Allt som sker i livet och alla möten är som pusselbitar… Att vissa pusselbitar passar perfekt ihop, medan andra är helt självklart fel… De svåraste är nog inte de som är så tydliga, utan de som först känns som att de passar, och som ser ut att passa, men som liksom skaver ändå för att de är på fel plats. Ni vet… som när man liksom trycker ner en pusselbit som egentligen bara passar halvt och som går att få dit med lite meck, med resultat att den sitter lite på sniskan… ;) Det är den finkänsligheten som är häftig att öva upp… så att inuitionen inte bara känner igen de pusselbitar som passar perfekt, utan även de som egot först tror kan passa, men som faktiskt inte gör det…. ♥
