Stress och dess påverkan på tarmfloran (mikrobiomet)

Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Kronisk stress är ofta utbrett och kan vara ett betydande hinder för sjukdomsförebyggande och optimal hälsa. Stress ökar kortisolproduktionen som i sin tur har inverkan på det gastrointestinala (GI) mikrobiomet. Företrädesvis minskas fördelaktiga bakterier och sekretoriskt IgA (sIgA). Således anses det inte som en potentiell grundorsak.

Bakterier i tarmfloran och sekretorisk IgA (sIgA) kan påverka tarmpermeabiliteten (läckande tarm). Stress stimulerar hypothalamus att frigöra kortikotrofinfrisättande hormon (CRH) i främre hypofysen, vilket orsakar frisättning av adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) som stimulerar frisättningen av kortisol, noradrenalin och adrenalin från binjurarna. Denna HPA-axelaktivering påverkar interleukiner och SIgA-produktion. Under akuta stressförhållanden kan fekal sIgA uppregleras som en skyddsmekanism. Kronisk stress vill reglera fekal sIgA, vilket ökar risken för tarminfektion.

Djurmodeller har gett insikt i stress och dess effekter på mikrobiomet. Gastrointestinal dysbios och kronisk lågklassig inflammation har varit inblandade i IBS och depression. Kronisk stress försvagar tarmens slemhinnebarriär och möjliggör paracellulär bakterietranslokation från lumen. Det stimulerar inflammatoriska mediatorer som ytterligare aktiverar HPA-axeln.

Probiotika är en negativ metod för att bekämpa de negativa effekterna av stress. Lactobacillis har visat sig sänka kortikosteron. Probiotisk behandling reducerade neuroskyddande syra via mikrobiell metabolism av tryptofan. Administration av B. infantis i vuxen ålder förbättrade immunsystemets abnormiteter och depressiva beteenden. Den mikrobiella stressresponset mot ACTH, omvändes av administrationen av B. infantis, och det fanns ett större svar hos personer som B. infantil kolonisering tidigt i livet. Korrekt mikrobiell kolonisering tidigt i livet påverkar HPA-axeln positivt.

Vår moderna livsstil påverkar vår hälsa via kronisk stress och HPA-axelaktivering, mikrobiell sammansättning av tarmfloran och tarmpermeabilitet. Kliniker kan utvärdera nivåer av fekal sigA, GI-mikrobiota och tarmpermeabilitet för att få insikt i GI och systemiska symtom. Att testa HPA-axelfunktionen och neurotransmitterutsöndring kan vara till hjälp.

Maila oss om du önskar göra ett mikrobiomtest eller boka en konsultation. Mailadress för bokning: tidsbokning@zarahssida.se

References
Alper E., & Ceylan M., (2015) The Gut-Brain Axis: The Missing Link in Depression. Clin Psychopharmacol Neurosci. doi: 10.9758/cpn.2015.13.3.239
Campos-Rodriguez, R., et all. Stress modulates intestinal secretory immunoglobulin A. Frnters Intgrtv Nurosci. 02 December 2013.
Collins SM, Bercik P. The relationship between intestinal microbiota and the central nervous system in normal gastrointestinal function and disease. Gastroenterology. 2009;136:2003–2014. DOI: 10.1053/j.gastro.2009.01.075
Dinan TG, et al., Collective unconscious: How gut microbes shape human behavior, Journal of Psychiatric Research (2015), http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychires.2015.02.021
Farzi, A., Frohlich, E., Holzer, P., Gut Microbiota and the Neuroendocrine System. Neurotherapeutics, 27 January 2018
Moloney, R., et all. The microbiome: stress, health and disease. Mamm Genome. 27 November 2013. DOI: 10.1007/s00335-013-9488-5.0

Irriterande tarmsyndrom (IBS): Mikrobiom (tarmflora) och fekal mikrobiota-transplantation

Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Irriterat tarmsyndrom (IBS) drabbar upp till 20% av vuxna och är förknippat med livsstörande symptomatologi. Den multifaktoriella patogenesen av IBS inkluderar gastrointestinal dysbios, förändrad mikrobiell metabolism, tarmbarriär dysfunktion och födoämnesintolerans; speciellt för lösliga fiber. Livsstilsförändringar med traditionell IBS-diet eller en låg FOODMAP-diet kanske inte är tillräcklig för att förbättra stört mikrobiom (tarmflora) och metabolism, och de senaste undersökningarna tyder på att fekal mikrobiell transplantation kan vara ett effektivt alternativ.

Viktiga tarmbakterier och slemhinnan är avgörande för tarmbarriärfunktioner, inklusive övervakning, skydd och val av det mikrobiella ekosystemet. Störningar av ett hälsosamt mikrobiom och / eller en otillräcklig konsumtion av löslig fiber (SF) minskar önskvärd produktion av kortkedjiga fettsyror (SCFA) och kommunikation med specialiserade celler i slemhinnan. Låga nivåer av fekal SCFA är vanliga för IBS-patienter.

Omfattande forskning visar att de bakterier som bidrog till IBS-dysbios var Proteobacteria (Shigella / Escherichia), Bacilli, Acintobacteria och Ruminococcus gnavus.
Formella studier indikerar att de ”traditionella” och låga FODMAP-dieterna lindrar symtomen för vissa IBS-patienter, men i många fall verkar dysbiosen vara oåterkallelig med kostförändringar. Långvarig, strikt låg FODMAP-diet har negativa effekter på tarmens mikrobiota och tarmbarriärens integritet; de kliniska konsekvenserna är under övervägande. En studie på 4 veckor med IBS-patienter som konsumerade en låg FODMAP påvisade att många patienter inte svarade positivt alls.

