-control analysis within a UK primary care cohort. BMJ 2010 Sep 2; 341:c4444. (
http://dx.doi.org/10.1136/bmj.c4444)

LÄS MER…

Rosta dina egna kastanjer, gör eget kastanjemjöl eller kastanjepuré!

2010 oktober > måndag, oktober-11-2010

Kastanjens frukt sitter i som i en liten skålformad behållare, och har ett hårt skal som skyddande hölje. Nötterna från äkta kastanj är ätliga men alla det bör alltså vara äkta kastanj om du vill använda dig av nötterna som livsmedel. Den snarlika hästkastanjen har istället nötter som är giftiga.

I många länder är det populärt med glacerade kastanjer, som godis och bakverk men i Sverige använder vi dem mest till att rosta eller som mjöl. 

För att göra ditt eget mjöl, så torkar du kastanjerna i ugn i låg temperatur och maler sedan. När du torkar kastanjerna, så snittar du överst på kastanjens topp, lägger dem på en plåt och gräddar i 50-60 grader i 4-5 timmar eller tills de är helt torra.  

Om du hellre vill rosta kastanjerna, så tar du 500 g kastanjer och snittar ett kors överst på kastanjernas toppar. Strö sedan havs- eller bergssalt över och rosta i 200 grader i cirka 30 minuter. Ett alternativ är också att baka in dem, genom att göra ett foliepaket med snittade kastanjer som även kan användas som picknick-variant om ni har tillgång till eld.

Glacerade kastanjer gör du enkelt genom att koka  tills de är mjuka och sedan fräsa dem på låg värme tillsammans med ett par klickar smör eller ett par matskedar kallpressad, ekologisk olja samt ett par matskedar agavesirap. Kryssa och koka kastenjerna i 15 minuter. Du kan även vända på tillagningen och först fräsa dem i agavesirap och smör och därefter hälla på vatten och koka tills de är mjuka.

Använd de kokade kastanjerna till att mixa en kastanjepuré, gärna med lite extra örter eller att du mixar ner lite vanilj, stevia och extra smör eller kallpressad olja.

www.kostkoll.se

LÄS MER…

Cyklodextriner kan minska bitter ginsengsmak, visar ny studie!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Tillskott av cyklodextriner kan hjälpa de drycker som innehåller ginseng och som har en bitter smak, visar ny forskning. Cyklodextriner kan integrera med ginseng och därmed minska den bitterhet som ingrediensen ger, enligt den nya studie som publicerats i Journal of Food Science. Bitterheten minskas med hälften. Studien utfördes av Dr Soo-Yeun Lee från University of Illinois.

Ginseng är en rot som används i kosttillskott och energidrycker, och som normalt intas för att öka uthålligheten och för att minska trötthet och fysisk stress. Ginseng anses även ha andra, medicinska egenskaper och fördelar.

Cyklodextriner har visat sig minska bitterhet i livsmedel, såsom i kaffe, soja, citrusfrukter, och i läkemedel.

”Forskning med inriktning på kemisk interaktion mellan cyclodexterins och bitter föreningar kan sedan jämföras och korreleras till sensoriska studier om bitterhet perception,” de till.
Source: Journal of Food Science
Published online ahead of print, doi: 10.1111/j.1750-3841.2010.01749.x
“Sensory Properties of Ginseng Solutions Modified by Masking Agents”
Authors: L.C. Tamamoto, S.J. Schmidt, S.Y. Lee

LÄS MER…

Örter kan bidra till att minska ångest!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Växtbaserade kosttillskott som passionsblomma och kava har goda belägg för deras effekter vid ångest, visar en ny granskning.

Forskningen, som publicerades i tidsskriften Nutrition visar att närings-och växtbaserade tillskott är en effektiv metod för behandling av ångest och ångestrelaterade allvarliga biverkningar.

Depression och ångest är två av de vanligaste psykiska störningarna och drabbar nästan 55 miljoner människor i USA  varje år. Psykiska problem rapporteras vara en av de vanligaste orsakerna till att människor uppsöker kliniker. Behandlingarna kräver ofta en långsiktig behandling med receptbelagda läkemedel.

