Kronisk stress är ofta utbrett och kan vara ett betydande hinder för sjukdomsförebyggande och optimal hälsa. Stress ökar kortisolproduktionen som i sin tur har inverkan på det gastrointestinala (GI) mikrobiomet. Företrädesvis minskas fördelaktiga bakterier och sekretoriskt IgA (sIgA). Således anses det inte som en potentiell grundorsak.
Bakterier i tarmfloran och sekretorisk IgA (sIgA) kan påverka tarmpermeabiliteten (läckande tarm). Stress stimulerar hypothalamus att frigöra kortikotrofinfrisättande hormon (CRH) i främre hypofysen, vilket orsakar frisättning av adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) som stimulerar frisättningen av kortisol, noradrenalin och adrenalin från binjurarna. Denna HPA-axelaktivering påverkar interleukiner och SIgA-produktion. Under akuta stressförhållanden kan fekal sIgA uppregleras som en skyddsmekanism. Kronisk stress vill reglera fekal sIgA, vilket ökar risken för tarminfektion.
Djurmodeller har gett insikt i stress och dess effekter på mikrobiomet. Gastrointestinal dysbios och kronisk lågklassig inflammation har varit inblandade i IBS och depression. Kronisk stress försvagar tarmens slemhinnebarriär och möjliggör paracellulär bakterietranslokation från lumen. Det stimulerar inflammatoriska mediatorer som ytterligare aktiverar HPA-axeln.
Probiotika är en negativ metod för att bekämpa de negativa effekterna av stress. Lactobacillis har visat sig sänka kortikosteron. Probiotisk behandling reducerade neuroskyddande syra via mikrobiell metabolism av tryptofan. Administration av B. infantis i vuxen ålder förbättrade immunsystemets abnormiteter och depressiva beteenden. Den mikrobiella stressresponset mot ACTH, omvändes av administrationen av B. infantis, och det fanns ett större svar hos personer som B. infantil kolonisering tidigt i livet. Korrekt mikrobiell kolonisering tidigt i livet påverkar HPA-axeln positivt.
Vår moderna livsstil påverkar vår hälsa via kronisk stress och HPA-axelaktivering, mikrobiell sammansättning av tarmfloran och tarmpermeabilitet. Kliniker kan utvärdera nivåer av fekal sigA, GI-mikrobiota och tarmpermeabilitet för att få insikt i GI och systemiska symtom. Att testa HPA-axelfunktionen och neurotransmitterutsöndring kan vara till hjälp.
Maila oss om du önskar göra ett mikrobiomtest eller boka en konsultation. Mailadress för bokning: tidsbokning@zarahssida.se
Alper E., & Ceylan M., (2015) The Gut-Brain Axis: The Missing Link in Depression. Clin Psychopharmacol Neurosci. doi: 10.9758/cpn.2015.13.3.239
Campos-Rodriguez, R., et all. Stress modulates intestinal secretory immunoglobulin A. Frnters Intgrtv Nurosci. 02 December 2013.
Collins SM, Bercik P. The relationship between intestinal microbiota and the central nervous system in normal gastrointestinal function and disease. Gastroenterology. 2009;136:2003–2014. DOI: 10.1053/j.gastro.2009.01.075
Dinan TG, et al., Collective unconscious: How gut microbes shape human behavior, Journal of Psychiatric Research (2015), http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychires.2015.02.021
Farzi, A., Frohlich, E., Holzer, P., Gut Microbiota and the Neuroendocrine System. Neurotherapeutics, 27 January 2018
Moloney, R., et all. The microbiome: stress, health and disease. Mamm Genome. 27 November 2013. DOI: 10.1007/s00335-013-9488-5.0
