Probiotika och tarmens koppling till depression och ångest (funktionsmedicinsk behandling och provtagning för signalsubstanser)

Allt fler och fler människor lider av depression och ångest.  I USA drabbas 18% per år och globalt så är depression den främsta orsaken till funktionshinder. Problemet är också att de flesta behandlingar som erbjuds, inte behandlar orsaken utan endast de symtom som uppstår.

Det intressanta är att kunskapen om tarmens inverkan vid psykiska sjukdomar som depression, och ångest, blir allt mer känd. Hjärnans kemi styrs av många saker, och framförallt hur vår tarmflora ser ut (då signalsubstanser och dess konvertering kräver god tarmflora) samt den näring som tillförs kroppen. Ett exempel är att man kan se att beroendeproblematik kan bero på obalans i signalsubstanser (tex lågt GABA) medan depression och ångest kan bero på låga nivåer av serotonin, noradrenalin och adrenalin. ADHD hör ofta samman med obalanser i båda signalsubstanser och hormoner. Tarmfloran påverkas av många saker, men framförallt av läkemedel, kosten vi äter, samt att tarmfloran försämras enormt vid stress och av klorerat vatten etc.

Probiotika och prebiotika (symbiotika) som behandling mot svåra sjukdomar 

Effektiva lösningar för att korrigera dessa obalanser är att tillföra skräddarsydd probiotika och skräddarsydda lösningar med fiber/prebiotika och även ändrad livsstil. Denna typ av behandlingsmetod kan lättast översättas till funktionsmedicin och funktionsmedicinsk behandling och man mäter tarmfloran genom att göra ett mikrobiomtest som visar tarmens stammar och förmåga att konvertera signalsubstanser. Jag har även skrivit tidigare om hur god tarmflora även är viktig för att motverka och/eller behandla svåra sjukdomar som diabetes, Alzheimers, Parkinsons sjukdom, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit med flera. Det är också viktigt med god tarmflora för att ha en frisk och fungerande lever eftersom dålig tarmflora innebär att det tas upp gifter från tarmen via tarmslemhinnan och tarmväggen och ut i blodet, samt att det är viktigt för god kvalitet på hormoner då hormoner transporteras en bit i tarmen innan de återupptas av levern.

Studier på probiotika och minskad depression

En dubbelblind, placebokontrollerad studie som involverade 40 individer med depression som diagnos visade signifikant förbättring av humör och depression med probiotiska tillskott. Fem av sju mänskliga studier i en systemöversikt som bedömde probiotiska effekter på ångest och stress fann betydande förbättringar. Kognition, ofta nedsatt under depression, visade också konsekvent förbättring med probiotisk behandling.

Koppling mellan hjärnan och tarmen

Det finns dubbelriktad kommunikation mellan det enteriska nervsystemet och det centrala nervsystemet, mestadels via vagusnerven, (benämnd tarmen-hjärnaxeln), som kopplar ihop tarmfunktionen med kognitiv och emotionell funktion. Tarmmikrobiota och hjärnan påverkar varandra genom signalering med neurala, endokrina, immun- och humorala förbindelser. Till exempel är bakterier i tarmen involverade i produktionen av serotonin, vilket påverkar både tarmens rörlighet och vårt humör.

Probiotika och dess effekt på GABA (parasymptiskt dvs lugnande påslag på nervsystemet)

Probiotika bidrar till balans i tarmmikroflora och då ångest är bunden till ett förändrat mikrobiom, så har forskare funnit att bättre tarmmikrobiom är ett bra alternativ för att behandla ångest. En analys av 22 djurstudier drog slutsatsen att gnagare som fick lactobacillus rhamnosus hade signifikanta minskningar i ångestliknande beteende, särskilt de som utsattes för stress eller som hade inflammation i tarmen. Handlingsmekanismen antas delvis bero på effekterna som L. Rhamnosus hade på både GABAA- och GABAB-receptorer. GABA har en lugnande effekt på det centrala nervsystemet (CNS) eftersom det är den huvudsakliga hämmande neurotransmitteren i CNS. När GABA frisätts aktiveras kroppens parasympatiska nervsystem, vilket gör att vi blir lugna och avslappnade.

