Jag älskar te och framförallt olika örteer som inte bara är goda, utan även välgörande för kroppen och hälsan. Mitt tips för att göra det lite enklare, är att använda miljövänliga engångstefilter eller ett litet tefilter. Torka gärna egna blad och gör ditt eget ört- och fruktte.
Tips på engångsfilter för té: Brunkullan
Det skrivs allt mer om vikten av att ha det lite smutsigt i vår miljö och att ett för städt hem kan skapa allergier. Detta beror på att vårt immunförsvar behöver tränas för att ”lära sig” att fungera på ett bra sätt. Vi har två olika immunförsvar, ett som aktiveras vid födseln och som är medfött och ett annat, som vi tränar upp genom barnsjukdomar, exponering av mikrober m.m. Forskning på griser har visat att ”vänliga” bakterier hjälper till att utveckla immunförsvar och på så sätt förebygger problem senare i livet.
Resultatet från studien publicerades i BMC Biology1, och visar på den direkta kopplingen mellan smuts och bakterier relaterat till immunförsvar och genuttryck. De visar också att vi genom att skapa bra tarmbakterier i tidigt skede, kan minska allergier och andra autoimmuna sjukdomar (universitetet i Aberdeen, Storbritannien).
Studien fann att 90 procent av de bakterier som fanns i smågrisarnas tarmar av kom från bakteriestammen Firmicutes. De flesta av dessa var lactobacillaceae, som är kända för sina hälsofrämjande effekter och för dess förmåga att begränsa intestinala patogener som Escherichia coli och Salmonella (motverka mag- och tarmsjukdom).
Studien visade också att tarmens mikrobiella balans medverkade till olika genuttryck i samband med smågrisarnas immunsystem. Djur som fötts upp i isolerad miljö uttryckte flera gener som var involverade i inflammatoriska processer från immunsvaret och kolesterolsyntesen, medan de grisar som växte upp utomhus med smuts och exponering av bakterier, hade gener som uttryckte T-celler och därmed fick ett bra, starkt immunförsvar.
Referenser: Imke E Mulder1, Bettina Schmidt1, Christopher R Stokes et al. (2009).
Källa: Nature
Synproblem är en av de snabbast växande problemen i världen och lyckligtvis, så kan det förebyggas och botas på enkel, naturlig väg. Ögonen är särskilt känsliga för livsstilsrelaterade och miljöpåverkande faktorer, som kan ge grå starr, glaukom och dimsyn. Ögonen utsätts för högre nivåer av oxidativ stress och fria radikaler, jämfört med andra delar av kroppen.
Mindre gynnsamma levnadsvanor, såsom för mycket exponering av sol, rökning, tung toxisk exponering, dålig kost och näringsbrister kan öka den oxidativa stressen och påskynda degenerativa processer i ögat.
En av de vanligaste orsakerna till dålig syn i industriländerna är det rikliga intaget av socker, spannmål och förädlade livsmedel. Alla dessa livsmedel öka vår blodsocker och därmed också våra insulinnivåer. Ständigt intag av sockerrika livsmedel utarmar kroppen på viktiga spårämnen, B-vitaminer och antioxidanter samtidigt som det skapar en insulinresistens i cellens membran.
När blodsockret är förhöjt under lång tid, interagerar det med enzymer och andra molekyler, protein och skapar farliga ämnen som kallas för Advanced glykolytiska slutprodukter (AGE `s). Dessa ämnen är mycket inflammatoriska och destruktiva för kroppens vävnader inkluderat nervtrådarna och blodkärlen. En av de mest känsliga områden som påverkas av dem är synnerven, gula fläcken, lutea och retinala regioner i ögat.
Förebyggande och motverkande av funktionella och degenerativa ögonproblem hör mycket samman med vår förmåga att minska inflammation och förbättra den cellulära läkningsprocessen. Vi behöver äta en kost rik på fytonutrienter, mineraler, vitaminer, enzymer och spårämnen samt rena proteinkällor, råvaror som är fria från tungmetaller, miljögifter och bekämpningsmedel m.m.
