Magnesium är en av våra viktigaste mineraler, som inverkar i flertalet av kroppens processer. Mineralet upptäcktes i människokroppen 1850 och 1944 fastställdes det faktum att vi människor kan få magnesiumbrister.
En frisk människa behöver cirka 300450 mg magnesium per dag, och dagens genomsmittliga intag ligger kring 250 mg. Optimalt intag är 200-600 mg och i terapeutiska doser kan det behövas så mycket som 400-1200 mg, varav cirka 600-1000 mg via tillskott. Vi tar upp mellan 3050 procent av magnesium i vår tunntarm och tjocktarm.
Vid tarmsjukdom eller tarminflammation kan upptaget minska, samtidigt som dagens urlakade marker ger lägre tillgång på mineralet. Det magnesium som vi inte tar upp i tarmen, utsöndras via vår avföring. När kroppens magnesiumhalter är låga, sparar njurarna på magnesium för att det inte ska uppstå brister.
I naturen förekommer magnesium i flertalet mineralkombinationer som exempelvis magnesiumsulfat, magnesiumoxid, magnesiumkarbonat och dolomit (Ca och Mg). Vissa beredningsformer av magnesium har bättre upptag än andra, vilket gör valet av tillskott otroligt viktigt. De former som är bäst för oss är magnesiumglycinat, aminosyrebundet magnesium, magnesiumaspartat, magnesium EAP2, magnesiummalat och magnesiumcitrat.
Billigare och mindre verksamma former av magnesium är exempelvis magnesiumglukonat, magnesiumpalmitat, magnesiumklorid, magnesiumsulfat, magnesiumkarbonat och magnesiumoxid.
Magnesium är viktigt för vår omsättning av kolhydrater och proteiner och är vårt avslappnande mineral. Med för lite magnesium har vi svårt att slappna av, både i musklerna och i inre delar som blodkärl och hjärta. Det samarbetar med kalcium, som har i uppgift att stimulera det som magnesium sedan hjälper till att slappna av. Med anledning av detta, verkar magnesium kramplösande och kan hjälpa oss att slappna av.
Magnesium ökar absorption av mineralerna kalcium, fosfor, natrium och kalium och inverkar i ett stort antal av kroppens processer. Det är viktigt för syra- basbalansen, binjurarna, hypofysen och reglerar mineralbalansen i cellerna. Magnesium kan balansera blodsockerbalansen, minska mjölksyraproduktionen, hämma inflammationer i kroppen och öka vår produktion av magsyra.
Vid magnesiumbrist ökar våra risker för insulinresistens och därmed våra risker för diabetes. För lite magnesium ökar frisättning av histamin i mastcellerna, vilket ökar allergiska besvär. Brister ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdom, kramper och inflammationer.
Mer om mineraler och vitaminer:
www.vitaminochmineral.se
www.kosttillskott-guiden.net
www.naturmedicin-guiden.se
www.kostkoll.se
Missa inte att läsa Peter Wilhelmsson´s Näringsmedicinska Uppslagsbok
