Många av våra patienter med sköldkörtelbesvär mäter olika markörer för sköldkörteln. Till detta kan man såklart räkna vanliga markörer som mäts inom vården såsom fritt T4, T3, TSH och antikroppar. Vi mäter även ur andra vinklar med exempelvis totalt T4, och litium och bromin som störa sköldkörteln. Vi mäter även arsenik, kadmium och kvicksilver som är antagonister till jod och selen, samt även jod, långtidsmätning av jod (thyroglobulin) samt mätning av selen och kreatinin.
Många av våra patienter som har besvär med sköldkörteln kan påverkas av lågt kortisol, vilket innebär att man efter en utmattning har svårt att bilda kortisol och därför inte kan bilda energi korrekt. Kortisol bildas av kroppens binjurar, och när binjurarna blir trötta så fungerar produktionen av kortisol sämre. Kortisol behövs för att bilda energi i cellerna, och ett lågt värde bidrar således till att man inte kan bilda energi på ett korrekt sätt vilket även påverkar sköldkörteln. Det är därför man ofta får besvär med sköldkörteln i samband eller efter en utmattning. Det är vanligt att sköldkörtelsjukdom hör samman med stress, och så är fallet med denna koppling till binjurarna.
En annan vanlig orsak är att arsenik eller kvicksilver ligger högt, vilket hämmar upptaget av jod och selen. Jod och selen är antagonister till kvicksilver, kadmium och arsenik vilket innebär att om du har bra värden på jod och selen så kommer du inte att ta upp dessa tungmetaller i hög utrsträckning. Om du däremot har låga värden på selen och jod, så fungerar du som en svamp och drar upp tungmetaller mycket lättare. När du väl har tungmetaller så fungerar de som antagonister till mineraler, vilket innebär att höga tungmetaller i kroppens vävnader hämmar upptaget av viktiga mineraler. Det mest vanliga som vi ser är att arsenik ligger högt, vilket skapar problem med upptaget av jod och selen.
För att få ett större grepp om varför sköldkörteln har problem, så behöver man undersöka dessa markörer vidare, och se över kroppens kortisolproduktion och könshormoner. I detta fall bör man alltid mäta hormoner i salivprov, då detta är det mest tillförlitliga sättet att mäta könshormoner, kortisol och melatonin. Man bör även mäta sköldkörtelmarkörer djupare än inom vården, och se över alla de parametrar som anges ovan. Utifrån detta så brukar man se var problemet ligger.
Andra möjliga orsaker till sköldkörtelsjukdom är såklart även att det kan finnas brist på aminosyran tyrosin. Tyrosin och jod är de byggstenar som bildar sköldkörtelhormoner, genom att 1 tyrosin binder till 1 jod och bildar en T1. T1 slår sedan sig samman med en till T1 och bildar en T2. En T2 slår sig sedan samman med en annan T2 och bildar T4. T4 är det overksamma hormon som sedan behöver konverteras med hjälp av selen till T3 genom att släppa 1 jod. Detta innebär att man behöver ha god aminosyrastatus för att ha god produktion av sköldkörtelhormoner. Tyrosin är även viktig för andra områden, som exempelvis förstadie till dopamincykeln där kroppen bildar dopamin, noradrenalin och adrenalin från aminosyrorna fenyalanin och tyrosin (via l-dopa).
Om du önskar hjälp med att mäta djupare kring dina sköldkörtelbesvär, så hjälper vi dig gärna. Det är också viktigt att se över tidigare provtagningar, så vården ofta säger att värden ser bra ut när de kan ligga långt ifrån optimala värden. Detta är viktigt, eftersom ett värde kan påvisa ett problem även om det ligger inom referens. Det man bör utgå ifrån är optimala värden, inte referensvärden. Iallafall i detta fallet.
För kontakt och bokning ber vi dig att maila oss på tidsbokning@zarahssida.se
Sköldkörtelsjukdom – Sämre upptag av jod och selen vid högt arsenik
