Extrakt från bär och granatäpple kan skydda vår hud från de skadliga effekter som kommer av UV-strålning. Den nya studien presenterades av koreanska forskare som rapporterar att ämnet ellagsyra kan förhindra nedbrytningen av kollagen i våra mänskliga hudceller. Detta bibehåller hudens struktur och bromsar bildandet av rynkor, enligt resultaten som publicerades i månadens nummer av Experimentel dermatologhy.

Ytterligare studier med hårlösa möss har även visat att polyfenoler hindrar förtjockning av huden vid exponering från UV-strålning. En lokal applicering av ellagsyra associerades med en halvering av proinflammatoriska ämnen i huden på djuren. Studien utfördes av forskare från institutionen för kostvetenskap vid Hallym University i Korea.

Source: Experimental Dermatology
Volume 19, Issue 8, Pages e182-e190
“Dietary compound ellagic acid alleviates skin wrinkle and inflammation induced by UV-B irradiation”
Authors: J.Y. Bae, J.S. Choi, S.W. Kang, Y.J. Lee, J. Park, Y.H. Kang

LÄS MER…

Ftalater är en av de saker som jag oroar mig mest för inom hälsa, förutom parabener (som finns i hudvård och hårvård), halogener (flour och klor) samt kadmium (som finns ute i åkermarkernas rötslam).

Ny forskning har dessutom visat samband mellan plaster med ftalater och inflammation hos nyfödda barn. Ftalater är en mjukgörare som gör plasten mjuk. Desto hårdare plast, desto mindre ftalater alltså… !

Dr. Mercola skriver i dagens utskick att för tidigt födda barn utsätts för extremt höga koncentrationer av ftalater då de exponeras för plast medicinsk utrustning som använts vid neonatal intensivvård. Detta är minst sagt oroande och anmärkningsvärt, eftersom det påverkar barnen så mycket, så tidigt i livet. Flera av de sjukdomar som drabbar för tidigt födda barn, är också förknippade med inflammationer.

Newswise skriver i sin rapport att det finns ”direkta bevis för att förekomsten av ftalater förlänger överlevnaden för vita blodkroppar, vilket stödjer tanken om att ftalaterna bidrar till skador och inflammation. Ftalater uppmuntrar även cellerna att framställa väteperoxid, som kan ta död på celler och skada vävnaderna.” (Källor: Newswise 20 jul 2010, Pediatrisk forskning augusti 2010, 68 (2) :134-9)

Läs mer:

www.kemikalier.eu
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kostkoll.se
www.gmo-guiden.se

LÄS MER…

En ny ansökan har formulerats av internationella experter som hävdar att vi behöver höja den dagliga rekommendationen för vitamin D. De hävdar att det är avgörande för att erhålla minskade risker för sjukdomar. Forskarna representerar både Europa och USA, och skriver att ett högre intag av vitamin D kan skydda mot sjukdomar som rakitis, osteomalaci, cancer, autoimmun typ-1 diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och musklersvaghet.

Forskarna har publicerat en artikel om D-vitaminansökan i det senaste numret av Experimental Biology and medicine (28 juli 2010). Argumenten för höjda rekommendationer, är att det skulle minska skulle frekvensen av vissa sjukdomar, öka livslängden samt minska sjukvårdskostnaderna markant.

”Det är hög tid att världen tar till sig vitamin D i näringspolitiken, då vi nu står inför ett vägskäl. Våra rekommendationer behöver motsvara den vetenskapliga kunskap som finns om vitaminets många fördelar”, säger Anthony Norman, professor emeritus i biokemi och biomedicin vid University of California, Riverside.

Läs mer om D-vitamin: www.d-vitamin-biz

LÄS MER…

Kolesterol är ett mjukt ämne, som finns i vårt blod och i alla kroppens celler, där det producerar och ingår i cellmembranet (cellens skal), i tillverkningen av hormoner, vitamin D och de gallsyror som hjälper dig att bryta ner fetter.

