Idag har vi 15 miljökvalitetsmål som utarbetades av naturvårdsverket 1999, antogs av riksdagen 2001, samt kompletterades med ett ytterligare delmål 2005, så att det blev 16 delmål (ett rikt djur och växtliv). Enligt miljökvalitetsmålen skall alla viktiga åtgärder vara lösta 2020, och klimatfrågan skall vara löst år 2050. Ambitionen är att vi ska lämna över ett samhälle till nästkommande generation, där de största miljöproblemen är lösta.
Miljökvalitetsmål och miljömålsrådet
Miljökvalitetsmålen består av dessa 16 miljömål, som är uppdelade i delmål som i sin tur består av indikatorer (konkreta fakta, forskning).
Miljömålsrådet som ämnade styra detta lades ner sommaren 2010, och istället tillsattes miljömålsberedningen som arbetar utifrån parlamentarisk tillsyn, med företrädande näringslivsföreträdare och politiker. Miljömålsrådet skall presentera uppgifter med åtgärdsstrategier inom prioriterade områden i december 2010.
Myndigheterna är ansvariga för de olika miljömålen medan länsstyrelserna skall utföra åtgärder på landstingsnivå och även genom samarbete med alla sveriges kommuner. Arbetet skall rapporteras till regeringen 1 gång per år.
Miljödepartementet och regeringssamordning
Flera kommuner har sedan tagit fram delmål som de följer på kommunal nivå, såsom i grönområden och vid fastighetsutveckling, gröna nyckeltal o.s.v. EU är ej involverade i miljömålen, men alla miljömål anpassas till EU på flera olika sätt. Miljödepartementet har ansvaret för miljömålen inom regeringen och samordnar arbetet mellan myndigheter, rapporterar till regeringen om arbetets utveckling.
Naturvårdsverket och märkning av miljömål
Naturvårdsverket har huvudansvar för 10 av dessa delmål. Där anges dessa olika arbeten med grön, gul eller röd gubbe/markering. Grön gubbe betyder att det går att uppnå målen, gul gubbe betyder att det är mindre lätt och rött betyder att det är oerhört svårt. De flesta målen räknas idag till den gula och röda märkningen, vilket innebär att de flesta delmålen inte går att uppfylla inom rimlig tid. Giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet är i princip helt röd i sin märkning, medan exempelvis ”bara naturlig försurning” ser riktigt lovande ut, med gröna och gula markeringar.
Giftfri natur och miljö
Giftfri miljö är alltså helt röd och kan ej uppnås inom rimlig tid, vilket även beror på andra länder och omgivande omständigheter. Levande skogar har även de, otroligt sorgliga indikationer, med nästintill uteslutande röda markeringar. Samma sak med flera andra av dessa miljömål.
I princip anses hälften av nödvändiga mål, vara omöjliga eller mycket svåra att uppnå. Pga av dessa sorgliga siffror tillsatses en utredning som hade som avsikt att prioritera östersjön och klimatmålen. Utredningen tillkom hösten 2009, och slutsatsen var att miljömålen ändock är positiva och bör finnas kvar.
Nya riktlinjer i miljöarbete och för miljömål
Innan sommaren 2010 antogs nya beslut inom miljöarbetet, med ambitiösa mål, formulerade på så sätt så att det är möjligt att uppnå dessa. Alla dessa mål skrevs om, för att målen skulle vara uppnåbara, men tar ingen hänsyn till hurivida det är bråttom eller inte, utan istället om det är genomförbart eller inte. I dessa mål, tar man mycket hänsyn till att naturen har lång återhämtningstid. Man kan säga att de mål som man inte kan uppnå, alltså omformulerades för att visa på bättre siffror, när det i själva verket ser exakt likadant ut som innan.
Läs mer om ekologi:
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kemikalier.eu
www.gmo-guiden.se
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.kostkoll.se
www.zarahssida.se
