En studie där gravida kvinnor erhöll tillskott med omega-3 fleromättade fettsyror visade att ökade mängder omega 3, associerades med minskade risker för fetma hos barnet. Uppföljningen skedde när barnet var 3 års gammalt. Resultatet visar att högre andel omega 3, kan minska riskerna för barndomsfetma och övervikt hos barn.

Reference:”Prenatal fatty acid status and child adiposity at age 3 y: results from a US pregnancy cohort,” Donahue SM, Rifas-Shiman SL, et al, Am J Clin Nutr, 2011 April; 93(4): 780-8. (Address: E Oken, Obesity Prevention Program, Department of Population Medicine, Harvard Medical School and Harvard Pilgrim Health Care Institute, 133 Brookline Avenue, Third Floor, Boston, MA 02215, USA. E-mail: emily_oken@hphc.org ).

LÄS MER…

En kompletterande, randomiserande studie av tillskott med omega-3 fettsyror, visar att högre intag av fisk och omega 3 fettsyror, minskade riskerna för tidig födsel. Högt fiskintag visade på en signifikant minskning av sannolikheterna att föda för tidigt, vilket indirekt minskar riskerna för barnet och modern.

Kvinnor som åt fisk mindre än en gång per månad hade en 48,6 procents sannolikhet för att erhålla för tidigt födda barn och de som åt fisk oftare hade 35,9 procents sannolikhet för tidig födsel. Kvinnor som konsumerade 3 portioner fisk per vecka hade endast 0,60 oddskvoter för tidig födsel.

Studien visar att måltider med fisk upp till tre måltider per vecka före den 22:a graviditetsveckan var associerade med minskade risker för för tidig födsel.

Reference:”Fish Consumption, Erythrocyte Fatty Acids, and Preterm Birth,” Klebanoff MA, Harper M, et al, Obstet Gynecol, 2011 May; 117(5): 1071-1077. (Address: Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, Bethesda, Maryland, USA).

LÄS MER…

Lägre vikt vid födseln och andningsproblem hos spädbarn är två av de negativa effekter som är kopplade till fetal exponering för bisfenol A (BPA), visar två nya studier.

Studien innefattade 367 mödrar och spädbarn som undersöktes för eventuella samband mellan BPA-exponering och andningsbesvär hos barnen.

Nivåer av kemikalien uppmättes i urinen hos gravida kvinnor vid 16 veckors graviditet, 26 veckors graviditet samt vid födseln. 99 procent av kvinnorna hade detekterbara halter av kemikalien i urinen under graviditeten. Studien visade att mängden BPA som påvisades var relaterad till andningsproblem hos den yngsta gruppen av barn.

Mer om kemikalier och bisfenol A

www.kemikalier.eu
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se  
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info

LÄS MER…

En randomiserad, kontrollerad studie genomfördes nyligen på 124 patienter i åldrarna 18 och 65 år. De led alla av kroniska eller whiplashrelaterade besvär (grad I eller II) och erhöll 12 behandling med akupunktur under loppet av 6 veckor (särskilt med elektro-akupunktur).

Behandlingarna associerades med signifikant reduktion av smärtintensitet när patienterna fick sin 3- och 6 månadersuppföljning, jämfört med de patienter som fick en simulerad akupunkturbehandling. Slutsatsen var att elektroakupunktur var associerad med en signifikant minskning av smärtintensitet under minst 6 månader.

Reference:”A Randomized Trial Comparing Acupuncture and Simulated Acupuncture, for Sub-acute and Chronic Whiplash,” Cameron ID, Wang E, et al, Spine (Phila Pa 1976), 2011 April 7; [Epub ahead of print]. (Address: Rehabilitation Studies Unit, Sydney Medical School, University of Sydney, Sydney, Australia).

LÄS MER…

En studie genomförd på 87 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (47 med Crohns sjukdom och 40 med ulcerös kolit), visar att vitamin K insufficiens är vanligt hos patienter med Crohns sjukdom.

Vitamin D status var också signifikant lägre hos de patienter som led av Crohns sjukdom och ulcerös kolit, detta jämfört med friska försökspersoner. Slutsatser från studien är att vitamin K och D är otillräcklig hos patienter med tarmsjukdomar som Ulcerös Kolit och Crohns Sjukdom.