D-vitamin omvandlas i kroppen av det kolesterol som finns som förstadie i huden. När solens UVB-strålar når våran hud, så omvandlas detta förstadie till vitamin D, som är förknippat med både vårt immunförsvar, kalciumomsättning och därmed också benbildning o.s.v. Läs mer om: D-vitamin

Galla består av oorganiska salter, gallsalter, kolesterol och lecitin, som alla behövs för att du ska kunna spjälka fettet i tolvfingertarmen. Gallan tillverkas i levern och lagras i gallblåsan, för att sedan transporteras via gallgångarna ut i tarmen, där den hjälper dig att ta omhand fetterna som d du äter. som hjälper dig att smälta fett. Kolesterol bidrar också i bildandet av dina minnen och är avgörande för neurologisk funktion. Läs mer om galla och matsmältning: Friska Barn

Levern tillverkar cirka 75 procent av kroppens kolesterol, vilket gör det oerhört viktigt att ha en lever som fungerar och som stödjs upp av bra kosthållning och rening. Läs mer om levern och leverrening. Så här funkar kroppen och Detox-guiden

Kolesterol finns i två olika varianter, där den ena är bra för oss (high-density lipoprotein eller HDL) och den andra ställer till det (low-density lipoprotein eller LDL). Det ”goda” kolesterolet hjälper till att rensa bort plack, som kommer från tex socker och tex: enzymet bovin xantin oxidas.

Bovin Xantin Oxidas kallas för XO och attackerar proteinvävnaderna (plasmologen) i kroppen, främst på de arteriella kärlväggarna och hjärtmuskeln. Enzymet finns i mjölk och kan vanligtvis brytas ner såsom i rå mjölk. När mjölken homogeniseras så ökar visserligen hållbarheten med 11 dagar, men den blir också förstörd, vilket bidrar till att vi inte längre har förmågan att bryta ner XO i tarmen vilket gör att det går över ut i blodbanan. Väl ute i blodet attackerar det kärlen och hjärtmuskeln, vilket gör att det uppstår skrovliga kärl, som kroppen försöker släta ut med kolestrol. På så sätt skapas ärrvävnad med kalciumplack, kolestrol och andra fetter dvs åderförkalkning uppstår. (Källa: OIH)

Samtidigt som de goda fetterna försöker hjälpa oss mot skador, så kan LDL-kolesterolet bygga upp plack i artärerna, vilket gör att blodet inte flödar genom kärlen lika lätt. Om dina blodkärl dessutom är ihopdragna av vattenbrist, så är genomströmningen ännu långsammare. När vätskor transporteras sakta, så skapas det lätt klumpar, så även för blod och galla, vilket kan ge blodproppar eller gallstenar. En propp i blodet kan leda till att blodet behöver ta omvägar för att komma fram. Om proppen skapas i slutet på en artär, så kan inte blodet ta sig fram längre och då bildas en hjärtinfarkt.

Blodkärlens elastik är också intressant i sammanhanget, eftersom de blir stela av för mycket omega 6-fetter och för lite omega 3. För stela blodkärl ökar belastningen på dem när de drar ihop sig och utvidgar sig. Detta kan ge små bristningar som sedan skapar plack och därmed också åderförkalkning. I blodet har kvinnor skydd från östrogen som motverkar kärlskador, vilket är en viktig orsak till att kvinnor får hjärt- och kärlsjukdomar först efter menopausen.

Däremot, så kan östrogenet minska om kvinnan är stressad, eftersom stressen frisätter kortisol från binjurarna. Kortisol använder sig av DHEA som annars används för tillverkning av östrogen, samt att det blockerar östrogen överlag. Det är också därför som en stressad person kan få utebliven menstruation och ofrivillig barnlöshet. Vid för högt kortisol, kommer östrogenet att minska och kärlväggarna blir mer sårbara. Med anledning av det, så är både socker (som stressar nervsystemet) och stress överlag, oerhört stora orsakar till åderförkalking och kärlskador med plackansamling. Hög kortisolfrisättning ökar dessutom inlagring av fetter och minskar insulinkänsligheten, vilket kan öka risk för diabetes, fetma och högt blodtryck.

Triglycerider är detsamma som förhöjda nivåer LDL-fetter, vilket är kopplat till både hjärtsjukdomar och diabetes. Triglyceridnivåer är dessutom kopplat till högt intag av socker, fysisk inaktivitet, rökning, alkohol och övervikt/fetma. Lipoprotein är ett ämne som ingår i de LDL-kolestrol som är dåliga för oss. Lipoprotein är dessutom bundet till ett protein som kallas för apoprotein. Höga LDL-nivåer är oerhört ohälsosamt för oss.

I blodet omvandlas dessutom socker till LDL-kolestrol i levern. Allt det socker som du äter och inte gör av med (överbliven glukos) omvandlas till LDL-kolesterol, vilket återigen lyfter det faktum att socker är en ohälsosam energikälla. Frukt kan vara bra i viss mängd, men även överskott av frukt, bidrar till ökade LDL-nivåer i blodet.