Mänskliga studier har på liknande sätt funnit att konsumtion av probiotiskt innehållande fermenterad mat är negativt korrelerat med ångestsymtom. Vissa laktobacillus- och laktokockstammar i fermenterade livsmedel producerar GABA. Att ha ätit dessa livsmedel har GABA-nivåerna ökat och förbättrat näringsupptaget och matsmältningen. Yoghurt, ostar, kimchi, surdegsbröd och pao cai (Sichuan inlagda grönsaker) innehöll alla GABA-producerande bakterier, och bland dessa livsmedel hade Pecorino-ostar bäst GABA-producerande stammar.

Probiotika och dess påverkan på stress och utmattning

Utöver GABA-produktion har probiotika visat sig stödja mental hälsa genom flera handlingsmekanismer. Pre-kliniska studier har kommit fram till att probiotisk komplettering kan förbättra humör, ångest och kognition hos gnagare genom att dämpa HPA-axeln och förändra neurotransmitteraktiviteten. En kombination av lactobacillus helveticus och bifidobacterium longum som givits till gnagare resulterade i minskade markörer för kronisk stress inklusive ACTH, kortikosteron, adrenalin och noradrenalin. Hjärnan härleder neurotrofisk faktor, som tenderar att minska under depression, ökade efter probiotiskt tillskott. Denna laktobacillus- och bifidobacterium-probiotiska kombination som gavs till människor visade sig förbättra somatisering och minska ångest, depression och ilska/fientlighet. Bifido infantis som gavs till råttor minskade både föregångaren (tryptofan) och metaboliten (5-HIAA) av serotonin. Denna åtgärd liknar den hos selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), den vanligast föreskrivna läkemedelsklassen för behandling av ångest och depression.

Det är uppenbart att probiotika har en stor potential som ett framtida kompletterande behandlingsalternativ för ångest och depression. Probiotika kan dämpa HPA-axeln, förändra neurotransmitterbalansen och till och med producera GABA, allt till en låg kostnad och utan betydande biverkningar. Som en mängd olika probiotiska arter och kombinationer har studerats

Mätning av signalsubstanser och mikrobiomtest (mätning av bakteriestammar i tarmen)

Det klokaste är att mäta tarmfloran i ett mikrobiomtest samt även mäta signalsubstanser i urinprov från Doctors Data / Labrix, för att se vilka bakteriestammar som är viktiga att korrigera samt också vilka signalsubstanser som ligger högt respektive lågt. Om du önskar boka en tid för detta, så går det bra att maila oss på tidsbokning@zarahssida.se

References:
Doctors Data / Labrix
Ait‐Belgnaoui A. Colom V. Braniste L. Ramalho A. Marrot C. Cartier E. Houdeau V. Theodorou T. Tompkins. Probiotic gut effect prevents the chronic psychological stress‐induced brain activity abnormality in mice. Neurogastroenterology and motility. 30 December 2013 https://doi.org/10.1111/nmo.12295
Carabotti M, Scirocco A, Maselli MA, Severi C. The gut-brain axis: interactions between enteric microbiota, central and enteric nervous systems. Ann Gastroenterol. 2015;28(2):203–209.
Facts and Statistics. (2019) Retrieved from https://adaa.org/about-adaa/press-room/facts-statistics.
Ng QX, Peters C, Ho CYX, Lim DY, Yeo W. A meta-analysis of the use of probiotics to alleviate depressive symptoms. Journal of Affective Disorders. 2018 Mar(228): 13-19.
Reis DJ, Ilardi SS, & Punt SEW. The anxiolytic effect of probiotics: A systematic review and meta-analysis of the clinical and preclinical literature. PLoS One. 2018; 13(6): e0199041. Published online 2018 Jun 20. doi: 10.1371/journal.pone.0199041
Wallace CJK & Milev R. The effects of probiotics on depressive symptoms in humans: a systematic review. Annals of General Psychiatry volume 16, Article number: 14 (2017).