Nästan en miljon barn i USA kan vara feldiagnostiserade med adhd. En ny studie från Michigan State University visar att barn som varit yngst och minst mogna har bidragit till läkarnas missbedömningar. Studien omfattar 12 000 barn och publiceras nu i dagarna i tidsskriften ”Journal of Health Economics”.
Enligt forskarna som genomfört studien, så speglar denna diagnos snarare en känslomässig eller intellektuell omognad hos de barn som är yngst i gruppen.
Källa: TT
De senaste debatterna om bisfenol A i barnmatsburkarnas lock är minst sagt oroande, och trors att både Nestle och Hipp har valt att byta ut barnmatsburkarna så att de är fria från bisfenol, så väljer Semper att ha locken kvar.
I Danmark är det förbjudet sedan 1 juli att använda bisfenol A i förpackningar till mat för 0-3-åringar. Detta på grund av att bisfenol är ett ämne som kan riskera att läcka till maten.
Det har tidigare konstaterats att höga doser av bisfenol A stör människors fortplantningsförmåga, men på Kemikalieinspektionen hävdar man även att mycket låga doser kan påverka just barn. Redan väldgt låga doser kan påverka hjärnans utveckling hos barn och kan ge beteendestörningar senare i livet.
Omega-3 kan förbättra blodfetter hos personer med metabolt syndrom, vilket minskar risk att utveckla allvarliga hälsoproblem, visar en ny studie. Studien publicerades nyligen i Journal of Nutrition och visar att det metabola syndromet, med insulinresistens och diabetes kan minskas genom tillskott av omega-3 fettsyror.
Source: The Journal of Nutrition
Published online ahead of print, doi:10.3945/jn.109.120816
A Low-Fat, High-Complex Carbohydrate Diet Supplemented with Long-Chain (n-3) Fatty Acids Alters the Postprandial Lipoprotein Profile in Patients with Metabolic Syndrome
Authors: Y. Jimenez-Gomez, C. Marin, P. Perez-Martinez, et al
Att ge D-vitamin-rika livsmedel och kosttillskott till barnen efter födseln kan vara för sent, om man vill säkerställa att de får optimal benhälsa. Detta särskilt om mammans kost under graviditeten varit bristfällig.
En studie med marsvin visade att tillräckligt med D-vitamin för en nyfödd kanske inte är tillräckligt för att vända en D-vitaminbrist i livmodern. Studien utfördes av forskare från McGill University i Quebec och publicerades nyligen i tidsskriften Journal of Nutrition.
”Denna studie visar på betydelsen av vitamin D för god benhälsa samt att följder från en gravid mammas näringsbrist också har en djupgående effekt på hennes avkomma både under graviditeten och under amning”, skrev forskarna, ledda av Dr Hope Weiler.
En annan studie som nyligen genomfördes i Nordirland visade att många mödrar inte kan få i sig tillräckligt med D-vitamin, även om de tog den rekommenderade D-vitaminmängden för tillskott. (British Journal of Nutrition, Vol. 102, pp. 876-881). Nästan alla låg under 80 nmol / l, vilket är den lägsta nivån för gravida kvinnors D-vitaminhalter i blodet.
Source: Journal of Nutrition
Volume 140, Pages 1574-1581
Postnatal vitamin D supplementation following maternal dietary vitamin D deficiency does not affect bone mass in weanling guinea pigs
Authors: S.L. Finch, F. Rauch, H.A. Weiler
I en ny studie visar resultatet på att intag av fullkorn ger minskad risk för dödlighet med hela 28% , då specifikt dödsfall vid hjärt- och kärlsjukdom. Den grupp i studien som åt mindre fullkorn låg högt medan de som åt mest, också hade den högsta siffran (35%)
”Hela korn, spannmål fiber, kli och groddar intag och risker av alla orsaker och hjärt-kärlsjukdomar dödlighet bland kvinnor med diabetes mellitus typ 2,” Han M, Qi L, et al, cirkulation, 2010, 121 ( 20): 2162-8. (Adress: Institutionen för näringslära, Harvard School of Public Health, 665 Huntington Ave, Boston, MA 02115, USA).
En observationsstudie har analyserat matvanorna hos 31.823 kvinnor och visar att endast måttlig konsumtion av högkvalitets-choklad har en positiv inverkan på risk för hjärtsvikt. Studien publicerades nyligen i tidsskriften American Heart Association, och hade för avsikt att utreda de långsiktiga effekter som erhålls av att äta choklad vid risker för hjärtsvikt.