Icke-stärkelsehaltiga grönsaker och antioxidantrika örter är de bästa källorna för fytonäringsämnen. Komplettera med hälsosamma fettkällor såsom kokosnötsprodukter, avokado, kallpressad olivolja, nötter, frön och oliver och protein från vildfångade fisk, gräs rött kött och frigående kyckling, kalkon och ägg.
Karotenoider är speciella fytonäringsämnen som påverkar ögonvävnaden på bra vis och som fungerar som en stark antioxidant, genom att neutralisera fria radikaler som skapats från en stressig, sol, överträning, ohälsosam mat samt andra faktorer som skapar en katabol livsstil. stressorer och oundvikliga faktorer som solljus. Karotenoider fungerar också som ett filter för att skydda ögat från blått ljus, som finns naturligt i solljus.
Karotenoider finns i gröna bladgrönsaker och kiwi samt i röda, oranga och gula frukter och grönsaker. Betakaroten är en viktig karotenoid som finns i morötter, aprikoser, cantaloupemelon och sötpotatis. Andra karotenoider som alfa-karoten, gamma karoten och beta-kryptoxantin är viktiga för näthinnan och retinal är den mest viktiga antioxidanten för ögats vävnad.
Lykopen är en annan karotenoid som finns i röda frukter och grönsaker såsom i tomater, röd paprika, vattenmelon, grapefrukt och papaya.
Lutein och zeaxantin är mycket starka karotenoider och antioxidanter som agerar för att direkt absorbera och neutralisera ultraviolett ljus och skydda makula lutea. Den rikaste källan till dessa två supernäringsämnen är äggula från frigående kycklingar som fått ett näringsrikt och naturligt foder.
Sist men inte minst, så är de långkedjiga omega-3 fettsyrorna EPA och DHA mycket viktiga för god syn och ögats funktion. Den bästa källan till EPA och DHA är från fisk eller fiskolja.
Källa: Natural News
Många undrar om svampar hör till kategorin örter eller grönsaker. Faktum är att de har en egen klassificering och ingår som en del av svampfamiljen. Endast omkring 3000 av de 14 000 svampar som är dokumenterade anses vara ätliga. Svamp är dock mycket rika på näringsämnen, såsom tex niacin, fiber, kalium och selen. Däremot, så är det viktigt att tänka på att svamp drar till sig tungmetaller, vilket är en av anledningarna till att människor med mycket tungmetall (som exempelvis kvicksilver) gärna har överväxt av candida.
Det kalium som finns i svampar är utmärkt för att sänka blodtrycket, för att förebygga stroke och minska på lätta kramper. Svampar har lågt innehåll av kolhydrater och innehåller magert protein, vilket gör dem till ett idealiskt mellanmål eller en fin råvara för diabetiker. På grund av förekomsten av linolsyra, så kan de även förebygga bröst- och prostatacancer.
Svampar innehåller ämnet Ergothioneine, som är en kraftfull antioxidant. De innehåller också naturliga antibiotika som kan hjälpa till att hämma svamp och mikrobiella infektioner.Svamp har länge använts för att läka sår och stärka immunförsvaret. Deras selenhalter samarbetar med E-vitamin för att förhindra de skadliga effekter som uppstår vid fri radikalbildning. Svampar (kantareller) är en av de få livsmedel som innehåller en ätbar variant av vitamin D (D2), dock så är den mindre verksam, jämfört med D3 som finns i fet fisk.
Svamp innehåller också koppar, kalcium, riboflavin, niacin, zink, fosfor och pantotensyra samt är rika på niacin som minskar produktionen av histaminämnet homocystein. Homocystein är förknippat med förhöjda kolesterolvärden och ökade risker för artros, slaganfall, hjärtsjukdomar, Alzheimers och många andra kognitiva störningar. Zinkhalten i svamp är också viktig för att stabilisera blodsockernivåerna och för att hjälpa till med sårläkning. Koppar är nödvändigt för att hålla det kardiovaskulära systemet friskt, men bör inte överdoseras i förhållande till zink.
