Margarintillverkning innebär att man försöker imitera tillverkningen av smör, istället för att bara konstatera att smör är bäst. Smör är dessutom billigt, så jag förstår inte logiken i att imitera det?
Om man tillverkar ett margarin på naturligt vis, med tex olivolja, så blir margarinet gröngrått, och det skulle också lukta och smaka oliver. Ett naturligt margarin på olivolja skulle dessutom bli flytande. Om du istället använder en naturlig rapsolja så blir margarinet flytande, gulaktigt och luktar och smakar raps.
Endast vegetabiliskt fett som kokosfett eller palmolja har en fast konsistens, men ett margarin, tillverkat av dessa, skulle smaka och lukta kokos eller palmolja. Det skulle dessutom ha en krämig och lite kornig konsistens. ,
För att få det kemiska margarin som ni köper i dagens affärer, som är hårt, som luktar lite och är gult, så behöver man använda kemiska metoder. Önskan om att imitera smörets färg, lukt, smak och konsistens är alltså dyrköpt, med tanke på vad som krävs.
Med kemiska metoder menas att fetternas naturliga egenskaper behöver tas bort, vilket man alltså gör i kemisk tillverkning, följt av att man färgar upp fettmassan, tillsätter smördoftande ämnen (exempelvis den brandfarliga syntetiska kemikalien diacetyl). Slutligen så ändrar man molekylstrukturen på kemisk väg för att fettet för att det skall bli glattare och mindre strävt. Det finns alltså ingen annan väg för att göra ett margarin som efterliknar smöret.
Gunnar Lindgren, som är fantastiskt duktig på margariner, skriver om detta i sitt senaste nyhetsbrev och här kan du ta del av alla steg i margarintillverkningen.
Upphettning vid margarintillverkning
1. När man tar bort råvarornas naturliga egenskaper använder man natronlut (natriumhydroxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Vid det sista steget i dessa försök att ta bort ämnen så upphettar man fettet till cirka 230 grader C vid den s k deodoriseringen. Detta är en mycket hög temperatur när det gäller livsmedel. En rykande stekpanna håller cirka 170 grader C.
Separation med aceton eller nerkylning
2. När man får in råvaran palmolja/palmkärnolja består detta av både mättat fett och omättat (flytande) fett. För att skilja på dessa fraktionerar man råvaran. Detta kan göras på flera sätt, antingen genom nedkylning eller i kombination med aceton.
Omestring av margariner
3. För att fettet skall få den glatta konsistensen så omestrar man fettet. Detta är helt klart den mest kritiska delen av margarintillverkning och borde förbjudas, då den trots användning av verkligt farliga kemikalier endast har till uppgift att få annan konsistens på livsmedlet för att därigenom invagga konsumenten att det är nästan smör man äter. Det strider mot redlighetstanken i livsmedelslagstiftningen.
Vid omestringen blandas fettet med den verkligt reaktiva kemikalien natriummetylat ( http://apps.kemi.se/Klassificeringslistan/amne.cfm?id=603-040-00-2 ) Detta är en av de mest riskabla kemikalier som finns och det borde aldrig får förekomma i livsmedelssammanhang.
Blekning av margariner
Enligt en beskrivning rör sig hela fettmassan under reaktionen och svarta stråk bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet är så sotigt att det måste blekas, alltså med blekningsmedel.
OBS! Alla fasta margariner innehåller omestrat fett!!!
Bensin i margarin
Extraktionsbensin (hexan) är en baskemikalie inom fettindustrin. Den används när man framställer rapsolja i Aarhus Karlshamn, men inget av våra varumärken medger att de använder sådan olja utan den påstås då vara ”pressad” eller ”kallpressad”. Var tar den bensinextraherade oljan vägen? När Livsmedelsverket för att antal år sedan analyserade margarinerna ”Milda” och dåvarande ”Nytta/Becel” fanns betydande mängder bensin i dessa livsmedel. Dessförinnan hade tillverkaren Unilever kategoriskt förnekat att bensin fanns med i tillverkningsprocessen.
Bensin kan komma även andra vägar. När man tillverkar sojaprodukter, allt från sojaprotein, sojaolja, sojalecitin används en blandning av varmt vatten och bensin för att dra ut dessa ämnen från den malda sojabönan. På så sätt kan man vänta att alla industriellt tillverkade sojaprodukter innehåller bensinrester. Eftersom exempelvis sojalecitin används i ett otal livsmedel inklusive margarin, och också hygienprodukter etc så kan man undra hur mycket bensin vi får i oss per år?
Det är svårt att få bort bensin från sojaprodukter så det finns (eller har åtminstone funnits) särskilt generösa och höga gränsvärden för detta.
Bensin kan också komma in margarin då fetter och oljor får fraktas i fartygstankar som tidigare fraktat bensin vilket är oförsvarligt. Detta försvaras med att bensin ändå finns med vid framställning av oljor och margarin.
Ännu en väg in för bensin är tillsatsen av fytosteroler i exempelvis Becel proactiv. Fytosteroler kan utvinnas ur timmer (i Finland) eller ur soja. I båda fallen anges bensin som det använda lösningsmedlet för själva utvinningen. Eftersom hela kolesterolfrågan idag har vittrat bort, finns ingen anledning att äta bensinutvunna ämnen ur timmer.
Slutligen bör alla noggranna och hälsomedvetna livsmedelskonsumenter känna till att färgtillsatser, smak- och aromtillsatser, vitamintillsatser osv mycket ofta är utblandade i lösningsmedel såsom t ex bensin. Det bör tilläggas att detta inte gäller naturliga produkter, som tillverkar sina varor på ett mer kostsamt, men säkert sätt.
Margarin och astma
Det finns många studier som visar att exempelvis barn som äter smör är friskare än de som äter margarin, t ex när det gäller allergier och astma. Anställda inom margarinindustrin drabbas oftare av allergier och astma. Vidare har margariner en dålig balans mellan omega-3 och omega-6-fetter, vilket skapar inflammatoriska egenskaper i kroppen. Genom att många viktiga näringsämnen tas bort vid den brutala tillverkningen så fattas mycket av de kända och okända viktiga substanser som är förutsättning för både nedbrytning i kroppen och för att vi ska må bra av varan.
Det är därför det är stötande när man tillsätter syntetiska vitaminer, syntetiska färgämnen i ställer för nyttiga karotenoider, och fytosteroler från timmer eftersom det fanns fytosteroler i de ursprungliga naturliga oljorna. Man tar alltså bort ett ämne när man förstör varan och tillsätter det sedan från en onaturlig källa som skapar problem i kroppen.
Omestring i fettsyror
Den mest kritiserade delen är trots allt omestringen. Då man kastar om placeringen av fettsyrorna på fettmolekylen så bildas naturfrämmande ”Frankenstein” molekyler som är oerhört ohälsosamma för oss. Det har dessutom aldrig någonsin visats ofarligt, inte i en enda studie. Ändå får det användas utan motsättning och ifrågasättande?
Tvärtom har forskaren Renaud 1989 visat att bildning av blodproppar ökar hos råttor när man omestrar palmoljan. Forskaren Innis 1996 visade dessutom att smågrisar får förändrad lungfunktion och 1991 visade Elwood en ökad risk för hjärtinfarkt hos människor som intar omestrade livsmedel.
Läs mer om omestringen på Gunnar´s hemsida: www.gunnarlindgren.com