Reference:”Association of vitamin K deficiency with bone metabolism and clinical disease activity in inflammatory bowel disease,” Nakajima S, Iijima H, et al, Nutrition, 2011 April 8; [Epub ahead of print]. (Address: Department of Gastroenterology and Hepatology, Osaka University Graduate School of Medicine, Suita, Osaka, Japan).

LÄS MER…

Nyligen genomfördes en systematisk genomgång av studier som undersöker betydelsen av kostfaktorer vid risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Genomgången omfattade en analys av resultat från 19 studier med 2 609 patienter med IBD (1.269 hade Crohns och 1.340 hade ulcerös kolit). Till detta fanns även 4 000 kontrollpersoner.

Författarna till studien fann ett negativt samband mellan kostfiber och frukteroch ökade risker för Crohns sjukdom. De fann även ett positivt samband mellan högt intag av mättade fetter, enkelomättade fettsyror, totala fleromättade fettsyror, totala omega-3 fettsyror, omega-6 fettsyror, mono-och disackarider och kött. En signifikant ökad risk för ulcerös kolit förknippades dessutom med högt intag av totalt fett, totalt PUFA, omega-6 fettsyror och kött.

Slutsatsen var att högt intag av totalt fett, fleromättade fettsyror, omega-6 fettsyror och kött associerades med en ökad risk för både Crohns sjukdom och ulcerös Colit. Högt intag av fiber, grönsaker och frukt var däremot associerat med minskade risker för båda tarmsjukdomarna.
  
Reference:”Dietary intake and risk of developing inflammatory bowel disease: a systematic review of the literature,” Hou JK, Abraham B, et al, Am J Gastroenterol, 2011 April; 106(4): 563-73. (Address: Section of Gastroenterology, Baylor College of Medicine, Houston, Texas, USA).

LÄS MER…

En randomiserad studie utförd på 59 hundar med utläkt hjärtinfarkt som alla utsattes för fysiologisk stress, visade att tillskott med omega-3 fleromättade fettsyror (DHA + EPA) i 3 olika doseringar var förenade med signifikanta dosberoende ökningar av hjärtfrekvens i höger förmak (höger sida av hjärtat).

Oberoende av dos så minskade även djurens vilopuls. Datan visar att kost, rik på omega 3 fleromättade fettsyror kan vara lämpligt vid utläkt hjärtinfarkt.

Reference:”Effect of Dietary Omega-3 Fatty Acids on the Heart Rate and the Heart Rate Variability Response to Myocardial Ischemia or Submaximal Exercise,” Billman GE, Harris WS, et al, Am J Physiol Heart Circ Physiol, 2011 April 1; [Epub ahead of print]. (Address: Ohio State University, Columbus, Ohio 43210, USA. E-mail: billman.1@osu.edu ).

LÄS MER…

En ny studie utförd på 64 patienter med nyligen diagnostiserad typ 2-diabetes, visade att en större andel diabetiker konstaterades ha lägre vitamin B6-status, jämfört med icke-diabetiker. Resultatet är således att B6-nivåerna bör övervakas hos patienter med förstadie till diabetes och/eller riskfaktorer för diabetes. 

Reference:”Assessment of vitamin B(6) status in Korean patients with newly diagnosed type 2 diabetes,” Ahn HJ, Min KW, et al, Nutr Res Pract, 2011 Feb; 5(1): 34-9. (Address: Department of Internal Medicine, Eulji Medical College, Seoul 139-872, Korea).

LÄS MER…

En studie med data från 718 kinesiska kvinnor, alla med bröstcancer, visar att högre folatintag är associerat med minskade risker för bröstcancer hos postmenopausala kvinnor. Resultaten stöder hypotesen att högt intag av folat kan minska riskerna för bröstcancer och att föreningen kan variera beroende på klimateriet. 
  