Källa:
Natural News
www.kostkoll.se
www.rawfood-kost.se
www.vegetarisk.info
www.viktminskningstips.net
www.kolhydrater.org
www.d-vitamin.biz
www.allergi-guiden.se
www.astma.biz
www.naturmedicin-guiden.se
En ny studie som publicerats i Journal of Medicine ger en trovärdig, vetenskaplig motivering för användning av intravenöst vitamin C i behandling mot cancer. Studien utvärderar 246 referenser och stöds av både onkologer, forskare och alternativa medicinutövare. Resultatet visar att visar användning av intravenöst vitamin C kan förbättra paitenternas immunitet och på så sätt förhindra kakexi.
Studien föreslår att askorbinsyra, som är en isolerad form av vitamin C, kan bidra till att skydda endotelcellerna från kronisk stress. Flera källor tyder även på att cancerpatienter i allmänhet saknar tillräckliga nivåer av vitamin C, vilket ger ökad risk för inflammation. Höga doser av vitamin C även är kopplade hämmad tillväxt av tumörer och intravenös C-vitaminbehandling får tumörer och metastaser att krympa. Det är viktigt att veta att endast intravenös behandling har denna effekt, ej oralt intag av C-vitamin eftersom det är mycket svårt att äta tillräckligt höga doser.
En studie 1935 från Columbia University visar även att höga doser av C-vitamin hjälper till att förhindra polio, medan en annan studie från samma år visar att det hjälper till vid behandling av difteri. En studie som publicerades några år senare i Journal of Southern medicin and kirurgy visar att höga doser av C-vitamin kan bota viral lunginflammation och flera andra studier har bekräftat att höga doser vitamin C kan behandla njursten och hjärtsjukdomar.
Källa: Natural News
Hög konsumtion av livsmedel som är naturligt riak på omega-3 fettsyror bidrar till minskad risk för att utveckla fetmarelaterade sjukdomar så som hjärtsjukdomar och diabetes, visar en ny studie. Studien publicerades nyligen i European Journal of Clinical Nutrition. Omega-3 håller även inflammationer i schack och minskar blodets triglycerider, vilka är två markörer för fetmarelaterade sjukdomar.
Studien genomfördes av forskare från Fred Hutchinson Cancer Research Center i samarbete med Center for Alaska Native Health Research vid University of Alaska, Fairbanks. Dataunderlaget baserades på eskimåer i Yukon Kuskokwim i sydvästra Alaska. Sjuttio procent av de 330 kontrollpersoner som deltog i studien var överviktiga eller feta. Gruppen förbrukade 20 gånger mer omega-3 än den genomsnittliga amerikanen.
Vid analys konstaterade forskarna att det fanns betydligt högre nivåer i blodet av dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA), två viktiga typer av omega-3 fetter och därmed också mer än halverad risk för typ-2 diabetes. Blodets triglycerider och nivåer av C-reaktivt protein (CRP) låg i samma nivåer som hos normalviktiga personer, vilket tyder på att omega-3 har skyddande fördelar hos både tunna och överviktiga personer.
Källa: Natural News
En nyligen genomförd studie från Nanjing lantbruksuniversitet visar på det känsliga förhållande som finns mellan växter och marken där de odlas. Ett experiment med engelskt rajgräs belyser hur miljögifter, kemiska bekämpningsmedel och andra föroreningar är fullt förmögna att absorberas direkt till växter och således även distribuera i växtens växtceller. Liksom att växten tar upp näring och vatten, så tar den även upp dessa ogynnsamma ämnen.
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är det allmänna namnet på en mängd främmande biprodukter som är ett resultat från brinnande kol och olja. Idag används dessa kemikalier för att göra konstgjorda färgämnen, plast, läkemedel och bekämpningsmedel.
Tester där acenaften, en viss typ av PAH som är en beståndsdel av stenkolstjära, visade att den kemiska bindningen ganska lätt binder i markens fasta ämnen. Eftersom PAH är svårt att bryta ner i närvaro av vatten, tenderar de att söka upp och finnas i vattendrag. När den normala jordens patogener som finns på rajgräsets rötter blir förorenade med acenaften, blir slutresultatet ett direkt upptag och spridning av kemiska substanser.
Mer om ekologisk odling och ekologisk mat:
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kemikalier.eu
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.gmo-guiden.se
Källa: Natural News
High-density lipoprotein, dvs HDL-fetter transporteras till levern för att omvandlas till kolesterol och ny forskning tyder på det som kallats för det goda kolesterolet också fungerar som ett expressbrev med buffert av syror och en biologisk omvandling av cancerceller.