Forskarna från Harvard Medical School fann att kvinnor som ätit 1-2 portioner av högkvalitets-choklad per vecka, också hade 32 procent lägre risk för hjärtsjukdom. De som hade ätit en till tre portioner per månad, erhöll endast 26 procent lägre risk och de som åt en portion per dag eller mer verkade inte alls gynnas av riskreduktionen.
Studien byggde på den hypotes, som antyder att flavonoider i choklad ger positiv inverkan på högt blodtryck. Mörk choklad kan således sänka blodtrycket, om det intas i rätt mängd.
Source: Circulation: Heart Failure
DOI: 10.1161/CIRCHEARTFAILURE.110.944025, published online Aug 16, 2010
Chocolate Intake and Incidence of Heart Failure: A Population-Based, Prospective Study of Middle-Aged and Elderly Women
Authors: M. Mittleman, E. Mostofsky, E. Levitan, and A. Wolk
Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA kan ha könsspecifika effekter på blodets trombocyt-aggregation, enligt australienska forskare.
Studien, publicerad nyligen i Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, visar på att eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) kan påverka män och kvinnors trombocytaggregationen, detta på grund av interaktioner med könshormoner.
Trombocyter ansvarar främst för blodproppsutveckling och sårläkning, dvs blodets koagulering, men är också involverade i processer för bildande av blodproppar samt blodkärlförträngningar. Naturligt trombocyt-hämmande medel, kan baseras på tillskott av omega-3, fleromättade fettsyror som EPA och DHA.
Source: Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases
Published online ahead of print, doi:10.1016/j.numecd.2010.04.012
Gender-specific inhibition of platelet aggregation following omega-3 fatty acid supplementation
Authors: M. Phang, A.J. Sinclair, L.F. Lincz, M.L. Garg
Nya uppgifter från amerikanska läkare gör gällande att stort intag av rött kött kan öka risken för hjärtsvikt med 24 procent. Vid i genomsnitt 9,5 portioner av rött kött per vecka sker en betydande ökning av risk för hjärtsvikt, detta jämfört med bara 1,5 portioner rött kött per vecka. Undersökningen bygger på uppgifter från 21.120 män som deltar i Physicians ’Health Study.
Source: Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases
Published online ahead of print, doi: 10.1016/j.numecd.2010.03.009
Red meat consumption and risk of heart failure in male physicians
A. Ashaye, J. Gaziano, L. Djoussé
Läs alla senaste nyheter inom kost, hälsa och livsstil: Veckans inspirationsbrev
Anmäl dig för kostnadsfri prenumeration på vårt inspirationsbrev: Anmälan
Missa inte min nya sajt om sköldkörteln, sköldkörtelproblematik, hypothyreos, hyperthyreos och symtom på nedsatt eller överaktiv sköldkörtel…!
Läs mer: Sköldkörtel
Aspartam, socker och sötningsmedel är alltid lika omdebatterade diskussionsämnen. Dr. Blaylock har skrivit en utmärkt bok som heter: Excitotoxins, och som förklarar hur aspartam påverkar vår hjärna.
När jag frågar Peter Wilhelmsson om hans åsikter om olika sötningskällor, så svarar han enligt följande:
– Min personliga lista, med det sämsta först och det lämpligaste sist, är aspartam, sackarin, högfruktosmajssyrap, vitt socker, agavesirap, maltodextrin, sorbitol, maltitiol, koncentrat av fruktjuice (tex druvjuicekoncentrat) fruktos, organisk rårörsocker, organiskt kokossocker, xylitol, lönnsyrap, honung, fikonsyrap, dadelsyrap, Lou Han Guo och allra bäst som sötning är stevia.
Peter påpekar att dessa källor inte bör utgöra mer än 10-12% av kostens kalorier, och allra helst så lite som möjligt. Han menar att det är okej med cirka 2-7% av de sista 10-12 källorna, OM man ej har cancer, blodsockerproblem eller en svår sjukdom. För de som idrottar mer, så kan procentdelen ligga något högre eftersom deras kropp bränner upp sockret snabbare.
För att räkna ut denna andelen av din kost, så räknar du samman all energi som du får i dig per dag och delar denna summa med den procent som är lämplig. Om du tex äter 2000 kcal per dag, så blir 10% av detta intag ett kaloriintag på 200 kcal. 200 kcal är detsamma som 50 gram fruktsocker eller socker eftersom det är 4 kcal i varje gram.
En Cola innehåller oftast 35-45 gram socker medan en tesked honung innehåller cirka hälften. 20 gram 70%-ig mörk choklad innehåller istället 6 gram socker, vilket ger en markant sockerskillnad jämfört med innehållet i en cola.
