Salixodlingar (energiskogar) växer på kadmiumrikt avloppsslam och kräver round up!

Salix kan användas som bränsleflis och kan ge hållbar energiförsörjning eftersom det kan odlas lite varsom. I salixsläktet och salixodlingar ingår vide och pil, som växer snabbt och tätt. Snabbväxande salixskogar är mest kända som energiskogar.


Fördelen med salixskogarna (energiskogarna) är att de fungerar som ett vegetationsfilter, som tillvaratar näringsämnen från avloppsslam, från värmeverkens aska eller från soptipparnas lakvatten. Salixodlingarna kan även vara en lösning för att av de mest oroande naturproblemen, dvs de höga halterna av kadmium från åkerslammet.


Salixskogar (energiskogar) planteras mellan april och juni och skördas på vintern. För kolhalternas skull, så krävs det att bladen har fallit av, på samma sätt som vid hampaodling. Regnskogarna omplanteras inte, eftersom det växer upp nya skott ur de kvarvarande trädstubbarna. Detta gör att de kan växa upp allt tätare och under cirka 20-25 års tid och alltså skördas i genomsnitt 5 gånger.


För att salix skall ta sig ordenligt krävs att markens pH-värde ligger kring 5,5-7,5 och även sandjordar och mulljordar kan fungera bra om det finns gott om vattentillgång. Problemet kring salix är att det krävs ett års förberedelser av marken, med hjälp av round up, som kan ta död på ogräs. Marken sätts därmed i träda ett år, för att besprutas, vilket självklart finns kvar i marken även när skogen växer upp, samt i det material som sedan bränns. Ogräset kan istället tas bort på naturlig väg, vilket självklart ger större tryck med ohyra. Hur det skulle kunna göras annorlunda är mindre lätt att säga, men ett alternativ är att göra små bon för ohyran eller odla andra grödor bredvid, med växter som ohyran gillar mera. På så sätt minskar man ohyra och kan bekämpa ogräset naturligt. Det vanligaste ogräset är kvickrot, som tyvärr inte går att ta bort endast med en kemisk bekämpning. Ogräset tar både ljus, vatten och näring från skogen, vilket gör det till en omöjlighet att inte bekämpa. 


När man sedan planterar skotten, så skall de ha ett mellanrum på 75 eller 150 cm, och planteras med skott som förvarats i kyla och skugga. Man kan plantera cirka 13000 sticklingar per hektar med vändtegar på ett tio-tal meter och kantzon på cirka 3 meter. Viktigaste ämnet för odlingarna är kväve som tillförs via handelgödsel. Tyvärr, så använder man även avloppsslam till dessa odlingar, vilket också medför tungmetaller som tex kadmium.


Odlingen kan förstöras av bladrost som är en svampinfektion som tar näring och som försämrar bladens funktion om man ser det ur en näringsaspekt. Även viltskador eller bladbaggar kan skada skogen eller försämra tillväxten. För att undvika detta, så genmanipuleras växterna så att de ska motstå olika skadedjur och bli mer resistenta mot skador.  

www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kemikalier.eu
www.zarahssida.se