Reference:”Dietary B Vitamin and Methionine Intakes and Breast Cancer Risk Among Chinese Women,” Shrubsole MJ, Shu XO, et al, Am J Epidemiol, 2011 March 29; [Epub ahead of print]. (Address: Dr. Martha J. Shrubsole, Vanderbilt Epidemiology Center, Division of Epidemiology, Eighth Floor, Suite 800, 2525 West End Avenue, Nashville, TN 37203-1738, USA. E-mail: martha.shrubsole@vanderbilt.edu ).

LÄS MER…

En ny studie utförd på 34 autistiska och 21 icke-autistiska friska barn, visade att nivåerna av homocystein i urinen var signifikant högre hos autistiska barn i jämförelse med de icke-autistiska barnen. Forskarnas hypotes var att de högre nivåerna som finns hos autistiska barn kan tyda på brister på folsyra, vitamin B6 och B12. Effekterna av tillskott med dessa mikronäringsämnen kan förbättra homocysteinnivåer.

Min kommentar: Det finns mycket forskning som visar att autism kan bero på avgiftningsproblematik, vilket i såfall förklarar bristerna på folat och B6/B12, eftersom dessa näringsämnen inverkar i leverns avgiftnignsfas 1. Brist på dessa ämnen, är alltså kopplade till avgiftningsproblematik, där farliga ämnen och kemikalier inte kan avlägsnas från blodomloppet. Sannolikt hör dessa olika problem ihop.  
  
Reference:”Homocysteine level in urine of autistic and healthy children,” Kaluzna-Czaplinska J, Michalska M, et al, Acta Biochim Pol, 2011; 58(1): 31-4. (Address: Institute of General and Ecological Chemistry, Department of Chemistry, Technical University of Lodz, Lodz, Poland).

LÄS MER…

En prospektiv, randomiserad, dubbelblindstudie utförd på 16 patienter med akut respiratorisk, visade att tillskott på omega 3 fettsyror berikade med lipidemusion, kan sänka inflammatoriska markörer och systemisk problematik i lungorna.

Slutsatsen i studien är att en infusion av lipider berikade med omega-3 fettsyror kan ge signifikanta, kortsiktiga förändringar i eikosanoidvärden, som kan åtföljas av en immunmodulerande effekt, dvs man kan ratta upp immunförsvarets funktioner.  

Reference:”Effects of an omega-3 fatty acid-enriched lipid emulsion on eicosanoid synthesis in acute respiratory distress syndrome (ARDS): A prospective, randomized, double-blind, parallel group study,” Sabater J, Masclans JR, et al, Nutr Metab (Lond), 2011 April 8; 8(1): 22. (Address: Mercè Planas, Unitat de Suport Nutricional Hospital General Universitari Vall d’Hebron, Barcelona, España, Passeig Vall d’Hebron 119-129, 08035 Barcelona, Spain. E-mail: mplanasvila@gmail.com ).

LÄS MER…

Fruktos höjer vår urinsyra, vilket leder till minskade kväveoxidnivåer, förhöjda nivåer angiotensin, glatta muskelkontraktioner i cellen, vilket  leder till högre blodtryck och eventuella njurskador. Högre urinsyranivåer har också kopplats till låg, kronisk inflammation, vilket i sin tur är upphov till en rad olika sjukdomar.

Urinsyra bland amerikaner har ökat dramatiskt sedan mitten av 20-talet. År 1920 låg de genomsnittliga nivåerna med urinsyra på cirka 3,5 ml / dl, vilket kan jämföras med urinsyranivåer 1980 som låg på 6,0 till 6,5 ml / dl.

Urinsyranivåer över 5,5 mg per dl indikerar en ökad risk för att utveckla högt blodtryck, njursjukdom, insulinresistens, fettlever, fetma, diabetes och en mängd andra sjukdomar.

Fruktos finns i merparten av våra halvfabrikat, främst som majssirap, fruktos, fruktsirap m.m.

Källa: NaturalNews, Kohydrater.org och Kostkoll

LÄS MER…

Forskare från American Academy of Neurology publicerade nyligen en undersökning i tidskriften Neurology, där slutsatsen visar att övervikt eller fetma i medelåldern ökar riskerna för att utveckla vissa former av demens, inkluderat Alzheimers `s sjukdom.