De 24 studierna som forskningen baseras på undersöktes effekterna från passionsblomman, lysin, magnesium, kava och johannesört, och de flesta av dessa studier utfördes på patienter med diagnostiserad antingen ångestsyndrom eller depression.

Tre separata studier om passionsblommans effekter rapporterades visa positiva effekterna, vilket ger bra bevis på effektiviteten som en ångestdämpande medel, enligt forskarna. Kava visade på positiva egenskaper i 11 studier och de patienter som fått kava, visade på en minskning av 63 procent gällande deras ångestsymtom.

Source: Nutrition Journal
Published online ahead of print, doi: 10.1186/1475-2891-9-42
“Nutritional and herbal supplements for anxiety and anxiety related disorders: systematic review”
Authors: S.E Lakhan, K.F Vieira

LÄS MER…

Big Pharma kodar piller med spårningskoder genom nanoteknik!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Nanoteknik blir allt vanligare och allt fler intresserar sig för området. Idag finns nanoteknik representerad i de flesta branscher och då särskilt när det gäller tex förpackningsmaterial. Nanoteknik innebär att forskare kan manipulera enskilda atomer och molekyler för att skapa unika material och även enheter i microskalor. Detta gör att materialet kan användas till allt från kläder, textil och elektronik till mat och medicin.

I likhet med genetisk modifiering av matgrödor, så mixtrar man med naturens naturliga utseende genom att använda nanoteknik. Det senaste är läkemedelsindustrins kodning av tabletter och kapslar, där de kodar medicinen med data som du sväljer.

Nanoteknik fungerar på så sätt, att istället för att använda material från naturen, så använder man nanotekniker som dekonstruerar de grundläggande byggstenarna i materialets minsta byggstenar, dvs omstrukturerar molekyler och atomer.

Läkemedelsföretaget är en av de som har anammat nanotekniken (på samma sätt som GMO-jätten monsanto) och detta genom ett nytt spårnings- och identifieringssystem som som kan kodas in i läkemedelspiller och kapslar. Dessa skall sedan säljas till miljontals människor. I varje dos medicin finns en nano-krypterad streckkod. 

Detta är inget unikt eller nytt, men liksom GMO och kemikalier, så är den vanliga konsumenten oerhört ouppdaterad. ”Nanopartiklar” finns sedan länge i solkrämer, i tyger, i plastförpackningar till mat och i många, många andra produkter. När det kommer till lagring av koder i läkemedel, så innefattar informationen var drogen tillverkades, när den tillverkades m.m.

Man kan säga att det är som de vanliga produkternas streckkoder, fastän dessa istället är molekylära streckkoder som människor kommer att svälja. Vid nedbrytningen av pillret, så kommer nanodatabitar att distribueras ut i kroppen och fastna i kroppens vävnader.

Ett företag som skall införa detta system för läkemedel, har följande info på sin webbplats:

”In the NanoEncryption process, NanoCodes are incorporated directly onto tablets, capsules and vial caps. These codes may be associated with an unlimited amount of manufacturer-determined data, including product information (strength and expiration date), manufacturing information (location date, batch and lot number) and distribution information (country, distributor, wholesaler and chain).”

Man kan alltså säga att du sväljer ner nano ”hårddiskar” som kan lagra data, som sedan distribueras ut i hela kroppen och som kan läsas av medicinska tekniker och på så sätt visa vilka läkemedel som du har tagit.

Studier visar att nanopartiklar tenderar att lagras i kroppen där de kan orsaka skador. De beter sig också annorlunda inuti kroppen, jämfört i de material som de hör till från start. Forskare från University of Rochester upptäcktes redan 2006 att nanopartiklar lätt absorberas i hela kroppen även via inandning. Enligt rapporten, så absorberas nanopartiklar via resa från näshålan direkt in till hjärnvävnaden, där de sätter sig och kan orsaka hjärninflammation. Med andra ord, så kan nanopartiklar mycket lätt passera blod-hjärnbarriären, och alltså passera genom den mekanism som normalt skyddar vår hjärna från främmande material.

En studie från 2004 visade att låga nivåer av fullerener, som är en typ av kolbaserad nanopartikel (används inom elektronik) helt slog ut fysiologin hos fiskar som exponerades. Exponering för endast så lite som 0,5 delar per miljon (ppm) under loppet av två dagar orsakade betydande hjärnskador hos fiskarna.

