Barn löper mycket större risk för att lagra in kemikalier och tillsatser i kroppen, eftersom deras organ är outvecklade, främst under livets första månader. Om de får höga halter gifter och tungmetaller redan under graviditeten, så är halterna sannolikt stora redan när de föds.
Barn som utsätts för kemikalier från navelsträngsblodet kan inte bryta ner kemikalierna och om de är fettlösliga så skickas de tillbaka till mamman, för att sedan gå runt, runt och runt. Om gifterna däremot är vattenlösliga, så kissar de ut gifterna samt metaboliter från den lilla avgiftning som sker. Detta gör att de utsätts för gifterna om och om igen, eftersom de då får i sig dem via matsmältningskanalen, då de dricker sitt eget urin med kemikalier och metaboliter.
Under de första månaderna i ett barns liv, är barnens organ outvecklade och de är då mer benägna för funktionella skador. Nervsystemet fortsätter att utvecklas genom hela barndomen, och är därför särskilt utsatt för giftiga kemikalier i barnens miljö, då även inkluderat de ämnen som finns i vacciner, mat och i vårt dricks- och duschvatten.
På samma sätt unga kroppar lättare ta upp näring, har de också lättare att absorbera toxiner. Detta är särskilt tydligt hos barn som svettas och tex är väldigt påklädda eftersom svettig hud absorberar mer ämnen. Gifterna i kläderna tar sig ännu enklare in i kroppen när huden är fuktig. Barn kan även få i sig gifter genom att de slickar på leksaker och annat, genom att de äter färgflagor från väggfärg m.m.
Eftersom barnets förmåga att metabolisera, avgifta och utsöndra toxiner inte ännu är utvecklat, så ansamlas gifterna istället på kroppen och då främst genom att de lagras in i fettvävnaden. Desto mer gifter ett litet barn har, desto mer fett måste kroppen alltså se till att lagra in. Om barnet inte har fett på kroppen, kommer kemikalierna att cirkulera runt i blodet, vilket kroppen hela tiden kämpar för att undvika.
Kroppen är så smart, och agerar på detta sätt eftersom är enda sättet för att undvika kemikaliebelastning på tex organen. Det är ju bra mycket bättre att ha tungmetaller inlagrade i fettvävnad eller skelett (som bly exempelvis) istället för att ha det i hypofysen, hjärnan eller hjärtat. Det är alltså en överlevnadsinstinkt från kroppen, att den istället lagrar in fett och placerar tungmetaller i fettet (eftersom tungmetaller är fettlösliga).
Om man sedan ökar näringsintaget, främst med de näringsämnen som aktiverar leverns fas 1 och fas 2, så kommer tungmetallerna att släppas ut långsamt i blodet, och på så sätt renas kroppen långsamt. Vartefter kemikalierna minskar i fettvävnaden, så kan kroppen också gå ner i fettvikt på ett hälsosamt och ofarligt vis. Detta förutsätter naturligtvis att exponering av gifter är låg, eftersom värdena aldrig hinner sjunka annars. Vid snabb viktminskning uppstår ofta förgiftningssymtom, eftersom kroppen inte har näring till leverns avgiftningsfaser och då inte hinner med att rena de gifter som kommer ut i blodet.
Sjukdomar som autism, ADHD och vissa typer av cancer ökat stadigt hos barn och alla dessa har kopplats samman med hög toxicitet. Exponering av tungmetaller kan ge försämrad koncentrationsförmåga, svårighet med språkkunskaper, försämrad social förmåga, koordination och kan även ge skador på synen, nervsystemet och i många fall även på hjärnan.
Läs mer om kemikalier och en renare livsstil:
www.kemikalier.eu
www.kostkoll.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.vegetarisk.info
www.rawfood-kost.se
www.vitaminochmineral.se
www.kostillskott-guiden.net
www.naturmedicin-guiden.se
www.friskabarn.se
www.piggabarn