Exempel vid skräpmatsätande:
Intag av 25% extra socker dagligen, vilket inte är ovanligt
25% av 2000 kcal är lika med 500 kcal av socker
500 kcal socker är detsamma som 125 gram från källor som tex:
En cola = 40 g
Godis = 15 g
Socker i kaffe/bakelse = 20 g
Gömd socker i raffinerad kost = 50 g
Exempel vid hälsosam kosthållning
Intag av 10% extra socker dagligen, vilket är vanligt
10% av 2000 kcal är lika med 200 kcal från socker
200 kcal socker är detsamma som 50 gram från källor som tex:
1 tsk honung = 20 gr
20 g mörk choklad = 6 gr
Socker i Proviva eller annan dryck = 2 gr
Fruitjuice koncentrat fruktos i barer, näringsdrycker = 20 gr
Gömd socker i maten = 2 gr
Vanlig intag av extra tillsatt socker är oftast 25-35% hos en medelsvensson medan en hälsomedveten person kan hålla sig till 10-15% vilket är bra. En mycket noggrann person eller en människa som är sjuk bör hålla sig till 3-7% socker i sin kost.
Dessutom så får vi naturligt förekommande fruktos genom att äta vanlig frukt: 1 äpple innehåller cirka 9 gram. Detta gör att intag av bär och frukt kan ge 30-50 gram dagligen, vilket brukar gå bra. En hälsokostare kan således lätt få i sig 50 gram från frukt, bär, m.m. samt 50 gram från naturligt fruktossocker i komplexa kolhydrater.
En ny studie visar att protein från soja eller kasein gynnar syntesen av muskelprotein i samma takt. Tidigare studier har visat att kasein är mer effektivt för att höja kroppens proteinnivåre än likvärdig sojaprotein, detta mätt hos friska ungdomar. Ledande forskare från USA, Nederländerna och Frankrike hade en hypotes om att ett kaseinprotein i samband med en kolhydratrik måltid skulle leda till högre proteinansamling i muskeln, jämfört med om kaseinet byttes mot sojaprotein.
Enligt resultatet som nyligen offentliggjordes i tidsskriften klinisk nutrition, så fanns inga skillnader mellan de proteinkällor som testades, dvs soja och kasein. Studien omfattade tester för akut muskel- och proteinmetabolism.
Source: Clinical Nutrition
Published online ahead of print, doi: 10.1016/j.clnu.2010.06.012
Differential metabolic effects of casein and soy protein meals on skeletal muscle in healthy volunteers
Authors: Y.C. Luiking, M.P.K.J. Engelen, P.B. Soeters, Y. Boirie, N.E.P. Deutz
En ny amerikansk studie visar att D-vitamin kan skydda astmatiker från en allergisk reaktion. Detta visar återigen på att D-vitamin stödjer immunsystemets hälsoeffekter. Resultatet publiceras nyligen i Journal of Clinical Investigation, och visade på sambandet mellan vitamin D-nivåer och aktiviteten av vissa allergiskt framkallade immunceller från mögel.
”Vi fann att vitamin D inte bara kraftigt minskade produktionen av protein vid en allergisk reaktion, utan även ökad produktion av de proteiner som främjar toleransen, säger chefsforskaren Dr Jay Kolls från Louisiana State University Health Sciences Center.
Allergier, särskilt Aspergillus fumigatus kan ge upphov till svåra komplikationer hos en astmatiker och hso de som lider av cystisk fibros. Miljömässigt mögel är en av de mest utbredda svampinfektioner och organismer som inandas av människor, men hos de flesta av oss, så orsakar det inte några problem. Hos astmatiker och patienter med cystisk fibros, kan dock denna exponering leda till betydande allergiska symtom.
Source: Journal of Clinical Investigation
Published online ahead of print, doi:10.1172/JCI42388
Immune tolerance to Aspergillus fumigatus versus Allergic Bronchopulmonary Aspergillosis: roles of OX40L and vitamin D in humans and mice.
Authors: J.L. Kreindler, C. Steele, N. Nguyen, Y.R. Chan , et al.
Idag skriver New York Times att en federal domare har återkallat regeringens godkännande av genetiskt modifierade sockerbetor som gick genom i fredags, detta på grund av att Jordbruksverket inte har bedömt de miljömässiga konsekvenserna tillräckligt, innan den godkänner dem för kommersiell odling.
Beslutet togs av domaren Jeffrey S. White från Federal District Court i San Francisco, och verkar effektivt för att förbjuda plantering av genetiskt modifierade sockerbetor, som idag utgör cirka 95 procent av grödan, detta tills dess att Jordbruksverket förbereder en miljökonsekvensbeskrivning och grödan kan bli godkänd igen, vilket är en process som kan ta flera år.
Läs mer: New York Times