2007 upptäckte forskare från University of California, San Diego, att järnbaserade nanopartiklar är giftiga för nervceller och för nervfunktionen. Järn är en nödvändig mineral som gynnar kroppen i sin naturliga form, men som nanopartiklar visar den sig vara relativt farligt. Baserat på all denna forskning så vet vi att nanopartiklar passerar genom huden, lungorna och blod-hjärnbarriären, där de lagrar sig i kroppens vävnader. Vi vet också att deras sammansättning beter sig reaktivt med andra kemikalier, i synnerhet i kroppen där partiklarna skapar skadliga, fria radikaler.

Enligt DiscoveryNews rapport från 2009, så finns nanopartiklar överallt inom livsmedelsförsörjningen. De används i förpackningar, behållare, filmer och annat material som behöver bakteriedödande egenskaper och ökad hållbarhet. Internt används de även för att förbättra eller förändra smaker och konsistenser av mat.

Nanopartiklar används i vissa vitaminer, kosttillskott och andra ”nutraceuticals” där de påstås öka näringsupptaget och spridning i kroppen. I vissa sammanhang omnämns nanoteknik till och med som en ”grön” teknik vilket så tokigt som det kan bli. På samma sätt lyfter man GMO som om det skulle vara lösningen för att bli av med vår världssvält, vilket också det är helt felaktigt.  

Vad gällernanoteknik i livsmedel, så finns det inga vetenskapliga stöd för att användning av konstgjorda nanopartiklar skulle vara säkert för oss, särskilt inte i maten vi äter.

Genom dessa koder, så kan man skanna av vad du har ätit för mediciner, samt var de är inköpta. I förlängningen så kan det också användas emot dig, när du säker jobb, när du anmäler dig hos sjukförsäkringen eller tex ska upp i rättssammanhang. På en skanning kan man även se på vävnaderna om du har tagit det vaccin eller det läkemedel som du beordrades.

Källa: www.naturalnews.com

LÄS MER…

Nya studier om fetma, visar koppling mellan dålig tarmflora och fetma!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Dagens medicin skriver idag om att överviktiga och feta män som ej lider av andra metabola riskfaktorer ändå har förhöjda risker för att få typ 2-diabetes, detta enligt en ny svensk forskningsstudie.

Tidigare forskning har indikerat att feta personer som har en normal metabol riskprofil inte heller löper ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes. Slutsatsen visar dock att övervikt och fetma ska betraktas som farliga tillstånd oberoende om individen i fråga också har metabola syndromet i andra avseenden. I metabola syndromet inräknas diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och högt blodtryck.

En annan ny studie, utförd på råttor, visar att dålig tarmflora kan öka fetmariskerna. I artikeln står att läsa att råttor som gavs avföring från smala råttor gick ner i vikt. Avföringen tillfördes med slang efter att den överviktiga personens tarm hade rensats från dåliga bakterier och kan, enligt artikeln, bli en ny behandlingsmetod vid fetma.

Jag behövde nästan nypa mig i armen och titta i almanackan om det var 1 april, eftersom det var en av de märkligaste slutsatser jag någonsin hört. Varför inte tillföra goda bakterier på andra sätt till de människor som har en mindre gynnsamt tarmflora?

Källa: Dagens medicin

LÄS MER…

Hjälpa kroppen att hantera stress och blodtrycket med dagligt intag av valnötter!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

En ny studie från Pennsylvania State University (PSU) bekräftar att valnötter och i synnerhet valnötsolja kan minska blodtrycket, minska stress och förbättra hjärt- och kärlhälsan.

Valnötter är rika på omega-3 fettsyrorna alfa-linolensyra (ALA) som är kända för att sänka det onda kolesterolet, och därmed minska inflammation, oxidativ stress och öka skyddet mot kroniska sjukdomar. Forskarna har nu undersökt valnötter och kommit fram till att de även har en blodtryckssänkande egenskap.