Syntetiska HDL-nanopartiklar kan tysta de gener som främjar cancertillväxten och på så sätt krympa eller förstöras tumörerna vid tex äggstockscancer. Detta syns i forskning hos möss i en ny studie från University of Texas MD Anderson Cancer Center och University of North Texas Health Science Center. Studien publicerades i aprils upplaga av neoplasi.
Tidigare studier har visat att cancerceller attraheras och rensas bort av HDL genom att det produceras höga nivåer av receptorn, SR-B1. SR-B1-receptorn tillverkas i levern och detta är en selektivitet för att skydda normala, friska celler från biverkningar. Tidigare försök att leverera siRNA av lipsomes och andra nanopartiklar har hindrats av toxiciteten samt andra frågor gällande nanoteknikens säkerhet. Små bitar av RNA, som reglerar gener i ett mycket målmedvetet syfte är inte bara att injiceras, eftersom det också kan ge stor påverkan.
Om siRNA inte transporteras med nanopartiklar, bryts de ner och utsöndras innan de kan verka effektivt i kroppen. Eftersom SR-B1 enbart finns i levern, kommer en rHDL -partikel att blockera och behandla metastaser som är relaterade till detta organ.
Vi bör dock vara försiktiga med nanopartiklar, eftersom vi inte ännu vet vilka konsekvenser och biverkningar som dessa kan ge. Kunskapen inom området är lågt och utvecklingen går långt mycket snabbare än forskningen. Det är alltså viktigt att invänta relevant forskning innan det antas inom konventionell sjukvård.
Co-authors with Sood include first author Mian M.K. Shahzad, M.D., Hee Dong Han, Ph.D., Chunhua Lu, M.D., Justin Bottsford-Miller, M.D., Masato Nishimura, M.D., Ph.D., Rebecca L. Stone, M.D., Jeong-Won Lee, M.D., Duangmani Thanapprapasr, M.D., and Ju-Won Roh, M.D. Ph.D. of MD Andersons Department of Gynecologic Oncology; Lingegowda S. Mangala, Ph.D., of the Department of Radiation Biophysics, NASA Johnson Space Center, University of Space Research Association, Houston; Edna M. Mora, M.D., of MD Andersons Department of Surgical Oncology and the University of Puerto Rico Comprehensive Cancer Center and University of Puerto Rico School of Medicine, San Juan, Puerto Rico; Chad V. Pecot, M.D., of MD Andersons Department of Cancer Medicine; Puja Gaur, M.D., of MD Andersons Department of Surgical Oncology;
Maya P. Nair, Ph.D., Nirupama Sabnis, Ph.D., Laszlo Prokai, Ph.D., and Andras G. Lacko, Ph.D., of the Department of Molecular Biology & Immunology, University of North Texas-HSC, Fort Worth, TX; Yun-Yong Park, Ph.D., and Ju-Seog Lee, Ph.D., of MD Andersons Department of Systems Biology; Michael T. Deavers, M.D., of MD Andersons Department of Pathology; Lee M. Ellis, M.D., of MD Andersons Departments of Cancer Biology and Surgical Oncology; Gabriel Lopez-Berestein, M.D., of MD Andersons Departments of Cancer Biology and Experimental Therapeutics; Walter J. McConathy, Ph.D., of MD Andersons Center for RNA Interference and Non-coding RNA and the Department of Internal Medicine, Texas Tech University-HSC, Fort Worth, T
This research was supported by grants from GCF Molly-Cade, National Institutes of Health, U.S. Department of Defense, Ovarian Cancer Research Fund, Inc., Zarrow Foundation, The Marcus Foundation, the University of Texas MD Anderson Cancer Center SPORE in Ovarian Cancer, the Betty Ann Asche Murray Distinguished Professorship, Deborah Gonzalez Womens Health Fellowship Award, the Puerto Rico Comprehensive Cancer Center, Cowtown Cruisin for the Cure and a HER grant from the University of North Texas Health Science Center. Source for Cancer cells are sought and destroyed by HDL, good cholesterol: new study
När jag lyssnade på Jeffrey Bland häromdagen, så talade han just om kolesterolets positiva egenskaper, att det fungerar antioxidativt i kroppen, att det är en förelöpare till kortisol, vilket i sin tur hämmar inflammationer m.m.