Fekal mikrobiota-transplantation (FMT) kan vara ett effektivt alternativ för långvarig immoderat dysbios. FMT är allmänt accepterat som behandlingsval för C. difficile enterocolitis. Effekten och kinetiken för FMT studerades hos IBS-patienter och friska givare (n = 16). Den riktade PCR-baserade mikrobiota-profileringsmetoden som används för att följa både givare och FMT-mottagare 28 veckor efter en enda FMT. Vid baslinjen hade IBS-patienter högre än DI-donatorer (4 ± 0,5 respektive 2,6 ± 0,2). Patient DI minskade stadigt under 12 veckor (2,9 ± 0,20, mild), men trenderade upp efter 7 månader. Vid den tiden var mikrobiotaprofilerna för patienter och givare mycket lika. De mest signifikanta förändringarna i bakterier var Bifiodobacteria (ökning) och Proteobacteria och Shigella / Escherichia (minskning). Symtomen förbättrades snabbt och markant.
FMT kan tillhandahålla ett sätt att återställa mikrobiell balans för IBS-patienter med långvarig dysbios. Uppföljningsstudier bör utvärdera lämpligt ”intag” utöver mikrobiota.

GI360TM-profilen av Doctor’s Data är ett omfattande mikrobiomtest för att profilera patienters enskilda mikrobiom. Vi har även andra mikrobiomtest med mätning med speciell DNA-teknik. Maila oss på tidsbokning@zarahssida.se för att beställa test eller boka tid för konsultation.

References:
Labrix och Doctors Data
Cani P. Human gut microbiome: hopes, threats and promises. Gut (2018)67:1716-1725.
Casen C, Vebo HC, Sekelja M et al. Deviations in human gut microbiota: a novel diagnostic test for determining dysbiosis in patients with IBS or IBD. Aliment Pharmacol Ther (2015) doi: 10.1111/apt.13236
Bennet SMP, Bohn L, Storsrud S et al. Mutivariate modelling of faecal bacterial profiles of patients with IBS predicts responsiveness to a diet low in FODMAPs. Gut (2017)0:1-10. doi: 10.1136/gutjnl-2016-313128
Mazzawi T, Lied GA, Sanges DA et al. The kinetics of gut microbial community composition in patients with irritable bowel syndrome following fecal microbiota transplantation. PLos ONE (2018)13 doi: 10.1371/journalpone.0194904

Tarmfloran (mikrobiom) och dess påverkan vid hypertoni

Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Hypertoni (högt blodtryck) är en bidragande faktor till kardiovaskulär sjukdom och stroke är och CDC uppskattar att 33% av vuxna i USA har högt blodtryck.

Behandlingsmetoder, inklusive livsstilsförändringar och blodtryckssänkande, fokuserar på hypertoni/högt blodtryck, men nya studier visar kopplingar mellan dessa sjukdomar och mikroorganismer av vår gastrointestinal (tarmfloran).

Nya vetenskapliga upptäckter har kopplats till mikrobiomet på sätt som kan expandera och förbättra patientens resultat. Inom mikrobiomet påverkas blodtrycket av minskad mikrobiell rikedom och mångfald, specifika bakteriearter och deras viktiga metaboliter, särskilt kortkedjiga fettsyror.

Blodtryck är ett dynamiskt homeostatiskt system som regleras av olika insatser, inklusive genetiska och miljömässiga effekter, endokrina faktorer, njurfysiologi och potentiellt mikrobiom. Nya studier har visat att ”hälsosam mångfald bland gynnsamma bakterier” spelar en roll i regleringen av blodtrycket. En minskning av de gynnsamma bakterierna Butyrivibrio, Clostridium, Faecalibacterium, Enterococcus, Roseburia, Blautia och Oscillbacter har associerats med hypertoni (högt blodtryck). Förekomst av Prevotella, Klebisella, Porphyromonas, Desulfovibrio och Actinomyces är associerade med hypertoni. Vidare var Bacteroides det mest anrikade släktet i normotensiva försökspersoner, medan Prevotella visade sig vara berikat i hypertensiva individer. Prevotella har kopplats till stearinsyra, en betydande metabolit i patogenesen av hypertoni och som kan utlösa ett inflammatoriskt svar.

Antiinflammatoriskt S-karboximetyl-1-cystein har visat sig minskat hos hypertensiva personer. Endogen N-a-acetyl-1-arginin, stearinsyra, fosfatidinsyra och glukosider ökade signifikant hos hypertensiva personer. Metabolisk profilering av dessa metaboliter och hypertoni har visats vara nära kopplad till tarmens mikroflora.

En minskning av mångfalden i gastrointestinal mikrobiom har associerats med hypertoni i studier. Ett ökat förhållande av Firmicutes / Bacteroidetes har också påvisats i patogenesen av hypertoni och farmakologiskt inducerad hypertoni hos möss, vilket är förknippat med ett ökat förhållande firmicutes / Bacteroidetes. Anmärkningsvärt nog så kan man se utveckling av hypertoni efter en Tysk, fekal transplantation från hypertensiva personer. Avföringskoncentrationer av kortkedjiga fettsyror (SCFA), acetat, propionat och butyrat kan påverka blodtrycket eftersom de är vasorelaxande. Det har visats att propionat kan modifiera reninfrisättning och blodtryck. Minskade nivåer av SCFA-acetat och butyrat har associerats med hypertoni.

Mikrobiomet kan mycket väl spela en roll i patogenesen av hypertoni via mikrobiell rikedom och mångfald, specifika bakteriearter, vissa metaboliter, ökat firmicutes / bakteroidetes-förhållande och kortkedjiga fettsyror. Att ta itu med dysbios (obalans i tarmfloran) kan vara en användbar komplementstrategi för att bekämpa hypertoni.  Med hypertoni som bidrar till hjärt-kärlsjukdom och stroke kan patientens resultat förbättras genom hänsyn till mikrobiella markörer och tillhörande behandlingsmetoder.

Maila oss på tidsbokning@zarahssida.se om du önskar göra ett mikrobiomtest. Mikrobiom mäts med speciell DNA-teknik för bästa tillförlitlighet.