Eftersom kolesterol inte bara är dåligt, utan också medverkar i livsnödvändiga funktioner, så är det oerhört viktigt att inte äta kolesterolsänkande mediciner. Dessa har samma funktion som antibiotika, dvs de tar inte bara hand om problemet utan påverkar även annat. Kolesterolsänkande medicin tar bort även de bra kolesterolen, ökar plackbildningen i hjärtmuskulaturen (särskilt om du är mjölkdrickare) samt sänker Q10 i hjärnan, så att män blir impotenta. OM du mot allt förmodan äter kolesterolsänkande medicin, så bör du alltid komplettera med bra fetter (som du tar MELLAN medicinerna, så att de hinner verka och inte förstörs av medicinen) samt komplettera med Q10 och antioxidanter.

Minska istället på socker, LDL-kolesterol och öka HDL-kolesterol från tex fisk, alger eller kokosfett. Tänk också på att stressa mindre, ha gott om återhämtning och sova tillräckligt för melatoninproduktionen (din allra starkaste antioxdant som tillverkas i kroppen under din sömn).

LÄS MER…

I och med att bältros är en virusorsakad sjukdom som sätter sig i nerverna, så är de liknande vattkoppor i sina symtom. Virus läks bäst genom att vänta ut infektionen, men du kan bygga ditt immunförsvar genom att äta gott om vitaminer och mineraler. Dessa stärker immunförsvaret i grunden, vilket gör kroppen starkare och därmed bättre rustad för att ta omhand viruset.

Bältros uppstår hos den som tidigare har haft vattkoppsvirus och beror på att vattkoppsviruset har stannat kvar i kroppens nervfibrer. Oftast kommer dessa virus fram när vi är svaga i kroppen och därmed också i vårt immunförsvar. Det allra bästa är alltså att både understödja immunförsvaret och lindra blåsorna lokalt.

Bältros ger små blåsor, som kan smärta oerhört mycket, medan de egentligen är en reaktion i de ansatta nervernas utbredningsområde. Du kan stärka immunförsvaret (hålla antikroppsbildningen på hög nivå) med en antioxidantdryck som tex Holistics REDS eller Supervitalis. Detta kan kompletteras med höga doser av B-vitaminkomplex med både B12 och lecitin.

För blåsorna, kan man badda med aloe vera som lindrar, med kolloidalt silver som behandlar lokalt samt med vanlig acetylsalicylsyra som du löser upp i kloroform. Kolloidalt silver är dessutom lämpligt för virusinfektionen och kan tas tillsammans med lite kokosfett.

Du bör självklart inte utesluta din vanliga medicinska behandling, utan endast komplettera med dessa olika tillskott, som eventuellt hjälpa kroppen att bli frisk snabbare.

LÄS MER…

Om vi inte hade ett luktsinne, så skulle vi inte klara oss, eftersom luktsinnet är en del av vår navigering i naturen. Utan lukt har vi inte heller förmågan att känna de smaknyanser som avgör om maten vi äter är beskt giftig eller söt och energigivande. På det sättet kan man säga att luktsinnet fungerar som en sorts varningssignal, för allt från att det brinner, att maten är dålig till att vi känner mer angenäma dofter som bidrar till attraktion och hunger. 

Luktsinnet och minnen

Människan är en känsloindivid som sätter ord och minnen på det vi upplever, vilket gör våra sinnen centrala, både för att väcka gamla minnen, skapa nya minnern och för att relatera och jämföra. Vi tänker på jul när det luktar pepparkakskryddor, tänker på hemmabakat när vi entrar en bake off-kiosk och minns vår barndom när vi tänker på vår gamla älsklingsmaträtt. Flera företag har till och med gjort detta till sin affärsidé och involverar lukter i sin marknadsföring eller väljer att baka de bullar som de säljer, eftersom lukten samtidigt får kunden att känna sig hemma.  

Luktsinnet inverkan på fortplantningen  

Hos många djur är luktsinnet direkt avgörande för att djuret skall överleva, medan vissa djur använder andra sinnen för sin navigering. Exempelvis, så avlider en kaninunge om denna inte får tillgång till sitt luktsinne, eftersom det är luktsinnet som leder ungen till sin mammas spene och därmed också mjölktillförseln. 

