Nu är det snart jul och tillsammanstid för många, många familjer MEN mitt i julstöket, shoppingginglarna och paketinslagningen, så glömmer man ofta att det finns stora mängder barn som är oroliga, rädda och som avskyr julen för att den förknippas med påverkade föräldrar, bråk och skrik.
Visste du att i år är det första året som BRIS har sin jourtelefon öppen? Tidigare år har det inte funnits resurser till det och kanske är det så att de kan genomföra det nu, när postkodlotteriet backar upp dem. Hur som helst, så talade vi om det idag och jag mindes min älsklingssaga som liten Flickan med svavelstickorna! Berättelsen om den lilla ensamma flickan som säljer svavelstickor är så sorglig men en underbar metafor för att förstå vikten av att hjälpa. Den bild som illustrerar när hon står frysande och hungrig, utanför ett fönster i kylan har etsat sig fast i mitt minne. Hon står utanför ett fönstret och tittar in i ett lysande, varmt hem och medan hon drömmer sig bort, så tänder hon sticka efter sticka för att värma sig.
Hujeda mig så sorgligt Tänk om sagor som den kunde ingå i skolans utbildningsmaterial Vi människor är så rädda för att bjuda in och ta omhand andra än de som är oss närmast, vilket gör denna HC Andersen-berättelse så påtaglig Min vision är att ge för att få, inte ta för att ge OCH tänk om ännu flera gav sitt stöd till BRIS i jul, så att de kan ha öppet ännu flera timmar för alla ensamma och rädda barn ;)