References
Labrix och Doctors Data
Hypertension. https://www.cdc.gov/nchs/fastats/hypertension.htm
Li, J. et all. Gut microbiota dysbiosis contributes to the development of hypertension. Microbiome volume 5, Article number: 14 (2017).
Pevsner-Fischer, M., et all. The gut microbiome and hypertension. Current Opinion in Nephrology and Hypertension: January 2017 – Volume 26 – Issue 1 – p 1–8. doi: 10.1097/MNH.0000000000000293
Pluznicj, J. A novel SCFA receptor, the microbiota, and blood pressure regulation. Gut Microbes. 2014              Mar 1; 5(2): 202–207. Published online 2013 Dec 20. doi: 10.4161/gmic.27492

Labrixtest/Salivtest på kortisol visar HPA-axelns funktion vid behandling av inflammatoriska tillstånd

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Det finns ett starkt samband mellan den hypotalamiska hypofysaxeln (HPA) och inflammatorisk signalering. Glukokortikoider, producerade av binjurarna, är de mest potenta endogena antiinflammatoriska medlen. Mekanismen där glukokortikoid nedreglerar inflammation har lett till utvecklingen av syntetiska glukokortikoider som används vid ett brett spektrum av inflammatoriska tillstånd. Kortisol fungerar på liknande sätt som syntetisk glukokortikoid som reglerar inflammation i vävnader och immunceller. I själva verket är de inflammatoriska cytokinerna IL-6, IL-1 och TNF-a kraftfulla aktivatorer av HPA-axeln vilket leder till en ökning av kortisolproduktion vid akut eller låggradig inflammation.

Tyvärr kan den skyddande aspekten av kortisol bli felaktig under perioder med långvarig stress. Fortsatt stimulering av kortisolproduktion via cytokiner, speciellt IL-1, påverkar signalering och feedback av HPA-axeln via glukokortikoidreceptorn (GR). Dessa förändringar leder till förändringar i GR: s känslighet eller kortisolresistens, vilket försvårar HPA-återkopplingen och bidrar till hyperaktivitet hos HPA-axeln. Med tiden kan detta motstånd störa de antiinflammatoriska effekterna av kortisol, vilket kan leda till ett hypokortisoltillstånd.

HPA-axeldysregulering har observerats vid många inflammatoriska och autoimmuna tillstånd, såsom reumatoid artrit, multipel skleros och Crohns sjukdom. Det finns till och med vid inflammatoriska metaboliska tillstånd som diabetes typ 1 och 2; och vid psykologiska störningar såsom depression, allvarlig depressionssjukdom och PTSD. Faktum är att HPA är en viktig koppling mellan stress och inflammatoriska sjukdomar.

HPA Axelns dysregulation, leder till minskad kortisolproduktion (binjureutmattning), vilket orsakar trötthet, överflödigt kroppsfett och långvarig psykologisk stress. Att mäta HPA-axelfunktionen via salivkortisoltestning kan vara ett användbart verktyg för dem som har diagnostiserats med kroniska inflammatoriska tillstånd. Maila oss på tidsbokning@zarahssida.se om du önskar göra ett labrixtest (salivtest) för att mäta dygnskurva av kortisol.
References:
Labrix och Doctors Data
Duque GA, Descoteaux A. Macrophage Cytokines: Involvement in Immunity and Infectious Diseases. Frontiers in Immunology. 2014;5. doi:10.3389/fimmu.2014.00491
Guilliams TG. The Role of Stress and the HPA Axis in Chronic Disease Management. Stevens Point, WI: Point Institute; 2015.
Pariante CM. Why are depressed patients inflamed? A reflection on 20 years of research on depression, glucocorticoid resistance and inflammation. European Neuropsychopharmacology. 2017;27:554-559.
Adverse Childhood Experiences (ACEs). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/violenceprevention/acestudy/index.html. Accessed May 13, 2019.

Sekretorisk IgA och mun- och tandhälsa

Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Sekretoriskt immunglobulin A, (sIgA), är en underklass av immunoglobulin A (IgA). Det är en produkt från det adaptiva immunsystemet och fungerar som kroppens första försvarslinje mot toxiner, enzymer och bakterier. Dessa antikroppar finns på slemhinnorna och förekommer i saliv, bröstmjölk, svett, urinvätskor, i gastro-tarmkanaler, luftvägar och som små mängder i blodet.

SIgA produceras av B-lymfocyter intill slemhinnecellerna, transporteras genom cellerna och släpps ut i sekreten från cellerna.
SIgA har den unika förmågan att förhindra mikrober, toxiner och antigen från att påverka slemhinneytor genom en serie mekanismer som kallas immunkludering.

Immunexkludering avser antikroppens förmåga att förhindra mikroorganismer att hålla fast vid epitel. Detta är en av flera mekanismer; klumpning av mikroorganismer via tvärbindning, infångande av bakterier i ett slemskikt och / eller clearance av patogenen via peristaltis. SIgA kan därför också spela en roll i viss inflammation via kontroll av interleukin och cytokinrespons.

Mängden salivhaltiga antikroppar är kopplade till tandhälsa och forskning indikerar att högre tandkariesfall återfinns vid tobaksrökning, vilket har varit förknippat med låga koncentrationer av salivsIGA.

Den grundläggande funktionen av sekretoriskt immunglobulin är hämning av bakteriell vidhäftning snarare än antigen destruktion.
Downs syndrom eller Trisomy 21 är en genetisk störning orsakad av extra kromosomer. Flera studier indikerar att barn med Downs syndrom har god resistens mot karies, och vissa är till och med kariesfria. Förutom faktorer för förseningar av tandutbrott, mikrodonti, pH och högt salivinnehåll (kalcium, natrium, bikarbonat), kan den låga förekomsten av karies hos barn i Downsyndrom också relateras till högre nivåer av salivantikroppar jämfört med barn utan Downs syndrom. Sekretoriskt immunglobulin A (sIgA) hämmar aktiviteten hos Steptococcus mutans, vilket bidrar till kariesbildning.

Minskade nivåer av salivsigA ses ofta hos individer med låg immunsystemfunktion och är ett tecken på kronisk, pågående psykologisk och / eller fysisk stress (HPA-axeldysfunktion). En låg nivå kan vara förknippad med en hög risk att utveckla tandkaries och parodontisk sjukdom.
Förhöjda salivnivåer kan återspegla akuta psykologiska och / eller fysiska stressfaktorer och kan vara förknippade med ett uppreglerat, aktivt immun- eller inflammatoriskt svar. Höga nivåer finns ofta hos patienter med kroniska infektioner (CMV, EBV, HIV och infektioner i magtarmkanalen).