Med för lite kortisol, vid tex utmattning av binjurarna, så minskar vår förmåga att ta omhand och motverka inflammationer, allergier m.m. som kortisol annars ska dämpa och motverka. Det är med anledning av det som hög stress, både mental och fysisk, kan skapa autoimmuna responser i kroppen. Samma effekt som vid hög stress och utmattning, får man om man äter för kolesterolfattigt eftersom det inte finns tillräckligt med material till bra kortisolproduktion. Hög stress minskar dessutom DHEA i blodbanan, vilket innebär att östrogen minskar ( DHEA är byggsten till östrogen). Eftersom östrogen har som uppgift att skydda våra blodkärl, så ökar riskerna av hjärt- och kärlsjukdom om östrogen i blodet blir för lågt. Vi blir naturligtvis även infertila och vår andra hormonella obalanser, när kortisol, adrenalin och noradranalin är högt och östrogen är lågt.
Om vi har högt kolestrol under lång tid och påfrestar frisättningen från våra binjurar, så kommer produktionen att minska och till slut frisätter vi inget kortisol eller väldigt lite. Då kortisol är det ämne i kroppen som väcker oss på morgonen, så är det oerhört viktigt at produktionen fungerar som den ska. När produktionen lägger av, så kan vi inte längre ta oss ur sängen på morgonen, dvs, vi är utmattade (lider av binjureutmattning). Om vi däremot drabbas av fara, så produceras våra flykthormon, adrenalin och noradrenalin, och vi klarar att tillfälligt aktiveras oss. Det är därför en utbränd person kan ta sig iväg till jobbet eller springa om det börjar brinna, eftersom de då drivs av helt andra hormoner.
För att förbättra och öka sin kortisolproduktion igen, så krävs att binjurarna får vila samt god tillförsel av näring. Kända näringsämnen som är extra viktiga är B-vitamin, C-vitamin (höga doser), bra fetter (tex kokosfett) samt att man ser över sin tarmflora och inflammationer i kroppen och läker ut dessa med bra näring. Om tarmen krånglar är det en förutsättning att kombinera med probiotika, matsmältningsenzymer (eftersom dålig matsmältning innebär sämre upptag av näring och dålig tarmflora), psylliumfröskal som motionerar tarmen samt även glutamin om tarmens slemhinna är påverkad.
Stress kan ju nämligen komma från olika saker, inte bara ren konkret stress som vi oftast tänker på. Idag är de flesta påverkade av miljöstress från kemikalier, miljögifter, tillsatser, golvfärg, hudvårdsprodukter, hushållsprodukter, hårvårdsprodukter m.m.m.m. samt av stress från traumatiska situationer, från livssituationer som han/hon inte själv kan påverka samt från stress alla de många intryck som vår kropp behöver bearbeta varje dag.
En annan stress som blir allt vanligare är stress från allergier, intoleranser. Allergi mäts med IgE-mätning och är de allergier som skapar snabba allergiska reaktioner, såsom tex jordnötsallergi som kräver sjukhusvård. Sen finns det även de intoleranser som kan yttra sig i en slemhinnereaktion (IgA) och som irriterar slemhinnorna, framförallt i tarmen och lungorna. Denna irritation kan gå över till att bli en mer svårbehandlad IgG-reaktion om man inte avlägsnar de allergener som skapar intoleransen. Det är viktigt att undersöka vad man är överkänslig mot och ta bort dessa ämnen eller minimera dem, så att man inte äter dem dagligen.
Förutom ovan nämnda näringsämnen och eliminering av allergener, så bör man se över sin matsmältning eftersom dåligt smält mat stressar systemet och skapar endotoxiner (gifter som bildas i tarmen när maten inte är smält). Tugga maten noga, se till att ha mineralbalans och god produktion av saltsyra/magsyra. Ät gärna mer BRA salt och undvik processat salt eftersom salt (natrium) är en av de faktorer till att cellerna kan behålla vätska (eftersom vatten följer salt och brist på natrium ger brist på vatten i cellerna). Mineraler är också en förutsättning för tillverkning av saltsyra och för många av kroppens andra funktioner.