Detta innebär att 1,6 miljarder människor är i riskzonen, bland annat mer än hälften av den amerikanska vuxna befolkningen. Liknande forskning som redovisats i Journal of American College of Cardiology visar att endast små ökningar av kroppsvikten under medelåldern ökar riskerna för hjärt-kärlsjukdom. Båda studierna visar att du dramatiskt kan sänka dina risker för hjärtsjukdom och olika former av demens genom att kontrollera din vikt och genom regelbunden motion.

Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Sambanden mellan viktnedgång vid fetma och omsättningen av stresshormonet kortisol i fettväven står i fokus för den avhandling som Kotryna Simonyté försvarar vid Umeå universitet den 13 maj.

Fetma medför en ökad risk för sjuklighet, bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. En ökad andel bukfett (bålfetma) anses särskilt ogynnsamt i detta avseende. Ett kraftigt överskott på stresshormonet kortisol kan bidra till bålfetma och dess komplikationer. Man har därför misstänkt att ett viss kortisolöverskott kan föreligga också vid ”vanlig fetma”. De cirkulerande kortisolnivåerna är dock normala vid fetma. Tidigare forskning från bland annat Umeå har föreslagit att lösningen på denna gåta kan vara vävnadsspecifika förändringar i omsättningen av kortisol.

I perifera vävnader som fett och lever ökar enzymet 11ß-hydroxysteroid dehydrogenas 1 (11ßHSD1) den lokala kortisolkoncentrationen genom att omvandla inaktivt kortison till aktivt kortisol. Hos människor har en uppreglering av 11ßHSD1 i fettväv kopplats samman med fetma, vilket har lett till utveckling av en helt ny typ av läkemedel för att motverka vävnadsöverskottet av kortisol.

I avhandlingen studeras förändringar i kortisolomsättningen, närmare bestämt genuttryck och aktivitet hos 11ßHSD1 i olika vävnader, i samband med uttalad fetma och i samband med viktnedgång. Dessutom undersöks i experimentella studier hur fettrik kost påverkar 11ßHSD1 i fettvävnad och lever. Viktförändringar och ändrad kortisolomsättning i fettvävnad och lever är intimt kopplat. Detta länkar i sin tur till förändringar i fettvävens omsättning av fett och kolhydrater. Troligen är därmed ökad vävnadsspecifik bildning av kortisol en konsekvens av, snarare än en orsak till, fetma. En fettrik kost påverkar kraftfullt uttrycket av 11ßHSD1 i fettväv och lever utan att påverka kroppsvikten.

Min kommentar:
Det är viktigt att känna till att kortisol ökar vid stress, särskilt den stress om är långvarig. Vid fara utsöndras adrenalin, men vid långvarig stress frisätts kortisol. Kortisol minskar även DHEA i blodet, vilket ger brist på östrogen som skyddar våra kärl.  

Källa: Newsdesk / Umeå Universitet

LÄS MER…

Eftersom många örter blivit förbjudna sedan 1 maj, så tänkte jag passa på att tipsa om hur du kan göra din egen örttinktur.. :) Källa är NaturalNews… !

Börja med att köpa en eller flera stora burkar och en eller två flaskor med pipett.
Köp ett halvt kilo av örter på nätet och tänk på att välja örter som är ekologiska och icke-bestrålade.

Använd vodka, eftersom kombinationer med 40 procent alkohol och 60 procent vatten anses som det ideala förhållandet just för tinkturer.

Använd en stor glasburk med ett skruvlock. Häll i de torkade örterna upp till en tredjedel eller nästan hälften av behållaren. Ju mer skrymmande örterna är, desto mer går ner i burken. Ta sedan vodka eller alkohol / vatten-lösning och häll på tills till det nästan når toppen.

Många säger att två veckor med örtblandningen räcker, men riktiga herbalister säger att det snarare behövs 30 dagar.  Förvara örtblandningen i ett svalt, mörkt utrymme och skaka försiktigt varje dag under de första 30 dagarna. Efter att dessa 30 dagar har passerat, kan du filtrera bort örterna och hälla över vätskan i en annan glasbehållare.

Källa: Naturalnews

LÄS MER…