Test för salivära sIgA-nivåer kan beställas i  Comprehensive Adrenal Function Profile, som inkluderar DHEA, Cortisol x 4 (kortisolkurva) och SIgA. Maila oss på tidsbokning@zarahssida.se för beställning.

References
Labrix och Doctors Data
Bokor-bratić M. [Clinical significance of analysis of immunoglobulin A levels in saliva]. Med Pregl. 2000;53(3-4):164-8.
Chawda JG, Chaduvula N, Patel HR, Jain SS, Lala AK. Salivary SIgA and dental caries activity. Indian Pediatr. 2011;48(9):719-21.
Golpasand hagh L, Zakavi F, Ansarifar S, Ghasemzadeh O, Solgi G. Association of dental caries and salivary sIgA with tobacco smoking. Aust Dent J. 2013;58(2):219-23.
Lee SR, Kwon HK, Song KB, Choi YH. Dental caries and salivary immunoglobulin A in Down syndrome children. J Paediatr Child Health. 2004;40(9-10):530-3.
Mantis, N. J., Rol, N., & Corthésy, B. (2011). Secretory IgA’s complex roles in immunity and mucosal homeostasis in the gut. Mucosal Immunology,4(6), 603-611. doi:10.1038/mi.2011.41
Pandey S, Goel M, Nagpal R, Kar A, Rapsang E, Matani P. Evaluation of Total Salivary Secretory Immunoglobulin A and Mi/fans-specific SIgA among Children having Dissimilar Caries Status. J Contemp Dent Pract. 2018;19(6):651-655.
Rosdiana R, Mochammad FR. The relation between salivary sIgA level and caries incidence in Down syndrome children. Dental Journal (Majalah Kedokteran Gigi). 2012, 45 (2): 79-83.

CBD-olja (cannabidiol) och signalsubstanser / neurotransmittorer

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019
Cannabidiol (CBD) är en fytocannabinoid som har använts i stor utsträckning till följd av legalisering av cannabis av flera stater. Även i fall där cannabis i sig inte har legaliserats, är det vanligt med CBD-produkter som CDB-krämer och lotioner, CDB i tinkturer och CDB-kapslar från CBD-extraktion från lagligt odlad hampa. Dessa produkter innehåller nästan odetekterbara mängder tetrahydrocannabinol (THC), som är den huvudsakliga psykoaktiva komponenten i cannabis.
En studie från 2017, utförd av en investeringsgrupp för cannabis, fann att CBD används i stor utsträckning (både självföreskriven och rekommenderad av utövare) för att ersätta läkemedel vid tillstånd som ångest, sömnlöshet och depression. Fytocannabinoider är växtbaserade föreningar som interagerar med endocannabinoidsystemet hos människor och andra djur. Det finns över 100 kända fytocannabinoider, där CDB är den mest vanliga i cannabisväxten.
Endocannabinoidsystemet hos människor har två primära receptorer: CB1 och CB2. Den endogena cannabinoiden, anandamiden och dess fytocannabinoidekvivalent, THC, interagerar mest med CB1-receptorn, medan den endogena cannabinoiden 2-arachidonoylglycerol och dess fytocannabinoidekvivalent, CBD, interagerar med både CB1 och CB2-receptorer
Forskning om CBD och dess effekter i kroppen, inklusive neurotransmittermodulering (balansering av signalsubstanser), har fortfarande inte förklarat mekanismen till fullo. Studier på CBD har påvisats förbättra ångest och depression, och har nyligen godkänts av FDA som läkemedelsepidiolex för behandling av vissa störningar. Vissa av dessa effekter förmedlas av CBD: s komplexa interaktion med CB1-receptorer som en icke-konkurrenskraftig antagonist. CB1-receptorinhibering och pågående frisättning av både exciterande och hämmande neurotransmittorer inklusive noradrenalin, dopamin, 5-HTP, GABA och glutamat.
Neuroimaging-studier på CBD och hjärnan har visat att det syns förändringar i de hjärnansregioner som är involverade i emotionell bearbetning, inklusive amygdala. CBD interagerar med 5-HT1A-receptorn (alias serotonin 1A) som en agonist i dessa viktiga hjärnområden, vilket sannolikt kan orsaka ångestdämpande och antidepressiva effekter. Ångestläkemedlet buspiron fungerar på samma sätt som en 5-HT1A-receptoragonist.
En annan mekanism för CBD: s antidepressiva effekter är neurotrofisk faktor (visas i mössmodeller), liknande läkemedel som ketamin, men utan en psykoaktiv komponent.
CBD har därför direktverkan på specifika GABAA-receptorundertyper.
I en in vitro-studie har CBD dessutom minskat den inflammationsmedierade ämnesomsättningen av tryptofan, och kan på så vis vara särskilt användbart vid humörstörningar relaterade till kroniska inflammatoriska sjukdomar.
Är du nyfiken på dina neurotransmitternivåer? Neurobasic-profilen (serotonin, GABA, dopamin, noradrenalin, adrenalin, glutamat, histamin, glycin och PEA) kan belysa neurotransmitternivåerna på ett effektivt sätt och beställa via tidsbokning@zarahssida.se
References:
Labrix och Doctors Data
1.      Hilderbrand RL. Hemp & Cannabidiol: What is a Medicine?. Mo Med. 2018;115(4):306-309.
2.      Pertwee RG. The diverse CB1 and CB2 receptor pharmacology of three plant cannabinoids: delta9-tetrahydrocannabinol, cannabidiol and delta9-tetrahydrocannabivarin. Br J Pharmacol. 2008;153(2):199-215.
3.      Campos AC, Moreira FA, Gomes FV, Del bel EA, Guimarães FS. Multiple mechanisms involved in the large-spectrum therapeutic potential of cannabidiol in psychiatric disorders. Philos Trans R Soc Lond, B, Biol Sci. 2012;367(1607):3364-78.
4.      Sales AJ, Fogaça MV, Sartim AG, et al. Cannabidiol Induces Rapid and Sustained Antidepressant-Like Effects Through Increased BDNF Signaling and Synaptogenesis in the Prefrontal Cortex. Mol Neurobiol. 2019;56(2):1070-1081.
5.      Bakas T, Van Nieuwenhuijzen PS, Devenish SO, Mcgregor IS, Arnold JC, Chebib M. The direct actions of cannabidiol and 2-arachidonoyl glycerol at GABA receptors. Pharmacol Res. 2017;119:358-370.
6.      Jenny M, Schröcksnadel S, Überall F, Fuchs D. The Potential Role of Cannabinoids in Modulating Serotonergic Signaling by Their Influence on Tryptophan Metabolism. Pharmaceuticals (Basel). 2010;3(8):2647-2660.

