Nanoteknik och genmanipulerade grödor – Farligt eller ofarligt..?

Nanoteknik och genmanipulering blir allt vanligare begrepp, och idag är merparten av allt djurfoder genmanipulerat, samtidigt som nanoteknik utvecklas inom allt från läkemedel och kosttillskott till vår matindustri och teknikproduktion.

Visst är det lätt att undvika det man ser i ett livsmedel eller det som vi känner till, men idag är det inte så enkelt att veta vad en vara innehåller. Merparten av Sveriges konsumenter är väldigt okunniga inom området, och litar blint på att det som finns i matbutiken och på stormarknaden, är godkänt för allas vår hälsa. Kemikalieindustrin är ett bra exempel på den utbredda okunskapen. Av de 100.000 kemikalier som finns i vårt samhälle, är endast 5 % forskade på. Hur dessa sedan samverkar med hög stress, läkemedel, en kompott av kemikalier och genmanipulering – ja det är det ingen som vet. 

Nanoteknik används i merparten av vårt förpackningsmaterial och dess risker är inte bara omdebatterade, utan även odokumenterade. Nano är ett prefix som betyder miljardel och en nanometer motsvarar en miljondels millimeter. Nanopartiklar behöver således inte vara farliga, då det egentligen bara handlar om prefix på en storlek. Silvernanopartiklar i kolloidalt utförande är ett exempel. Här är partiklarna svävande (kolloidala) vilket ger ökad möjlighet för silverpartiklarna, som på så sätt kan binda upp bakterier, virus m.m. och eliminera dem via kroppens utrensningsvägar. Grundtanken med dessa ytterst små partiklar är alltså inte helt fel.

Problemet med nanoteknik uppstår istället när vi ändrar på det naturliga och på så sätt ändrar den biologiska förutsättningen. Liknande problematik syns inom det mesta, då det vi ändrar på onaturlig väg, inte längre kan brytas ner på naturlig väg. Kolnanorör är ett bra exempel, då dessa har en viss längd som, så länge de är naturliga, kan brytas ner och/eller elimineras av våra makrofager (vita blodkroppar).  Det som ofta krävs för att ge kolnanorör ännu bättre (… och mer vinstgivande…) egenskaper är att de förändras, och i detta fall utvecklar man dem så att de blir längre. Desto längre de är, desto bättre egenskaper erhålls. Problemet är att längre, onaturliga kolnanorör inte längre kan elimineras av våra makrofager. Ett resultat av detta kan vara att de nanopartiklar som vi andras in, inte kan transporteras bort från våra lungor. Resultatet är att vi andas in nanopartiklar som sedan samlas längst ner i lungan och på så sätt varken kan elimineras av vårt hårfilter och/eller våra mikrofager.  Liknande problematik ses när nanopartiklar transporterar in ämnen i cellen, som cellen inte själv kan ta omhand och eliminera. Istället uppstår autoimmuna reaktioner.

En del forskning är oerhört intressant, som en ny studie baserad på guldnanopartiklar och hepatit C. Studiens utfördes på möss som erhöll guldnanopartiklar, programmerade för att söka upp och ta död på sjuka hepatit C-celler. Resultatet visade att i princip alla testdjur blev friska. Men det är trots allt bara forskning på djur, och det finns inte tillräckligt med forskning som stödjer den utveckling som redan är igång, såsom att vi involverar nanoteknik genom nanobeläggning på insidan av matförpackningar, på däck, som vattenavstötande på kläder o.s.v. Forskning hinner inte med utvecklingen, kanske främst för att pengarna finns just inom utvecklingssektorn och inte inom forskningen. Ofta upptäcker vi att saker är ohälsosamma för oss när det är försent, vilket kanske är den största frågan av dem alla i dessa situationer. Vi tillämpar försiktighetsprincipen inom många olika områden, men varför inte inom kemiaklier, genmanipulering och nanoteknik…?

Genmanipulering är även det, en diskussionsfråga. Visst kan finare skördar , större grödor, snabbväxande djur och tåligare råvaror öka utbudet så att hela världens befolkning kan äta sig mätta, men vi får sannolikt samma resultat om vi slutar överkonsumera och slänga onödig mat. Det är bara ett argument för att vi ska tro att tekniken är bättre än den är. I Sverige är vi dessutom väldigt ovetande om den utveckling som sker. Regeringen hävdar att genmanipulerad mat inte säljs i svenska affärer, men samtidigt så är merparten av vårt djurfoder baserat på genmanipulerad majs, soja, raps eller potatis. Det sistnämnda är en godkänd gröda i Sverige, då två sorters GMO-potatis godkändes av Eskil Erlandsson. Att vi sedan tror att det våra kött- eller mjölkdjur äter inte går över till oss människor och påverkas oss, är nästan fantastiskt. 

GMO sprids även som GMO-pollen via kontaminering, d.v.s. pollen sprids via vind, blåst och olika djur, för att på så sätt smitta resterande grödor. Med anledning av det, finns GMO-spår i större delen av dagens livsmedel. Flera av de livsmedel som vi äter är indirekt genmanipulerade om de tex innehåller aspartam, neotam, genmanipulerad stevia, genmanipulerade grödor eller gmo-smittade grödor.  Idag verifierar till och med livsmedelsverket att soja, majs och raps är svårt att finna utan GMO-smitta och det sorgliga är att den dagen som vi vet hur det påverkar oss, så är det försent att backa bandet. Det är också viktigt att känna till att GMO-halter under 0.9 % inte behöver skrivas ut på en vara. Det är alltså omöjligt att veta om varan innehåller spår av GMO.

5 tips för att undvika nanoteknik och GMO-grödor

1. Köp och använd så naturliga grödor som möjligt. Minska ner på hel- och halvfabrikat och tillaga maten själv, så att du vet vad den innehåller och hur den tillagas. Kontakta gärna det företag som producerar produkterna du handlar, och fråga om de kan garantera en gmo-fri produktionslinje. 

2. Förpacka maten i glas- eller porslinskärl istället för att använda matlådor av plast eller aluminium. Alla vattenavstötande material bör undvikas, och främst om du skall förvara mat.

3. Undvik kläder som är vattenavstötande och köp naturliga material som är av ekologisk bomull, bambu eller andra biologiskt nedbrytbara material. Samma gäller däck, teknikprylar, läkemedel m.m. vilket är områden där nanoteknik är vanligt förekommande.

4. Köp ekologiskt gräskött och/eller viltkött då dessa djur betar av naturliga grödor, inte av soja- majs- eller rapsbaserat djurfoder som är genmanipulerat.  Samma gäller fisk och kyckling, som ofta föds upp på sojabaserat foder och/eller majs. Köttet får inte bara genpåverkan, utan även för lite halt av omega 3 i förhållande till omega 6, samt för låga nivåer av D-vitamin.

5. Handla närodlat och försök ta reda på vad din butik köper in för varor. Handla gärna från närliggande gårdar, så har du ännu större möjlighet att ta reda på vilka grödor och kemikalier som används i produktionen.

Läs mer:
www.gmo-guiden.se
www.kemikalier.eu
www.ekologiskaval.se
www.zarahssida.se

Läs mer om kost och hälsa:

www.rawfood-kost.se
www.vegetarisk.info
www.kostkoll.se
www.kosttipset.se
www.vitaminochmineral.se
www.kosttillskott-guiden.net
www.naturmedicin-guiden.se
www.kolhydrater.org
www.gravidkost.se
www.piggabarn.se
www.friskabarn.se
www.receptkoll.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.skoldkorteln.info
www.allergi.biz
www.astma-guiden.se
www.kemikalier.eu