Även insekterna är beroende av lukt, eftersom det är honornas lukt som lockar till sig de manliga insekterna. Det är alltså oerhört viktigt för fortplantningen, eftersom exempelvis en fjärilshona sänder ut lukter för att dra till sig manliga fjärilar. Dofterna kallas för sexualferomoner och är en förutsättning för många djur och deras överlevnad. Även en mus behöver lukt för sin fortplantning eftersom mushonans ägglossning startar först när hon känner lukten från mannens feromoner.

Människans sexualferomoner och reproduktion

Hos människan sägs det finnas två doftämnen som är en  motsvarighet till djurens sexualferomoner. Doftämnena finns i svetten du svettas ut, och det ena är högre hos mannen på grund av hans testosteron. Lukterna hos det motsatta könet, ger en aktivering i de delar av hjärnan som tar hand om reproduktion, dvs i hypothalamus.
 
Forskning har visat att man dras till en persons lukt, eftersom lukten visar att de tillsammans skulle få ett barn med ett starkt immunförsvar. Detta förstörs till stor del av alla de lukter vi tillför utifrån, såsom parfymer och andra lukter.

Träna upp ditt luktsinne

Människan känner cirka 10.000 olika dofter om han/hon är frisk, men det är också känt att det går att träna upp sina sinnen, så även luktsinnet. Testa hemma, genom att öva på olika dofter och utsätta doftsinnet för lukter som du annars inte luktar på. Självklart inte lukter som är giftiga, eftersom näsan är det enda ställe på kroppen, där det finns en öppen väg upp till vår hjärna. I näsan sitter små hår som värmer upp luften du andas in och som rensar bort partiklar. Däremot, så passerar gifter förbi dessa hår, vilket gör att du har dem inne i kroppen, i princip i samma stund som du känner lukten från dem.

Svett, utrensning och dofter

Svett är vatten och salt som utsöndras ifrån våra svettkörtlar (ekrina körtlar). Mellan svettkörtlarna sitter apokrina körtlar (doftkörtlar) som både tillverkar fett, protein och kolhydrater som fungerar som mat åt bakterierna. Din lukt kommer således ifrån den nedbrytning som sker då bakterierna bryter ner ämnen. En deodorant dödar dessa bakterier men täpper också till svettkörtlarna, vilket är mindre bra, eftersom dessa passager fungerar som kroppens reningsverk (tillsammans med din avföring, hudens svettning, din andning då du andas ut försurande och överbriven koldioxid) m.m. Med tilltäppta svettkörtlar, så avlägsnas inte slagg lika effektivt, vilket är en förutsättning för att hålla sig frisk.

Luktmottagare (doftreceptorer)

I vår näsa finns flera miljoner nervceller, med varsin luktmottagare. Dessa luktmottagare (doftreceptorer) är det som ger oss vårt luktsinne. Vid ålderdom försämras dessa och därmed också vår förmåga att känna smaker och lukter.

Doftsignalerna går sedan via luktnerven upp till hjärnans känslodel, dvs amygdala och till vår minnescentral hippocampus. Detta är anledningen till att lukt kan framkalla minnen hos oss samt att minnen kan göra oss doftkänsliga.

Vid förkylning, sjukdom eller ålderdom, så kan lukten försämras, vilket också ger sämre möjlighet att märka av smakförnimmelser. Detta kan ge matvägran, minska hungern eller fortplantningsförmågan/sexlusten.

LÄS MER…

Lär dig mer om våra vanligaste mineraler/grundämnen:

Carbon Organic = Organiskt kol
Calcium = Kalcium
Sodium = Natrium
Sulfur = Svavel
Magnesium = Magnesium
Chloride = klor
Bromide = Bromid
Flouride = Flourförening
Lodine = Jod
Potassium = Kalium
Niobium = Niob 
Aliminium = Aliminium
Iron = Järn
Phosphorus = Fosfor
Silica = Kiseldioxid
Manganese = Mangan
Boron = Bor
Titanium = Titanium
Tungsten = Scheelit
Copper = Koppar
Zinc = Zink
Tin = Tenn
Zirconium = Zirkonium
Molybdenum = Molybden
Vanadium = Vanadium
Chromium = Krom
Selenium = Selen
Nickel = Nickel
Cobalt = Kobolt

Läs mer: Mineraler / Grundämnen

LÄS MER…

Under de senaste tre decennierna har begreppet medicin omdefinierats och fått en bredare innebörd till att omfatta livs- och kostvanor. Medicin innebär nu förutom att behandla och bota sjukdomar, även att förebygga dessa. Enligt detta synsätt skulle skratt vara medicin eftersom man funnit att det stärker immunsystemet. Idrott och fysisk aktivitet är också bra medicin eftersom det stimulerar hjärt- och kärlsystemet, stärker muskler, eliminerar giftämnen, stärker immunsystemet samt ger en känsla av välbefinnande. Den viktigaste medicinen för förbyggande av sjukdomar är, enligt detta synsätt, vår kost.
 