Östrogen- och hjärnfunktion (Hormonell obalans): Minska hjärndimma i klimakteriet

Hormonell obalans och signalsubstanser, Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Under perimenopausal och menopausal övergång sjunker kvinnas östrogen- och progesteronnivåer, vilket leder till en mängd symtom inklusive förlust av mental hälsa. Andra symtom kan vara känsliga slemhinnor, PMS-besvär, oregelbunden menstruation, trötthet, besvär med humöret etc.

Hjärndimma är ett vanligt använt begrepp som beskriver patientens förlust av mental klarhet, där patienten upplever svårigheter med minne, ord och koncentration. Även om det finns flera etiologier av hjärndimma, har studier visat att hormonell obalans är en viktig faktor.

Östrogen främjar kognitiv funktion på flera sätt, inklusive främjande av neuroplasticitet, vilket är avgörande för hälsosam hjärnfunktion. Östrogen påverkar neuroplasticitet genom att främja neurotrofiner, såsom nervtillväxtfaktor (NGF) och hjärneriverad neurotrofisk faktor (BDNF). Neurotrofiner påverkar neurons överlevnad, utveckling och funktion. När östrogennivåerna sjunker med åldern sjunker även NGF och BDNF, vilket leder till en minskning av neuroplasticitet och därmed en minskning av mental klarhet. Förutom att främja neuroplasticitet hjälper östrogen till att förbättra mitokondriell funktion, det främjar ATP-produktionen (energiproduktionen) och hjälper till att reglera kroppens glukosmetabolism. Det har antioxidativa effekter, skyddar mot reaktiva syresorter, DNA-skador och celldöd.

Östrogenreceptorer har visat effektiviteten av östrogenersättningsterapi på hjärnfunktionen, och till och med visat förebyggande effekt för Alzheimers sjukdom och förbättrad kognition hos Alzheimers patienter. Det har visat sig öka trofiska faktorer (tillväxt) och därmed minska beta-amyloidutvecklingen i hjärnan. Östrogen påverkar således neurotransmittersystemet med serotonin, glutamat och acetylkolin, vilket påverkar inlärning, minne och kommunikation mellan nervceller och andra nervceller.

Transdermal östradiol visar förbättrad serotoninreceptorbindning i höger främre cortex, förbättrad verkande funktion och psykomotorisk hastighet.

Doctor’s Data / Labrix Salivary Comprehensive Hormones Profile som mäter östrogen, progesteron, testosteron, DHEA och dagligt kortisol är en viktig och bra panel för att kontrollera östrogennivåer, samt även dess förhållande (ratio) gentemot progesteron.  Testning av salivhormon kan ge insikt i en potentiell etiologi mot hjärndimma, vilket kan hjälpa till att fastställa behandlingsvägar. Urin-neurotransmittorer kan kombineras med salivprov på hormoner för att ge en mer omfattande utvärdering av hjärnfunktionen.

References
Labrix och Doctors Data
Bailey, ME., Want, AC., Hao, J., Janssen, WG., Hara, Y., Dumitriu, D., Hof, P.R., Morrison, J.H. Interactive effects of age and estrogen on cortical neurons: implications for cognitive aging. Neuroscience. September 2011. 15;191:148-58. doi: 10.1016/j.neuroscience.2011.05.045.
Bredesen DE. Reversal of cognitive decline: a novel therapeutic program. Aging (Albany NY). 2014;6(9):707-17.
Estrogen and Cognitive Function. (2019). Retrieved from https://www-uptodate-com.nunm.idm.oclc.org/contents/estrogen-and-cognitive
Fischer, B., Gleason, C., Asthana, S. Effects of hormone therapy on cognition and mood. Fertility and Sterility April 2014.101 (4). doi: 10.1016/j.fertnstert.2014.02.025
Green, PS., Simpkins, JW. Neuroprotective effects of estrogens: potential mechanisms of action. International Journal Developmental Neuroscinece. July-August 2000. 18 (4-5): 347-58.
Greendale GA, Derby CA, Maki PM. Perimenopause and cognition. Obstet Gynecol Clin N Am 2011. 38:519-535.
Hara, Y., Waters, EM., McEwen, BS., Morrison, JH. Estrogen effects on cognitive and synaptic health over the lifecourse. Physiology Review. July 2015. 95(3): 785-807. Doi: 10.1152/physrev.00036.2014.
Sharma, N., Classen, J., Cohen, L. Neural plasticity and its contribution to functional recovery. Handbook Clinical Neurology. May 2016. Doi: 10.1016/B978-0-444-52901-5.00001-0

Mikrobiom (tarmfloran) kan kopplas till demens

Zarah Öbergs blogg > tisdag, november-19-2019

Det är allmänt känt att det goda mikrobiomet påverkar neurologiska tillstånd via mikrobiota-tarm-hjärnaxeln vilket alltså innebär att mikrobiota-tarm-hjärnaxeln är inblandad i mänskligt beteende. Forskning visar att beteende i tonåren kan förutsäga utveckling av demens senare i livet. Det går dock att välja nya tillvägagångssätt genom att förstå de underliggande mekanismerna i mikrobiota-tarm-hjärnaxeln via mikrobiomprofilering och metabolism.

Ett mångsidigt och bra mikrobiom har förknippats med positivt humör, nyfikenhet, sällskaplighet och impulsivitet, detta enligt forskning om småbarns beteenden och hur deras mikrobiom ser ut. Negativt beteende hos pojkar är förknippade med bakterier av Parabacteroides, Rikenellaceae, Ruminococcaceae-familjer och Dialister-släkter, medan flickor med ett stort antal Rikenellaceae visade mer rädsla än flickor med annan mikrobiombild.

