Melatonin som behandling vid hjärnskada

Den tredje ledande orsaken till traumatisk hjärnskador i USA är trafikolyckor, och de står för 14% av totalt TBI. CDC definierar en TBI som ”en bump, ett slag eller en penetrerande huvudskada som stör normal funktion av hjärnan.” Den primära skadan kan innefatta skador på vit materia, fokalkontusioner, hematom, eller hjärnödem. Snart efter att den primära skadan har uppstått, så sker en kaskad av metaboliska händelser som kan orsaka sekundär hjärnskada, allt från generering av fria radikaler, frisättning av neurotransmittorer, inflammatoriska svar, kalciummedierad skada, mitokondriell dysfunktion och genaktivering.

Melatonin har förmågan att korsa blod-hjärnbarriären, har receptorer i CNS (centrala nervsystemet), har låg toxicitet och undersöks nu som en lovande potentiell behandling för TPI. En nyligen genomförd litteraturöversikt (maj 2018) som undersökte publicerad forskning utav melatoninanvändning efter TBI visade intressanta resultat. Majoriteten av studierna som granskades var djurstudier och några var utförd på människor. Det syntes en trend hos både mänskliga och djurbaserade studier, att melatoninnivåerna först ökade efter TBI fram till dag 2-3, varefter melatoninhalterna sjönk under de nivåer som fanns före skadan. Nivåerna förblev sedan kroniskt låga (den längsta rapporterade forskningen samlade data för endast tre veckor).

Författarna föreslår att det som verkar vara en akut ökning av melatonin omedelbart efter skadan är otillräcklig för neuroprotektion som ett resultat av de kroniskt låga halterna av melatonin som kvarstår därefter. Med tanke på trenden med kronisk lågt melatoninnivå efter TBI, så är det inte heller förvånande att 30-70% av TBI-patienter rapporterar symtom som sömnstörningar inkluderat sömnlöshet, hypersomnolescens (överdriven sömnighet) och förändrade sömncykler.

Sömnstörningar är några av de mest invalidiserande konsekvenserna av TBI och kan bidra till andra symtom i samband med TBI inklusive smärta, depression och ångest, dåligt minne, uppmärksamhetsproblem och försämrad social funktion m.m. Medan de terapeutiska effekterna av melatonin hos mänskliga TBIs är undersökta har melatonin även visat fördelaktiga effekter i prekliniska modeller av flera sjukdomar med CNS-störningar som tex Huntingtons sjukdom, Alzheimers sjukdom, amyotrofisk lateralskleros (ALS), stroke, sepsisinducerad hjärndysfunktion och ryggmärgsskada. Melatonin har visat sig minska effekterna av sekundär skada under dessa tillstånd som orsakas av apoptos, inflammation och oxidativ stress och har visat sig minska de associerade funktionella nedsättningar som finns inom områden som minne, inlärning och motorstyrning.

Det finns en pågående studie i Kanada som heter PLAYGAME-studien och undersöker effekterna av terapeutiskt melatonin efter barns TBI. I dess inledande skede avslöjades en retrospektiv översyn av 48 barn som behandlades för TBI, posttraumatisk huvudvärk, och att melatonin användes som behandlingsmodalitet i 37,5% av diagrammen, vilket tyder på att melatonin redan administreras för TBI i vissa kliniska studier . Fler barn svarade på behandling med melatonin (83%) jämfört med andra behandlingar som användes och inga allvarliga biverkningar rapporterades. Denna forskning pågår och resultaten är återkommande.Forskarna i litteraturöversynen konstaterade att publicerade bevis ”tyder på att melatonin är ett säkert och lågt toxiskt läkemedel med neuroprotektiva egenskaper efter TBI.” För närvarande är de flesta bevisen baserade på data från vuxna manliga råttor. fler humanstudier indikeras.

Medan terapeuter ofta använder neurotransmittortestning hos dessa patienter, bör det även övervägas att mäta melatonin för TBI-patienter, även om skadan inträffade månader eller till och med år före de uppsökte kliniken. Balansering av neurotransmittorer och att överväga melatoninbehandling kan erbjuda fördelaktiga effekter för TBI-patienter.

Källa: www.labrix.com

Zarahs kommentar: Det vore intressant att se liknand forskning på människor med utbrändhet och hjärnskador. Det jag ser i labrixtester är att både kortisol och melatonin ligger i obalans, och då melatonin är så stark antioxidant, och också viktig för att sova ordentligt och således läka/reparara sig, så kan det mycket väl synas liknande resultat vid melatoninbehandling vid utbrändhet.

Om du önskar testa dina melatoninvärden eller kortisolvärden så bör dessa alltid testas i saliv, då saliv är med pålitligt än blodprov. Blodprov mäter både inaktiva och aktiva hormoner meda salivtest mäter endast aktiva hormoner. Se länk för mer information: LABRIXTEST. I detta fallet bör det ske tillsammans med provtagning av signalsubstanser / neurotransmittorer som testas i urin.