Om man har problem med matsmältningen, bör man alltid komplettera med matsmältningsenzymer, eftersom det hjälper maten att smältas, så att näringen kan tas upp ordentligt i tunntarmen. Även extra kolesterol och salter kan behövas, eftersom de, tillsammans med lecitin är byggstenar till den galla som levern producerar och som lagras i gallblåsan inför nedbrytningen av fett.
Så med andra ord… Se över ditt schema, minska ner miljöstress, tar bort allergener, öka intaget av näring och komplettera med C-vitamin, B-vitamin, aminosyror, svavel (för att öka kroppens avgiftning) och i värsta fall, med binjureextrakt. Komplettera även med mineraler, probiotika och matsmältningsenzymer.
Missa inte filmen om kemikalier hos gravida kvinnor och hos små barn. Underkastelsen är helt fantastiskt bra, även om den är skrämmande och kontroversiell.
Nu visas den på Svt följande tider och datum:
SVT1 Tisdag 12 apr 2011 kl 22.00
SVT24 Torsdag 14 apr 2011 kl 22.15
Mer om Underkastelsen: Svt
Mer om kemikalier och miljögifter:
www.kemikalier.eu, www.gmo-guiden.se, www.detoxa.nu, www.detox-guiden.se
Människor med beroendeliknande ätabeteenden har liknande mönster i hjärnan som aktiveras, som hos de som lider av olika form av beroenden, visar ny forskning. Mín otroligt kunniga kollega Bitten Jonsson arbetar med detta sedan länge och mycket av det arbete som utförs inom sockerberoende, stödjer just denna biokemiska liknelse.
Forskningen publicerades nyligen i Archives of General Psychiatr och visar att personer med beroendeliknande ätabeteenden tycks ha större neural aktivitet i de regioner i hjärnan som är förknippade med beroende av olika ämnen, bland annat förhöjd aktivering som svar på livsmedelssignaler samt minskad aktivering av hämmande effekter som svar på födointag.
Studien är den första i sitt slag, när det gäller att bedöma den neurala aktiveringen av beroendeframkallande ätbeteenden hos människor och resultatet kan förklara varför det är svårt för vissa människor att behålla en hälsosam vikt.
Både mat och droger resulterar i dopaminfrisättning i hjärnans mesolimbiska regioner och graden av frisättning korrelerar med subjektiv belöning från både mat och droger. En tredjedel av vuxna amerikaner är överviktiga och fetmarelaterade sjukdomar är den näst vanligaste orsaken till dödsfall i USA. Övervikten beror både på matmissbruk och för stor exponering av miljögifter, tillsatser och kemikalier, vilket gör att kroppen lagrar in mer fett (… som kan binda upp gifterna när inte leverns fas 1 och 2 hinner med att avgifta… )
Source: Archives of General Psychiatry
Published online ahead of print, doi: 10.1001/archgenpsychiatry.2011.32
Neural Correlates of Food Addiction
Authors: A.N. Gearhardt, S. Yokum, P.T. Orr, E. Stice, W.R. Corbin, K.D. Brownell
Ökad konsumtion av flavonoider från citrusfrukter kan minska markörerna för inflammation, visar en ny studie från forskare vid Harvard, ifrån Sverige och Singapore.
Studien visade att citruskonsumtion var kopplat till lägre nivåer av inflammatoriska ämnen. Resultatet bygger på data från mellan 1.200 och 1.600 kvinnor och visade att kvinnor med det högsta intaget av totala flavonoider (även inkluderat underklasser som flavoner, flavonoler flavanones, flavan-3-OLS, anthocyanidins, och polymera flavonoider) även hade 8 procent lägre nivåer av den pro-inflammatoriska föreningen interleukin-18 (IL-18), detta jämfört med de kvinnor som hade lägst intag.