Ett mindre skiftande mikrobiom var förknippat med beteenden som självbehärskning, och fokuserad uppmärksamhet hos flickor. Forskarna skriver att testpersonernas mikrobiom påverkades om de hade ett visst sorts humör, och hur de hanterar stress, särskilt för pojkar.

Det finns även en koppling mellan antisocialt beteende och gastrointestinal miljö berikad med Clostridia spp i en djurmodell. Beteenden associerade med depression, såsom socialt undvikande och förtvivlan i människans beteenden, förhindrades av administrering av en bredspektrum med antibiotika. Forskare noterade också en störning i god biosyntes av tryptofan, tyrosin och fenylanin hos testmöss med beteendeförändringar. Den underliggande verkningsmekanismen hos mikrobiota-tarm-hjärnaxeln och beteendet kan ligga i viktiga bakteriemetaboliter som påverkar genuttryck i den prefrontala cortex och väl härledda aminosyror.

Problemet med mikrobiota-tarm-hjärnan kan vara en faktor i utvecklingen av demens senare i livet. Forskare fann att beteenden såsom vigör, lugn och mognad i tonåren var associerade med lägre risk för demens 54 år senare. Vi vet nu att beteende påverkas av tarmens mikrobiom, och det har visat sig att utvecklingen av demens är kopplad till vårt mikrobiom. Även om det inte finns data i denna studie om ungdomarnas mikrobiota i relation till utvecklingen av demens, bör framtida studier inkludera mikrobiomprofilering och metabolism på grund av en potentiell koppling mellan tarmfloran och demens. Framtida studier för att identifiera bakteriemetaboliter i mikrobiota-tarm-hjärnaxeln kan vara direkt nya förebyggande behandlingsalternativ för neurokognitiva störningar. Psykobiotika, bakterier som administreras för mental hälsa, kan användas profylaktiskt och som potentiell kompletterande behandling.
Missa inte vårt helt fantastiska mikrobiomtest som mäter tarmfloran med speciell DNA-teknik. Maila oss på tidsbokning@zarahssida.se om du önskar beställa ett test eller önskar boka en konsultation.
References:
Labrix och Doctors Data
Alkasir, R., Li, J., Li, X. et al. Protein Cell (2017) 8: 90. https://doi.org/10.1007/s13238-016-0338-6
Chapman BP, Huang A, Peters K, et al. Association Between High School Personality Phenotype and Dementia 54 Years Later in Results From a National US Sample. JAMA Psychiatry. Published online October 16, 2019. doi:10.1001/jamapsychiatry.2019.3120
Gacias M, Gaspari S, Santos PM, et al. Microbiota-driven transcriptional changes in prefrontal cortex override genetic differences in social behavior. Elife. 2016;5:e13442. Published 2016 Apr 20. doi:10.7554/eLife.13442
Pedersen, Traci. Gut Bacteria Impacts Toddlers’ Behavior, Particularly Boys. Psych Central. 8 Aug 1018.
Vuong HE, Yano JM, Fung TC, Hsiao EY. The Microbiome and Host Behavior. Annu Rev Neurosci. 2017;40:21–49. doi:10.1146/annurev-neuro-072116-031347

Plastbanta hemmet med ekologiska, giftfria och hållbara kläder, leksaker och köksartiklar från Frida & Fritiof

Zarah Öbergs blogg > lördag, november-16-2019

20191116_221613

Vår nya favorit, Frida & Fritiof, är en webshop med hållbara, giftfria och ekologiska kläder, köksprodukter och leksaker. Om du registrerar dig som kund, så får du dessutom 10% rabatt på alla köp. Det bästa, är att de verkar väldigt måna om sina kunder. I paketet låg en superfin lapp med en välkommen-hälsning och att de gärna hjälper till om något blivit fel. Det har jag nog aldrig fått tidigare :)

Vi är väldigt förtjusta i Kleen Kanteen, och deras sportflaskor och termosar. En produkt som är toppen, är deras termosmuggar som passar perfekt nu i vinter. Det kan också vara klokt att plastbanta hemmet och byta bort plastiga matlådor mot giftfria matlådor utav rostfritt stål från A slice of Green. Du hittar fler alternativ för att plastbanta köket via denna länk: Giftfria flaskor och burkar 

Ett tips nu i jul är även Frida och Fritiof´s ekologiska, giftfria och hållbara leksaker, som är otroligt fina. Du hittar dem via denna länk: Ekologiska, giftfria leksaker. De har även en kampanjsida med tävlingar och erbjudanden, samt REA. Kampanjsidan heter fofpromo.nu

[fb_button]

 

Rawfood-boll med vita bönor och kikärtor

Zarah Öbergs blogg > torsdag, november-7-2019

20191117_181247

Missa inte vårt recept på supergoda och extra nyttiga raw food-bollar. Du kan antingen använda blötlagda kikärtor och bönor eller använda färdigkokade alternativ om du inte är noga med alla ingredienser är raw.

Du behöver:
2 förpackningar med ekologiska kikärtor
1 förpackning med ekologiska vita bönor
1 dl ekologisk kokosolja
200 gram ekologiska dadlar
5 msk ekologisk kakao
5 msk ekologisk carob (kan uteslutas)
1 msk ekologisk kanel
1 msk ekologisk kardemumma

Såhär gör du:
Mixa alla ingredienser i en mixer tills du har en jämn smet. Rulla bollar i önskar storlek. Rulla i kokosflingor eller kakao.

[fb_button]

Köp NDT i Sverige

Zarah Öbergs blogg > söndag, oktober-27-2019

Jag får många mail från människor som vill veta hur man kan köpa / beställa NDT (naturligt sköldkörtelhormon) i Sverige. Det kan vara svårt att få tag på och man kan istället beställa det från Tyskland eller England.

Läs mer om NDT: Zarah Öberg om NDT 

Glöm inte att låg produktion av sköldkörtelhormon (hypotyreos) ofta beror på låga kortisolvärden, då kortisol krävs i alla celler för att energi ska bildas. Låg kortisolfrisättning (binjureutmattning) bidrar alltså till hypotyreos och då blir man inte bättre av levaxin, utan snarare sämre.