Genom att hålla en god vätskebalans och förse kroppen med nödvändiga näringsämnen, är vi en god väg på väg mot fysiskt välbefinnande.
 
Chia (Salvia hispanica, L.) har använts som livsmedel sedan ca 3.500 f. Kr och det var en stapelföda i centrala Mexiko mellan 1.500 f.Kr. och 900 f.Kr. Denna tusenåriga föda glömdes bort men har i modern tid återupptäckts som en utmärkt källa till vattenbindande kolloider, Omega3-fettsyror, protein, kostfiber och anti-oxidanter.
 
Återupptäckten av chia som livsmedel innebär oändliga nya möjligheter.
 
Kostfibrer, kolloider och gelbildning från chiafrön

En unik egenskap hos chia är dess kapacitet att binda vatten på liknande sätt som psylliumfrön. Chia kan absorbera upp till 12 gånger sin egen vikt av vatten vilket hjälper oss att förbättra vätskebalansen samt underlätta matsmältningen av kost som annars ger magproblem.

Om man blandar en matsked Chia i ett glas med vatten och låter det stå 30 minuter så bildas en fast gele. Denna gel-bildning beror på de lösliga kostfibrer som finns i Chia. Samma gelbildning sker i magen när man äter Chia och innebär att en barriär bildas mellan kolhydrater och de matsmältande enzymer som bryter ner dessa till socker.
En långsammare matsmältning är en skonsammare matsmältning och innebär att näringsämnena i kosten tillgodotas bättre.

Förutom de självklara fördelarna för diabetiker, innebär denna långsammare nedbrytning av kolhydrater till socker ökad uthållighet. Kolhydrater är kroppens bränsle och en stabilare metabolism innebär att sockernivån i blodet är jämnare och sträcker sig över en längre tidsperiod. 

Protein i chiafrön

Chia har mer protein än andra sädesslag. Som proteinkälla, absorberas Chia lätt, vilket leder till att näringsämnena snabbt når och absorberas av kroppens celler. Detta är särskilt effektivt vid snabb tillväxt, t ex hos barn och ungdomar, cellbildning hos gravida och ammande kvinnor, samt även vid uppbyggnad av muskelceller hos idrottare och motionärer.
 
Omega 3 i chiafrön

En annan unik egenskap hos Chia är dess höga halt av “ALA” alfa-linolensyra (som kroppen inte själv kan tillverka), en fleromättad omega3-fettsyra från växtriket (den högsta hittills uppmätta).

“De långkedjiga omega-3- och omega-6-fettsyrorna har livsviktiga funktioner men behovet kan vanligen täckas om tillförseln av linolsyra och alfa-linolensyra via kosten är tillräcklig.” (Livsmedelsverket)
 
Antioxidanter i chiafrön

Chia-frön innehåller inga konserveringsmedel eller tillsatser, vilka inte heller behövs p g a den höga halten av naturliga antioxidanter. De viktigaste anti-oxidanterna är klorogensyra, kaffeinsyra, myricetin, quercetin, och kaempferol.
 
Vitaminer, mineraler och aminosyror i chiafrön

Chia-frön är dessutom rika på vitamin B, kalcium, fosfor, potassium, zink, koppar, magnesium, 18 aminosyror och innehåller ämnet bor som fungerar som en katalysator för upptagandet av kalcium.
 
Glutenfritt med chiafrön

Dessutom är chia-frön gluten-fria vilket öppnar nya möjligheter för tillverkning av livsmedel för glutenintoleranta personer. Chia ersätter inte traditionell medicin och läkemedel. Om du är osäker på om du bör äta Chia, fråga din läkare först.
 
