Nanoteknik blir allt vanligare och allt fler intresserar sig för området. Idag finns nanoteknik representerad i de flesta branscher och då särskilt när det gäller tex förpackningsmaterial. Nanoteknik innebär att forskare kan manipulera enskilda atomer och molekyler för att skapa unika material och även enheter i microskalor. Detta gör att materialet kan användas till allt från kläder, textil och elektronik till mat och medicin.
I likhet med genetisk modifiering av matgrödor, så mixtrar man med naturens naturliga utseende genom att använda nanoteknik. Det senaste är läkemedelsindustrins kodning av tabletter och kapslar, där de kodar medicinen med data som du sväljer.
Nanoteknik fungerar på så sätt, att istället för att använda material från naturen, så använder man nanotekniker som dekonstruerar de grundläggande byggstenarna i materialets minsta byggstenar, dvs omstrukturerar molekyler och atomer.
Läkemedelsföretaget är en av de som har anammat nanotekniken (på samma sätt som GMO-jätten monsanto) och detta genom ett nytt spårnings- och identifieringssystem som som kan kodas in i läkemedelspiller och kapslar. Dessa skall sedan säljas till miljontals människor. I varje dos medicin finns en nano-krypterad streckkod.
Detta är inget unikt eller nytt, men liksom GMO och kemikalier, så är den vanliga konsumenten oerhört ouppdaterad. ”Nanopartiklar” finns sedan länge i solkrämer, i tyger, i plastförpackningar till mat och i många, många andra produkter. När det kommer till lagring av koder i läkemedel, så innefattar informationen var drogen tillverkades, när den tillverkades m.m.
Man kan säga att det är som de vanliga produkternas streckkoder, fastän dessa istället är molekylära streckkoder som människor kommer att svälja. Vid nedbrytningen av pillret, så kommer nanodatabitar att distribueras ut i kroppen och fastna i kroppens vävnader.
Ett företag som skall införa detta system för läkemedel, har följande info på sin webbplats:
”In the NanoEncryption process, NanoCodes are incorporated directly onto tablets, capsules and vial caps. These codes may be associated with an unlimited amount of manufacturer-determined data, including product information (strength and expiration date), manufacturing information (location date, batch and lot number) and distribution information (country, distributor, wholesaler and chain).”
Man kan alltså säga att du sväljer ner nano ”hårddiskar” som kan lagra data, som sedan distribueras ut i hela kroppen och som kan läsas av medicinska tekniker och på så sätt visa vilka läkemedel som du har tagit.
Studier visar att nanopartiklar tenderar att lagras i kroppen där de kan orsaka skador. De beter sig också annorlunda inuti kroppen, jämfört i de material som de hör till från start. Forskare från University of Rochester upptäcktes redan 2006 att nanopartiklar lätt absorberas i hela kroppen även via inandning. Enligt rapporten, så absorberas nanopartiklar via resa från näshålan direkt in till hjärnvävnaden, där de sätter sig och kan orsaka hjärninflammation. Med andra ord, så kan nanopartiklar mycket lätt passera blod-hjärnbarriären, och alltså passera genom den mekanism som normalt skyddar vår hjärna från främmande material.
En studie från 2004 visade att låga nivåer av fullerener, som är en typ av kolbaserad nanopartikel (används inom elektronik) helt slog ut fysiologin hos fiskar som exponerades. Exponering för endast så lite som 0,5 delar per miljon (ppm) under loppet av två dagar orsakade betydande hjärnskador hos fiskarna.
2007 upptäckte forskare från University of California, San Diego, att järnbaserade nanopartiklar är giftiga för nervceller och för nervfunktionen. Järn är en nödvändig mineral som gynnar kroppen i sin naturliga form, men som nanopartiklar visar den sig vara relativt farligt. Baserat på all denna forskning så vet vi att nanopartiklar passerar genom huden, lungorna och blod-hjärnbarriären, där de lagrar sig i kroppens vävnader. Vi vet också att deras sammansättning beter sig reaktivt med andra kemikalier, i synnerhet i kroppen där partiklarna skapar skadliga, fria radikaler.
Enligt DiscoveryNews rapport från 2009, så finns nanopartiklar överallt inom livsmedelsförsörjningen. De används i förpackningar, behållare, filmer och annat material som behöver bakteriedödande egenskaper och ökad hållbarhet. Internt används de även för att förbättra eller förändra smaker och konsistenser av mat.
Nanopartiklar används i vissa vitaminer, kosttillskott och andra ”nutraceuticals” där de påstås öka näringsupptaget och spridning i kroppen. I vissa sammanhang omnämns nanoteknik till och med som en ”grön” teknik vilket så tokigt som det kan bli. På samma sätt lyfter man GMO som om det skulle vara lösningen för att bli av med vår världssvält, vilket också det är helt felaktigt.
Vad gällernanoteknik i livsmedel, så finns det inga vetenskapliga stöd för att användning av konstgjorda nanopartiklar skulle vara säkert för oss, särskilt inte i maten vi äter.
Genom dessa koder, så kan man skanna av vad du har ätit för mediciner, samt var de är inköpta. I förlängningen så kan det också användas emot dig, när du säker jobb, när du anmäler dig hos sjukförsäkringen eller tex ska upp i rättssammanhang. På en skanning kan man även se på vävnaderna om du har tagit det vaccin eller det läkemedel som du beordrades.
Källa: www.naturalnews.com
LÄS MER…