Boka gärna tid för konsultation eller provtagning av hormoner i salivtest/ labrixtest om du önskar hjälp. Vår mail är tidsbokning@zarahssida.se

Raw, glutenfria, mjölkfria och äggfria kanelbullar

Zarah Öbergs blogg > söndag, oktober-27-2019

Här kommer ett helt fantastiskt recept på raw kanelbullar.

Du behöver:
1 dl ekologiska glutenfria havregryn
2 dl ekologiska cashewnötter
1 dl ekologiska kokosflingor
100 gram ekologiska kärnfria dadlar
1 nypa havssalt
1/2 dl ljummet vatten
Fyllning:
1 dl ekologiska cashewnötter
100 gram ekologiska dadlar
2 msk ekologisk kanel
1 msk ekologisk kardemumma
2 msk ljummet vattenSåhär gör du: 

Mixa havregryn, kokosflingor och cashewnötter till ett fint mjöl. Lägg i dadlar och vatten och mixa till en lös deg. Lägg degen mellan två bakplåtspapper och kavla ut till en stor rektangel. Mixa sedan cashewnötter, kanel och kardemumma till ett fint mjöl. Blanda ned dadlar och vatten och mixa till en smet. Bred ut smeten på bulldegen och rulla sedan degen från ena långsidan till den andra. Lägg in hela rullen i frysen 30 min och skär sedan små kanelbullar. Jättegoda! Toppa med kokosflingor eller finhackade nötter.

Behandla IBS naturligt med symbioflor och mikrobiomtest

Zarah Öbergs blogg > måndag, oktober-21-2019
IBS är ett samlingsnamn för många mag- och tarmbesvär. När man gör ett mikrobiomtest, ett avföringstest som visar tarmflorans sammansättning, så ser man att det ofta saknas e.coli hos de patienter som har IBS-besvär. E.coli elimineras från dricksvatten och mat, för att vi inte ska bli sjuka men en del av e.coli-familjen är nödvändig för att konvertera tryptofan till serotonin, så e.coli är nödvändig för en frisk tarm. Utan e.coli så kan inte konvertering till serotonin ske, vilket innebär att man kan få lågt serotonin och på så vis också få depressionsliknande symtom.

Många som äter SSRI-preparat kan ha denna typ av konverteringsproblem, vilket gör att de inte kan bilda serotonin, eller så finns det brist på aminosyror (i detta fallet tryptofan) som gör att det inte finns material till att producera serotonin. Serotonin bildas av tryptofan, som omvandlas vidare till 5htp och sedan vidare till serotonin. Denna cykel behöver således fungera.

Det bästa är att ta ett mikrobiomtest, som mäter tarmfloran, så att man kan se exakt var problemet ligger.

Det finns också tester som visar aminosyranivåerna, vilket är viktigt för att utesluta aminosyrabrist som orsak. Om det däremot inte föreligger någon brist, så kan det vara klokt att se över tarmfloran, och komplettera med e.coli om det saknas. E.coli finns i ett tillskott som heter symbioflor2 och som framförallt säljs i Tyskland. Många av mina patienter har upplevt stor förbättring med symbioflor. Tänk dock på att det alltid är bäst att först undersöka vilka stammar som saknas, och där är mikrobiomtestet det bästa.

Om du önskar mer hjälp eller vill ta ett mikrobiomtest, så kan du kontakta oss på tidsbokning@zarahssida.se

Verisana, salivtest vid hormonell obalans

Zarah Öbergs blogg > fredag, oktober-18-2019

Verisana är ett tyskt labb som erbjuder prov på hormoner genom salivtest. Salivtestet analyseras i deras labb i Hamburg. Du kan välja mätning av enskilda hormoner som östrogen, progesteron, DHEA och testosteron eller mätning av melatonin och kortisol x 5.

Vi erbjuder salivtest vid hormonell obalans från både Labrix, Doctors Data och Verisana samt DUTCH-test för mätning av hormoner i saliv. Prov/mätning av signalsubstanser sker endast hos Labrix, Doctors Data.

För mer information och priser, maila tidsbokning@zarahssida.se

Tarmfloran (probiotika), GABA och kortisol och dess inverkan på högt blodtryck

Zarah Öbergs blogg > onsdag, oktober-9-2019

Kardiovaskulär sjukdom och stroke är fortfarande ledande dödsorsaker i USA. Hypertoni (högt blodtryck) är en bidragande faktor och C.D.C. uppskattar att 33% av vuxna i USA har högt blodtryck. Behandlingsmetoder inklusive livsstilsinsatser och antihypertensiva medel har varit fokus för att bekämpa hypertoni, men nya vetenskapliga studier kopplar samman högt blodtryck och tarmfloran (tarmens mikrobiom) på ett mycket spännande sätt.

Faktorer som påverkar blodtrycket är minskad mikrobiell rikedom och mångfald, specifika bakteriearter och deras viktiga metaboliter, och särskilt kortkedjiga fettsyror. Sen ska man givetvis inte förringa vikten av att äta rätt salt då ”fulsalt” innehåller högt natrium och lågt kalium medan balansen mellan dessa är enormt viktig (viktigt att välja ett riktigt bra havssalt och komplettera med kalcium som har en blodtryckssänkande effekt). Man bör också minska ner på stress och på sockerintaget då högt socker påverkar njurarna som i sin tur påverkar blodtrycket. Motion och ökat vattenintag är också viktigt, samt att ha god sömn och undvika plack i kärlen (plack behandlas tex med omega 3 som gör blodet mer lättflytande, proteasenzymer som eliminerar plack och vattenfilter som filterar bort stora kalciumpartiklar).

Tarmfloran och högt blodtryck

Blodtryck är ett dynamiskt homeostatiskt system som regleras av olika insatser inklusive genetiska och miljömässiga påverkningar, endokrina faktorer, njurfysiologi och potentiellt GI-mikrobiomet. Nyligen genomförda studier har visat att hälsosam mångfald bland de främsta fördelaktiga bakterierna kan spela en roll vid regleringen av blodtrycket. En minskning av de gynnsamma bakterierna Butyrivibrio, Clostridium, Faecalibacterium, Enterococcus, Roseburia, Blautia och Oscillbacter har associerats med hypertoni. Däremot är förekomsten av Prevotella, Klebisella, Porphyromonas, Desulfovibrio och Actinomyces associerad med hypertoni. Vidare var Bacteroides det mest anrikade släktet i normotensiva ämnen, medan Prevotella visade sig vara mest anrikat i hypertensiva ämnen. Prevotella har kopplats till stearinsyra, en betydande metabolit i patogenesen av hypertoni som potentiellt kan utlösa ett inflammatoriskt svar.