Näringsdeklaration – CHIA-FRÖN
 
Portion: 6 g100 gPortion (6 g)
Energi (Kcal) 53031,8
Protein (g)20,61,23
Fett Totalt (g) 30,31,82
Mättat fett (g) 3,280,2
Enkelomättat fett (g) 2,130,14
Fleromättat fett (g) 24,91,5
Omega-66,060,36
Omega-318,511,11
Kolesterol (g)00
Kolhydrater  
Smältbar (g)120,72
Socker totalt30,18
Kostfiber  
Total (g)38,72,33
Löslig (g)4,510,27
Olöslig (g)34,192,06
Natrium (mg)11,970,72
Kalium (mg)607,236,96
Kalcium (mg)616,0042
Järn (mg)8,270,5
Fosfor (mg)626,5637,6
Magnesium (mg)30,81,85
Zink (mg)5,980,36
Niacin (mg)3,610,21
Koppar (mg)1,970,12

LÄS MER…

Är klonade livsmedel lagligt? Ja, EU behöver ta ett beslut om det inom det snaraste, skriver Jess Halliday, Food Navigator.

Nu har kött och mjölk från klonade djur även nått den brittiska livsmedelsindustrin, med skrämmande rubriker och rädda konsumenter. Men i och med den omdebatterade EU-lagstiftningen så är det ingen som egentligen vet om det är lagligt eller inte.

Trots försäkringar från flertalet av myndigheternas hälsoexperter att produkter från klonade djur är säkert, så är deras påståenden till stor del tagna ur luften. Ingen vet ännu hur varken genmanipulering, nanoteknik och/eller kloning kommer att påverka människan. Att vi äter det utan att ställa oss den frågan, är minst sagt märkligt…  

www.gmo-guiden.se
www.kemikalier.eu
www.kostkoll.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.detox-guiden.se
www.detoxa.nu 
www.zarahssida.se

LÄS MER…

Ett dagligt tillskott av karotinoid astaxantin kan förbättra HDL-nivåerna i blodet, dvs öka ”goda” kolesterol hos de som har låga halter av HDL-kolesterol och därmed onormala blodfetter.

För att erhålla samma effekt som i studien, så behövs en dos på upp till 18 mg per dag under en period på 12 veckor. Tillskottet förbättrade nivåerna av HDL-kolesterolet, samt koncentration av adiponectin, ett proteinhormon som är kopplat till olika metaboliska processer. Studien publicerades nyligen i tidsskriften Atherosclerosis och utfördes av forskare från Jikei University Kashiwa Hospital i Japan.

Source: Atherosclerosis
Volume 209, Issue 2, Pages 520-523
“Administration of natural astaxanthin increases serum HDL-cholesterol and adiponectin in subjects with mild hyperlipidemia”
Authors: H. Yoshida, H. Yanai, K. Ito, Y. Tomono, T. Koikeda, H. Tsukahara, N. Tada

LÄS MER…

En ny studie visar att dagligt tillskott av citrusfrukter med flavanoider och limonoids kan minska risk för diabetes (glukostolerans). Studien är baserad på en djurpilotstudie och en studie på människor.

Den ingrediens som användes framställdes av citrus och visade på betydande minskning av glukosintolerans och LDL-kolesterolnivåer. Studien publicerades nyligen iJournal of Functional Foods.

Diabetes drabbar uppskattningsvis 24 miljoner amerikaner, vilket motsvarar 8 procent av befolkningen. De totala kostnaderna uppgår till $ 174.000.000.000 per år, med 116.000.000.000 $ som direkta kostnader från medicinering. Källa för dessa siffror är 2005-2007 års statistik från American Diabetes Association.

Source: Journal of Functional Foods
Published online ahead of print, doi: 10.1016/j.jff.2010.04.005
“Efficacy of Diabetinol on glycemic control in insulin resistant hamsters and subjects with impaired fasting glucose – a pilot study”
Authors: W. Judy, W. Stogsdill, D. Judy, J. Judy, P. Sharma, M. Evans, N. Guthrie

LÄS MER…

Nu har det kommit ett extrakt från svart vitlök, vilket kommer att användas i kosttillskott och functional foods, främst för att erhålla vitlökens goda egenskaper, men slippa vitlökens effekt på andedräkten. Råvaran kommer från jäsning av färsk vitlök och påvisar goda egenskaper på hjärt- och kärlhälsan, på samma sätt som vanlig färsk vitlök.

Sannolikt, så påverkar det även tarmen, eftersom fermenterad vitlök är känt för sina goda egenskaper om och när du har tarmproblem, med svamp (candida), parasiter eller inflammation. 

