Vill du veta mer om de toxiner som finns i våra födoämnen?
Alfa-solanin
De flesta av oss har hört talas om det kan uppstå akut alfa-solanin-förgiftning om man äter gröna tomater eller grön potatis. Här beskriver vi Alfa-solanin lite närmare…
Alfa-solanin klassificeras som en neurotoxin och finns i exempelvis tomat, potatis, aubergine, peppar (förutom svartpeppar), paprika, tobak, gogibär och ashwagandha. Råvarornas mängden av solanin varierar beroende på odlingsförhållanden,skördetillfälle, förvaringssätt, transporter och hur den tillagas.
Solanin är inte vattenlösligt, vilket gör att den inte förstörs när du kokar livsmedlet. Solanin bryts inte heller ner i kroppen och behöver därför utsöndras som alfa-solanin. En del av oss är känsligare än andra mot just solanin, beroende på hur bra vår utsöndring fungerar. Hur du påverkas av solanin är också beroende på genetiska faktorer, din livsstil och hur din näringsstatus ser ut. Sannolikheten är stor att känslighet och minskad förmåga för utsöndring går i arv och att en av dina föräldrar har samma problematik.
Det genomsnittliga dagliga intaget av alfa-solanin för amerikaner är ca 13 mg och den genomsnittliga dagliga utsöndringen är 5 % första dagen och 1-2 % per dag därefter med en halveringstid på cirka 1-2 månader.
Alfa-solanin lagras i de flesta av människans organ, och då särskilt i sköldkörteln, i kroppens mjukdelar samt i skelettmuskulaturen. Många av de livsmedel som innehåller alfa-solanin, innehåller även andra nervgifter (5 stycken) som exempelvis: atropin och nikotin.
Vid alfa-solanin förgiftning uppstår symptom som kramp, illamående, diarré, huvudvärk, yrsel, sömnighet och vid svåra fall, partiell förlamning eller koma. Solanin fungerar som en acetylkolinesteras (AChE) hämmare, liknande malation, paration och andra ”nervgaser”, vilket gör att acetylkolin byggs upp i synapserna. Ach är en kemisk signalsubstans som frisätts från ett presynaptiskt neuron och fäster vid en receptor på ett postsynaptiskt neuron, vilket leder till överföring av en nervimpuls. AChE är det enzym som bryter ned ACh och gör att det senare lossnar från det postsynaptiska neuronet. Men, solanin hämmar AChE, vilket i praktiken resulterar i fortsatt uppbyggnad av ACh till de postsynaptiska neuronerna och ett avbrott i den normala nervimpulsöverföringen.
Metylxantiner: koffein, paraxantin, teobromin och teofyllin
Nästan 90 % av alla vuxna människor i världen dricker koffein på daglig basis och mer än 150 miljoner amerikaner dricker 2 koppar kaffe per dag, vilket motsvarar 280 mg koffein om dagen.
Koffein, teobromin, paraxantin och teofyllin tillhör metylxantiner som alla fungerar som en psykoaktiv stimulantia. Dessa olika ämnen finns i bland annat kaffe, te, choklad, cola, yerba mate och guarana, vilket är anledningen till dess stimulerande effekter.
Kaffe innehåller koffein och teofyllin, men ingen teobromin, medan te och choklad innehåller större mängd teobromin. Koffeinets biokemi, och farmakokinetik koffein, metaboliseras i leverns första avgiftningsfas med hjälp av enzymsystemet cytokrom P450-oxidas (1A2 isoenzym) och bryts ner till Paraxantin (84 %), teobromin (12 %) och teofyllin (4 %).
Koffein absorberas snabbt i mag-tarmkanalen och har en biotillgängligt på nästan 100 %. Den genomsnittliga halveringstiden för koffein är 5 timmar, med en räckvidd på 3-7 timmar. När du får i dig koffein som absorberas genom mag-tarmkanalen så går det in i blodomloppet via en antagonist av adenosinreceptorer i de centrala och perifera nervsystemet. Koffein blockerar adenosinreceptorer eftersom dess molekylstruktur liknar adenosin och istället för att adenosin binder till adenosinreceptorerna, så blockeras dessa med koffein, vilket leder till ökning av stimulerande neurotransmittorer.
Högt intag av koffein eller nedsatt förmåga till nedbrytning kan ge huvudvärk, ångest, depression, panikattacker, darrningar, sömnsvårigheter, nervositet, irritabilitet, sura uppstötningar, muskelryckningar och påverkat humör och kognition. Högt intag av kaffe, på mer än 2 koppar per dag kan utlösa kranskärlssjukdom och arytmier hos känsliga individer och kan orsaka missfall under graviditet.
Teobromin och koffein liknar varandra, men teobromin är svagare vilket sannolikt ger minskad inverkan på människans nervsystem. Teobromin är det ämne som kan skapa chokladberoende och symtom vid för stora mängder är illamående, diarré, ökad hjärtfrekvens, arytmier eller påverkan på centrala nervsystemet med huvudvärk, sömnlöshet, irritabilitet och yrsel som följd.
Paraxantin: Paraxantin produceras inte av växter och är endast observerat som en metabolit av koffein hos djur. Efter intag av koffeinin demetyleras cirka 84 % av den ursprungliga substansen och paraxantin skapas, vilket gör paraxantin till den huvudsakliga metaboliten av koffein. Enkelt förklarat, så är det paraxantin som bildas när du bryter ner koffein.
Källa: www.edura.se
Läs mer:
www.kostkoll.se
www.gmo-guiden.se
www.kemikalier.eu
www.vegetarisk.info
www.toppendricka.se
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.rawfood-kost.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kosttipset.se
www.receptkoll.se