Läs mer: http://www.healingfoodreference.com 

LÄS MER…

Sameldning av energitorv för minskade utsläpp av växthusgaser!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Under 2009 låg den svenska genomsnittsskörden på 2,1 miljoner kubikmeter energitorv, vilket motsvarar genomsnittsskörden under 2000-talet.  Skörd av energitorv förekom i 13 av landets län år 2009 och ungefär ¼ av Sveriges landyta är täckt av torv (10 miljoner hektar).

Användningen av energitorv är koncentrerad till mellansverige, med största anläggningarna i Västerås, Uppsala och Örebro. Den totala användningen av torv för energiproduktion uppgick till 337000 ton under 2009, vilket motsvarar cirka 3.9 TWh.

Torvförbränning ger utsläpp i form av växthusgaser, försurande ämnen (svavel- och kväveoxider), radioaktiva ämnen och tungmetaller. Dessa har minskat i förhållande till föregående år, detta gäller dock inte metan. Sameldning med minskar dessa utsläpp.

LÄS MER…

Rörflen och vårskördesystemet som bränsle!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

En av de mest lämpade energigräs som passar i Sverige är rörflen, eftersom det är ett gräs av C3-typ och kan anpassas till tempererade områden. De växter som är C4-typer kräver nämligen hög årlig värmesumma och korta vintrar, vilket omöjliggör god tillväxt i det svenska klimatet. 

Eftersom rörflen kräver högre kostnader, så prioriteras oftast salixodlingar istället. 10 % av rörflen behöver nämligen artificiell torkning och lagring i lagerhus för att klara kvalitetskraven.

Vårskördesystemet infördes på 1990-talet, vilket innebar att skörden ufördes 3 år efter sådd och då på vintern eftersom det ger mest uthållighet i produktionen.  Produktionssystem som kombinerar fiberskörd för pappersproduktion och energiproduktion gynnas av vinterskörd. Liksom vid salixodling, så förbereds marken med round up året innan, så marken står i träda. Detta för att motverka kvickrot, flyghavre och annat ogräs.

Rörflen är relativt känsligt eftersom en torr sommar, kan ge 20-30 % mindre skörd. Det behöver även mycket kväve och fosfor för att växa, vilket innebär att fosforåterföring är nödvändig, och då självklart utan kadmium via åkterslam, utan på naturlig väg. Skörden tas när fukthalten är cirka 10-15 % vilket är perfekt kring vintertid. Om man skördar rörflen på våren, så ökar torrhalterna och ger därmed låga halter kalium, natrium och klor, vilket är positivt för minskning av sintring (pga. askmältpunkten).

Minskad mängd klor och svavel ger lägre korrision samt bränsleblandningar där högst 20% av energiinnehållet bör komma från rörflen, för att på så sätt undvika sintring, sotning och korrision.

LÄS MER…

Salixodlingar (energiskogar) växer på kadmiumrikt avloppsslam och kräver round up!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Salix kan användas som bränsleflis och kan ge hållbar energiförsörjning eftersom det kan odlas lite varsom. I salixsläktet och salixodlingar ingår vide och pil, som växer snabbt och tätt. Snabbväxande salixskogar är mest kända som energiskogar.

Fördelen med salixskogarna (energiskogarna) är att de fungerar som ett vegetationsfilter, som tillvaratar näringsämnen från avloppsslam, från värmeverkens aska eller från soptipparnas lakvatten. Salixodlingarna kan även vara en lösning för att av de mest oroande naturproblemen, dvs de höga halterna av kadmium från åkerslammet.

Salixskogar (energiskogar) planteras mellan april och juni och skördas på vintern. För kolhalternas skull, så krävs det att bladen har fallit av, på samma sätt som vid hampaodling. Regnskogarna omplanteras inte, eftersom det växer upp nya skott ur de kvarvarande trädstubbarna. Detta gör att de kan växa upp allt tätare och under cirka 20-25 års tid och alltså skördas i genomsnitt 5 gånger.

