Våra djuren och växter är beroende av de skillnader som finns i vårt mikroklimat, dvs de områden där temperatur och luftfuktighet kan variera såsom tex på skogens öppna platser, i mellanrummet mellan snö och mark (främst i högt gräs) samt under buskar och granar.
Tex, så kan det skilja oerhört mycket mellan olika temperaturer, beroende på skydd, solåtkomst, skugga m.m. När temperaturen ligger på 30 grader i lågt gräs, så kan skuggan i skogen ge en temperatur på 15 grader medan det under blåbärsriset endast ligger på ett gradantal på 10.
De växter som klarar sig under vintern är de som kallas för fleråriga växter och de är på olika sätt anpassade till både kyla, blåst och regn medan de som är mindre tåliga lättare dör av kyl och vädervindar. Dock så framkallas det fröbildning från alla ettåriga växter, vilket sker för fortplantningens skull (dessa växter kallas för ettåriga växter). Fröna är långt mycket mer tåliga mot både kyla och värme, jämfört med själva växten, vilket också är en av anledningarna till att fettet i frön är mer hälsosam än flera andra former av fett. De påverkas sällan av värmen eller kylan i jämförelse med fett som lätt härsknar och bli dåligt.
Växter som klarar sig ännu bättre är de som tål tjäle i marken, såsom tex tussilagon. De växter som överlever vintern är anpassade på olika sätt och ett av dem kan även vara att tappa bladen för att minska på näringsbehovet och för att minska på det vatten som kan frysa. De växter som har ett vaxlager har vaxproppar som hindrar vattnets avdunstning, vilket gör att blad och barr inte behöver avlägsnas på grund av kylan. Dessa är först ut med sina vårblad eftersom de inte behöver skugga och har gott om näring och vatten kvar.
Våra kära djur överlever genom att lägga på sig mera fett, öka pälsens tjocklek, genom att flytta till varmare länder, sova sig genom vintermånaderna, gå i dvala eller genom att öka sin aktivitet. De som dör av kylan gör på samma sätt som de ettåriga växterna och läggar ägg för fortplantningens skull. Fåglarna kan få det mindre lätt på vintern om de inte kan burra upp sina fjäderdräkter, inte bara på grund av kylan utan för att många insekter dör under vintern. Grodor kan frysa ihjäloch går i dvala på ställen som är fria från frost, förutom de grodarter som kan lagra in socker och överleva på den energin.
De djur som sover sig genom vintern överlever för att deras hjärta slår långsammare, för att alla organ skall jobba mindre och de lever på det fett som de lagt på sig under hösten. De har dock inte lägre kroppstemperatur under vintern jämfört med de djur som går i dvala och minskar sin kroppstemperatur. Minskad kroppstemperatur minskar ämnesomsättningen och därmed även behovet av näring och energi. Många smådjur och insekter söker skydd under i det lilla hålrum mellan marken och snötäcket, vilket gör att de klarar vintern. Precis på markens yta är oftast temperaturen kring nollstrecket och det är nära till näringsrika rötter och mineralrik jord.
