Det är allmänt känt att det goda mikrobiomet påverkar neurologiska tillstånd via mikrobiota-tarm-hjärnaxeln vilket alltså innebär att mikrobiota-tarm-hjärnaxeln är inblandad i mänskligt beteende. Forskning visar att beteende i tonåren kan förutsäga utveckling av demens senare i livet. Det går dock att välja nya tillvägagångssätt genom att förstå de underliggande mekanismerna i mikrobiota-tarm-hjärnaxeln via mikrobiomprofilering och metabolism.
Ett mångsidigt och bra mikrobiom har förknippats med positivt humör, nyfikenhet, sällskaplighet och impulsivitet, detta enligt forskning om småbarns beteenden och hur deras mikrobiom ser ut. Negativt beteende hos pojkar är förknippade med bakterier av Parabacteroides, Rikenellaceae, Ruminococcaceae-familjer och Dialister-släkter, medan flickor med ett stort antal Rikenellaceae visade mer rädsla än flickor med annan mikrobiombild.
Ett mindre skiftande mikrobiom var förknippat med beteenden som självbehärskning, och fokuserad uppmärksamhet hos flickor. Forskarna skriver att testpersonernas mikrobiom påverkades om de hade ett visst sorts humör, och hur de hanterar stress, särskilt för pojkar.
Det finns även en koppling mellan antisocialt beteende och gastrointestinal miljö berikad med Clostridia spp i en djurmodell. Beteenden associerade med depression, såsom socialt undvikande och förtvivlan i människans beteenden, förhindrades av administrering av en bredspektrum med antibiotika. Forskare noterade också en störning i god biosyntes av tryptofan, tyrosin och fenylanin hos testmöss med beteendeförändringar. Den underliggande verkningsmekanismen hos mikrobiota-tarm-hjärnaxeln och beteendet kan ligga i viktiga bakteriemetaboliter som påverkar genuttryck i den prefrontala cortex och väl härledda aminosyror.
Alkasir, R., Li, J., Li, X. et al. Protein Cell (2017) 8: 90. https://doi.org/10.1007/s13238-016-0338-6