Studien publicerades nyligen i tidskriften Journal of Nutrition. Forskarna pointerar att flavonoider från just citrusfrukter var förknippade med lägre 18 IL i plasma. Dessa ämnen kan således minska riskerna för kroniska inflammationer, orsakade av brist på normala skyddande mekanismer. Kronisk inflammation har kopplats till olika diagnoser, som hjärtsjukdom, osteoporos, kognitiv nedsättning, Alzheimers sjukdom, typ-2 diabetes och artrit m.m.
En stor mängd epidemiologiska studier har kopplat ett ökat intag av antioxidanter från frukt, grönsaker, rött vin, choklad, kaffe, te och andra livsmedel till minskade risker för en rad sjukdomar så som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Flavonoider kan delas upp i flera undergrupper, inkluderat antocyaniner som finns i bär, flavonoler från en mängd frukt och grönsaker, flavoner från persilja och timjan, flavanones från citrus, isoflavoner från soja, mono-och poly-Meric flavonoler som catechiner i te, och proantocyanidiner från bär, vin och choklad.
Source: Journal of Nutrition
Published online ahead of print, , doi: 10.3945/jn.110.133843
Selected Dietary Flavonoids Are Associated with Markers of Inflammation and Endothelial Dysfunction in U.S. Women
Authors: R. Landberg, Q. Sun, E.B. Rimm, A. Cassidy, A. Scalbert, C.S. Mantzoros, F.B. Hu, R.M. van Dam
Forskare har lyckats avla fram friska transgena djur som uttrycker en rekombinant variant av det mänskliga proteinet lysozym, visar en ny studie.
Forskningen, som publicerades i PLoS One, visar att klonade transgena djur uttrycker rekombinant humant lysozym (rHLZ) i sin mjölk.
Lysozym är ett bakteriedödande protein som skyddar mänskliga spädbarn från mikrobiella infektioner. Ämnet finns i stor mängd i modersmjölk men återfinns endast i spårmängder i komjölk. Forskarna sade att den nya genmodifierade mjölken kan bidra till att man kan likna komjölken vid den mänskliga mjölken, iallafall gällande lysozym.
Obehagligt, minst sagt. Sannolikt kommer denna mjölk att rekommenderas till barn, eftersom det kan ha skyddande effekter MEN i och med att det är GMO-framkallat, så är det långt ifrån hälsosamt.
Läs mer om GMO: www.gmo-guiden.se
Source: PLoS ONE
Published online ahead of print, do: 10.1371/journal.pone.0017593
Characterization of Bioactive Recombinant Human Lysozyme Expressed in Milk of Cloned Transgenic Cattle
Authors: B. Yang, J. Wang, B. Tang, Y. Liu,C. Guo, P. Yang, et al
I Frankrike har mellan 600 och 700 människor insjuknat i mässlingen, trots att 90 procent av befolkningen har vaccineras mot sjukdomen. I Sverige är 96 procent vaccinerade mot mässlingen och vaccinationerna har genomförts sedan70-talet. Trots detta, så har många fall av mässling rapporterats. I Europa beräknas flera tusen ha insjuknat sedan årsskiftet.
Med anledning av detta kan man misstänka att vaccinet alltså inte fungerar, liksom andra vaccin som också har brister. Om det skulle ha fungerat borde fallen av mässling vara oerhört låga med tanke på den höga vaccineringsprocenten.
En vanlig tillsats som finns i hushållsprodukter kan ökar riskerna för ett förtida klimakterium, visar en ny studie genomförd på kemikalien PFC. Desto högre halter av PFC hos kvinnor, desto mer klimakteriebesvär syntes redan i 40-årsåldern.
PFC är en förkortning av Perfluorkarboner, en kemikalie som finns i rengöringsprodukter, kläder, målarfärg m.m. Idag finns det hos både djur och människor, samt i vår natur, främst på grund av den stora spridningen i ekosystemet. En mätning i USA visar att 98 procent av alla vuxna har mätbara koncentrationer av PFC. Studien visar att PFC kan ge hormonstörande effekter hos kvinnor och resultatet skall publiceras i Journal of Clinical Endokrinology and metabolism.
En teori om varför koncentrationen ökar hos äldre kvinnor kan vara att de inte längre förlorar menstruationsblod, som annars fungerar som en reningsprocess.
Källa: Aftonbladet
Mer om kemikalier:
www.kemikalier.eu
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kostkoll.se