Den jästa vitlöken är svart och söt, mild och nästintill luktfri, vilket även gör den till en fin ingrediens i livsmedel.

LÄS MER…

En ny studie visar att en brist på alfa-linolensyra (omega-3) tillsammans med ett kronisk överskott av linolsyra (omega-6) kan leda till ärvd fetma.

Studien publicerades nyligen i Journal of Lipid Research och beskriver en ökning i fettmassa hos de möss som har testats över flera generationer och med en obalanserad västerländska diet.

Förutom att mössen erhöll viktökning i flera generationer, så visade studien på uppkomst av metabola sjukdomar såsom insulinresistens och uttryck av inflammatoriska gener som ingår i ärvd fetma.

Under de senaste fyrtio åren har det västerländska samhällen både ökat sitt intag av kalorier samt ökat sitt intag av omega 6 med hela 250 procent, samtidigt som omega 3-intaget har minskat med 40 procent. Denna förändring i kosten sammanfaller också med den ökande fetman i nedstigande generationer.

Omega 6 är känd för sin inflammatoriska påverkan på kroppen, och då fetma är en inflammation, så uppkommer det sannolikt vid högt intag av omega 6. Denna form av inflammation är även förknippad med inflammation i lungorna, såsom vid astma.

Förhållandet mellan omega-6 till omega-3 i en typisk västerländsk diet har dessutom flyttats från den rekommenderade balansen på 5-till-1, till 15-till-1. I USA kan differensen mellan dessa vara så mycket som 40 till 1, vilket är oerhört ohälsosamt.

Alfa-linolensyra (ALA) är detsamma som omega-3, en essentiell fettsyra som kroppen inte kan tillverka på egen hand. Du behöver alltså äta det via din kost, och finner oljan i linfrön, nötter, olivolja m.m. 

Source: Journal of Lipid Research
doi: 10.1194/jlr.M006866
“A Western-like fat diet is sufficient to induce a gradual enhancement in fat mass over generations”
Authors: F. Massiera, P. Barbry, P. Guesnet , A. Joly, S. Luquet, C. Moreilhon-Brest , T. Mohsen-Kanson, E.Z. Amri, G. Ailhaud

LÄS MER…

En ny studie visar att en förändring i tarmens mikrobiella sammansättning kan förklara den ökande förekomst av kroniska magbesvär och fetma hos de barn som växer upp i utvecklingsländer.

Kosthållning med stora andelar fett, socker och protein, samt med lågt innehåll av fiber har förknippats med ökad förekomst av icke smittsamma tarmsjukdomar över hela världen, vilket stödjer studien ytterligare.

Forskarna skriver i Proceedings of National Academy of Science (PNAS) att de undersökte skillnaderna i tarmfloran hos 14 friska barn som växte upp på landsbygden med 15 friska barn som levde i en storstad i Italien. I den mindre staden, åt barnen rik en kost rik på stärkelse, fibrer och växter, samt mat med låg fetthalt och liten andel animaliskt protein. I den italienska kosten fanns istället hög andel animaliskt protein, socker, stärkelse och fett, samt mycket låga nivåer av fiber.

Läs hela studien via länken: Tarmbakterier och kroniska sjukdomar

LÄS MER…

Många som hamnar i menopausen, upplever sömnproblem som en av de mest frustrerande symtom som kroppen ger. För att motverka sömnproblemen, så kan du motionera mera, ha sval temperatur i ditt sovrum samt undvika sent tv-tittande, datoranvändande, koffein, alkohol och nikotin. Trots att du känner trötthet, så är det bra om du inte sover eller vilar på dagen, eftersom det kan påverka din trötthet och sömn.

Tänk dessutom på att ”sömntågen” kommer med 90 minuters mellanrum, vilket innebär att du blir pigg igen om du inte går och lägger dig när du känner trötthet. Nästa trötthet, kommer först efter 90 minuter, vilket kan innebära sömnstörningar i långa loppet.

Se gärna till att sovmiljön är trevlig och lugnande samt att du varvar ner framåt kvällen, eftersom det förbereder dig för sömn och vila. Du kan även inta kosttillskott med magnesium. eftersom de verkar avslappnande på kroppen.

Om du lider av nattliga halsbränna så kan du höja sängen eller madrassen något i huvudändan eller sova på vänster sida.

Läs mer på: www.somn-skolan.se

LÄS MER…