För att salix skall ta sig ordenligt krävs att markens pH-värde ligger kring 5,5-7,5 och även sandjordar och mulljordar kan fungera bra om det finns gott om vattentillgång. Problemet kring salix är att det krävs ett års förberedelser av marken, med hjälp av round up, som kan ta död på ogräs. Marken sätts därmed i träda ett år, för att besprutas, vilket självklart finns kvar i marken även när skogen växer upp, samt i det material som sedan bränns. Ogräset kan istället tas bort på naturlig väg, vilket självklart ger större tryck med ohyra. Hur det skulle kunna göras annorlunda är mindre lätt att säga, men ett alternativ är att göra små bon för ohyran eller odla andra grödor bredvid, med växter som ohyran gillar mera. På så sätt minskar man ohyra och kan bekämpa ogräset naturligt. Det vanligaste ogräset är kvickrot, som tyvärr inte går att ta bort endast med en kemisk bekämpning. Ogräset tar både ljus, vatten och näring från skogen, vilket gör det till en omöjlighet att inte bekämpa. 

När man sedan planterar skotten, så skall de ha ett mellanrum på 75 eller 150 cm, och planteras med skott som förvarats i kyla och skugga. Man kan plantera cirka 13000 sticklingar per hektar med vändtegar på ett tio-tal meter och kantzon på cirka 3 meter. Viktigaste ämnet för odlingarna är kväve som tillförs via handelgödsel. Tyvärr, så använder man även avloppsslam till dessa odlingar, vilket också medför tungmetaller som tex kadmium.

Odlingen kan förstöras av bladrost som är en svampinfektion som tar näring och som försämrar bladens funktion om man ser det ur en näringsaspekt. Även viltskador eller bladbaggar kan skada skogen eller försämra tillväxten. För att undvika detta, så genmanipuleras växterna så att de ska motstå olika skadedjur och bli mer resistenta mot skador.  

LÄS MER…

Hampa som biobränsle, som hampaolja eller som hampabaserade textiler!

2010 oktober > torsdag, oktober-7-2010

Cirka 11% av världens energin kommer från biobränslen och sopförbränning, medan hela 80% kommer från fossila bränslen såsom kol, olja och gas.  I Sverige ser siffran ljusare ut, med 37% olja, kol och gas och 16% biobränsle och sopförbränning.

Det har dessutom kommit flera nya alternativ som går att odla i Sverige, såsom hampaplantan, som hör till nässelväxterna och är nära besläktad med humle. Hampan kommer från centralasien och har odlats i Kina sedan 2800 f kr. Den art som går att odla i vårt svenska klimat heter Cannabis Sativa och är en ettårig, högväxt ört, som i Svenskt klimat blir kring 2 meter hög.

Hampan frön används allt oftare i hälsosyfte eftersom de är fulla av näring och bra fetter. I Sverige har hampan mestadels odlats på Gotland eller i Halland, men plantan är känslig för högt grundvatten och behöver gott om näring och vatten. Fetterna i fröna har 35% essentiella fettsyror med en del omega 3 mot 3 delar omega 6. Hampafrön har till och med bättre aminosyreprofil än soja och är lika bra som äggets vita.

Eftersom hampa i sig själv, har ogräskvävande egenskaper, så är den lätt att odla utan gifter. Den klarar att  stå emot insektsangrepp och växer allra bäst på vanligt stallgödsel.
Hampa har ett värmevärde på 15 MJ/kg ts, med en skördstorlek på 11 ton/hektar och år samt en energiutvinning på 164340 MJ/hektar och år. Industrihampa är hampa som innehåller mindre än 0.2% av narkotikaämnet tetrahydrocanabiol (HTC).

Hampa kan användas till att göra papper och det går att göra textiler av den slitstarka hampan. På det sättet kan man minska bomullsanvändandet och den stora giftbesprutningarna som bomullsodlingarna kräver. Fördelen med hampa till papper är att pappret inte behöver blekas. Det kan alltså användas som pappersmassagröda.

Förbränningsgrödor behöver ha högt innehåll av cellulosa men samtidigt vara rik på svavel och kväve. Grödan bör dessutom vara torr och ha högt kolinnehåll så att den går att torka, samt ge lite aska. Eftersom kolinnehållet behöver ligga högt, så bör hampan användas när den har tappat sina blad. Man använder alltså, allra helst den kolrika stammen. Hampaolja kan även användas som drivmedel och kallas för M20 om den blandas med 20% delar hampaolja och 80% bensin.

LÄS MER…

1 13 14 15 65
88 st på 65 sidor
FörstaSista