Senaste tiden har flera föreläsare hävdat att B12 inte kan tas upp i tarmen eller att det inte kan konverteras i kroppen. Detta stämmer inte riktigt, eftersom det snarare beror på näringsbrister och problematik med det generella näringsupptaget. Konverteringsprocesser i kroppen kräver olika näringsämnen för att fungera och utan dem, så sker processerna långsammare och mindre effektiva. Ett exempel är fettsyror som behöver omvandlas i kroppen. Många hävdar tex att linfröoölja inte kan konverteras, men det stämmer inte, utan beror på att det saknas konverteringsnäringsämnen. Det är också viktigt att förstå att tarmen inte ser likadan ut som förr i tiden.
Ett vanligt missförstånd är att vi inte kan ta upp B12 p.g.a. att vår tarm inte ser ut som hos primaterna. Primaterna kunde bilda B12 i tarmen, vilket gjorde deras intag mindre väsentligt i just detta avseende. Denna funktion är visserligen bra, men våra kroppar förändras hela tiden och idag sker tillförsel av B12 via upptag och konvertering, förutsatt att det finns rätt näringsämnen och en fin tarmflora. Liksom andra konverteringar, som tex D-vitaminkonvertering och konvertering av fettsyror, så är dessa konverteringar redan genomförda om man äter animaliskt, då konverteringen då sker i djuret. För att processerna skall fungera från vegetabiliska källor till de mer verksamma, så krävs alltså näringsämnen.
Näringsämnen som krävs för konvertering av fettsyror och D-vitamin är zink, magnesium, kalcium och B-vitaminer. Det är samma näringsämnen som krävs för andra konverteringsprocesser som sköldkörtelkonvertering (tillsammans med bla selen) och vid avgiftning i levern och det är också de ämnen som vi snabbast bränner när vi stressar. En stressad tillvaro, tillsammans med dåligt upptag och intag av mat som hettats sönder och/eller processats är alltså en viktig grund till dålig konvertering av näringsämnen.
Vid stress minskar också frisättning av det ämne som binder B12, då det frisätts tillsammans med magsyra från magsäckens slemhinna. Vid stress har vi ett sympatiskt påslag, vilket innebär att kroppen ställer in sig på att frisätta mindre saltsyra för matsmältningen. Resultatet blir att vi smälter maten sämre, men också att det frisätts mindre instric factor, det ämne som binder B12 så att det kan tas upp längre ner i tarmen. Minskad frisättning av magsyra ger också sämre spjälkning av proteiner eftersom det enzym som bryter ner protein, pepsin, frisätts tillsammans med magsyran. Pepsin skall bryta ner proteiner till dess minsta byggstenar, aminosyror, så att de kan tas upp i tarmen och användas som byggmaterial i kroppen.
En kombination av försämrad matsmältning och minskad frisättning av instric factor ger sämre förutsättning för att upptaget med B12 skall fungera. Om sedan tarmfloran är dålig p.g.a. osmälta proteiner bildar endotoxiner (bakterier som bildar gifter) i tarmen, så ökar risken för försämrat upptag och inflammatoriska processer. Andra faktorer som kan minska frisättning av saltsyra och instric factor är läkemedel som hämmar saltsyraproduktionen, såsom tex protonpumpshämmare.
Gemensamt för de som lider av B12-brist är att de antingen har försämrad frisättning av saltsyra och därmed dålig matsmältning, och/eller att de har inflammatoriska processer i tarmen. B12 tas upp i den delen av tarmen där det ofta förekommer inflammation. Detta är särskilt förekommande hos de som lider av glutenintolerans och/eller tarmsjukdomar. Vid försämrat upptag av B12 förekommer vanligtvis även ett generellt försämrat upptag samt sämre bildning av vitamin K. Ditt minskade upptag av vitamin D och järn syns tidigt på dina värden, samt även på ditt CRP och albumin.
Symtom på B12-brist är främst depression, nedstämdhet men också förämrad blodbild, då B12 och folsyra ingår i många funktioner i cellerna, bland annat vid bildande av röda blodkroppar. Den biologiskt aktiva formen av B-12 i kroppen är metylkobalamin, men den vanligaste formen i kosttillskott är cyanokobalamin. Cyanokobalamin behöver omvandlas till metylkobalamin och för denna process krävs konverteringsnäringsämnen.
För att denna process skall fungera, liksom alla andra konverteringsprocesser i kroppen, behöver du tillföra näringsämnen som krävs, samt läka tarmens slemhinna. För läkning av slemhinnan krävs just de mineraler som oftast är brist på, som tex kalcium och zink. Och för påslag av parasympatiska nervsystemet (motsatsen till det stressade och sympatiska påslaget) krävs bla. magnesium.
LÄS MER…