Högt blodtryck och inflammation

En inflammatorisk miljö är förknippad med hypertoni. Skillnader i viktiga metaboliter associerade med specifika bakterier har rapporterats för hypertensiva personer jämfört med normotensiva. Specifika analytter, som kan vara skyddande mot inflammatoriska sjukdomar via undertryckande av celladhesionsmolekyler i vaskulära endotelceller, visade sig vara lägre hos hypertensiva individer. Antiinflammatoriskt S-karboximetyl-l-cystein har också visat sig minskat hos hypertensiva personer. Endogen N-a-acetyl-l-arginin, stearinsyra, fosfatidinsyra och glukosid ökades signifikant hos hypertensiva personer. Metabolisk profilering avseende dessa metaboliter och hypertoni har visats vara nära kopplad till tarmmikroflora.

En minskning av mångfalden i gastrointestinal mikrobiota har associerats med hypertoni. Ett ökat förhållande av Firmicutes / Bacteroidetes har visat sig spela en roll i patogenesen av hypertoni och har visat sig vara fem gånger högre hos hypertensiva råttor. Farmakologiskt inducerad hypertoni hos möss var också associerad med ett ökat Firmicutes / Bacteroidetes-förhållande. Avföringskoncentrationer av kortkedjiga fettsyror (SCFA), acetat, propionat och butyrat kan påverka blodtrycket eftersom de är vasorelaxande. Det har visats att propionat kan modifiera reninfrisättning och blodtryck. Minskade nivåer av SCFA-acetat och butyrat har associerats med hypertoni.

Mikrobiomet kan mycket väl spela en roll i patogenesen av hypertoni via mikrobiell rikedom och mångfald, specifika bakteriearter, vissa metaboliter, ökat Firmicutes / Bacteroidetes-förhållande och kortkedjiga fettsyror. Att ta itu med dysbios (obalans i tarmfloran) kan vara en användbar komplementstrategi för att bekämpa hypertoni.

Sänk blodtrycket med GABA

GABA är viktigt för att sänka blodtrycket, men också för välmåendet (det blockerar neurotransmittorsignaler och blir ofta väldigt högt vid stress). GABA kan tas oralt för att minska ångest, för bättre humör, för att minska PMS-besvär, för behandling av ADHD m.m. GABA används ofta för att motverka långsam eller undermålig muskeltillväxt för att förbränna fett, för att stabilisera blodtrycket och för att minska smärta.

Kortisol och dess påverkan på högt blodtryck

En annan intressant koppling är att kortisol inte bara styr vår vakenhet och gör oss pigga och alerta, utan det motverkar även inflammation och håller kroppens salter i balans. Långvarig stress ger således inte bara ökad risk för utmattning, och sömnbesvär (eftersom kortisol är antagonist till melatonin), utan även ökad risk för inflammation, besvär med blodsockret (eftersom kortisol frisätts tillsammans med insulin), ökad risk för högt blodtryck (eftersom salterna hamnar i obalans och kalium förbrukas i för hög takt, så natrium, som ökar blodtrycket, blir högre i förhållande till kalium) samt även ökad risk för magtarmbesvär eftersom kortisol styr tarmens rörelser, och också hämmar saltsyrafrisättningen som bidrar till försämrad matsmältning.

Kortisol samverkar även med flertalet signalsubstanser, som serotonin som frisätts i högre mängd vid stress och på så vis blir lågt i längden, på samma vis som att hög frisättning av kortisol också bidrar till lägre värden på sikt. Eftersom serotonin bildas av aminosyran tryptofan, som omvandlas till 5-htp och sedan vidare till serotonin, så blir hela denna cykel urlakad. Tryptofan behövs även till melatonin, vårt sömnhormon, så stress påverkar sömnen på flera sätt, både genom att kortisol är antagonist till melatonin, men också för att melatonin bildas av samma ämnen som serotonin och på så vis blir lågt när serotonin frisätts i för hög takt.

Kortisolfrisättningen påverkar även könshormoner eftersom de bildas av samma cykel, och då frisättningen av kortisol ligger högt över tid, så påverkas könshormoner negagtivt och blir lägre och lägre, då det inte finns material till både kortisol och könshormoner.

Det samarbetar också med dopamin som förbrukas i hög mängd vid stress och på så vis urlakar den cykel som producerar noradrenalin, adrenalin och dopamin (fenylalanin omvandlas till tyrosin, som omvandlas till L-dopa, som sedan konverteras vidare till dopamin och sedan vidare till noradrenalin, adrenalin). Vid långvarig stress ser man således låga värden på både fenylalanin, adrenalin, noradrenalin och dopamin. Ibland ligger dopamin fortfarande högt, eftersom det krävs så mycket frisättning vid hård stress, medan de andra värden i cykeln ligger lågt. Vid stress frisätts som sagt även GABA i höga mängder, för att försöka lugna kroppen och om dessa depåer sedan blir låga, så bidrar det också till högt blodtryck. Långvarig stress ger alltså även högt blodtryck och besvär med andra saker i kroppen.

Källa: Doctors Data / Labrix

Hypertension. https://www.cdc.gov/nchs/fastats/hypertension.htm
Li, J. et all. Gut microbiota dysbiosis contributes to the development of hypertension. Microbiome volume 5, Article number: 14 (2017).
Pevsner-Fischer, M., et all. The gut microbiome and hypertension. Current Opinion in Nephrology and Hypertension: January 2017 – Volume 26 – Issue 1 – p 1–8. doi: 10.1097/MNH.0000000000000293
Pluznicj, J. A novel SCFA receptor, the microbiota, and blood pressure regulation. Gut Microbes. 2014              Mar 1; 5(2): 202–207. Published online 2013 Dec 20. doi: 10.4161/gmic.27492
1 11 12 13 260
3898 st på 260 sidor
FörstaSista