Forskare vid Uppsala Universitet har funnit ett nytt p-piller som kan ge färre biverkningar och minskade blödningar. P-piller är oerhört oroande (om du frågar mig) eftersom de hormoner som ungdomarna får, påverkar dem i allra högsta grad. För att inte tala om alla de som är överkänsliga mot gulkroppshormon och så även både p-piller och minipiller. Många kvinnor som slutar med p-piller kan ha utebliven mens i många år efteråt.

Det nya p-pillret innehåller inte gulkroppshormon utan naturligt östrogen som minskar de rikliga mensblödningarna. Visst kan det kanske ge en god effekt på blödningar och biverkningar, men ökade mängder östrogen är också förknippat med ökade risker för bröstcancer. Det är alltså högst anmärkningsvärt att detta alternativ övervägs. P-pillret omvandlas till kvinnliga, naturliga östrogenhormon när det kommer in i kroppen, vilket alltså ger exakt den påverkan som anses öka riskerna.

Det står ingenting om denna koppling i studien, såklart… men var försiktiga med dessa och framförallt om ni har ungdomar som skall äta dem.

LÄS MER…

Begränsat saltintag kan öka riskerna för jodbrist, särskilt bland kvinnor, visar en ny studie som publicerats i American Journal of Hypertension. För lite jod kan dessutom ge plats åt bromiderna som gärna tar över platsen i våra sköldkörtelhormoner. Enkelt förklarat så består ett sköldkörtelhormon av en tyrosin (aminosyra) som binds med en jodatom eller med två jodatomer, så kallade T 1 eller T2. Dessa slår sedan ihop sig till T4 eller T3, varvid T4 konverteras till T3 med hjälp av framförallt selen.

För lite jod kan innebära att jodets plats ersättas av bromiderna klor eller flour, och således ge overksamma sköldkörtelhormoner.

Men visst bör man undvika högt intag av natrium, eftersom det påverkar vårt blodtryck. Nästan en tredjedel av USA´s befolkning lider av högt blodtryck, vilket dessutom är en riskfaktor för hjärtsjukdom och stroke (Centers for Disease Control and Prevention – CDC).

Överdriven konsumtion av natrium har kopplats till högt blodtryck i ett stort antal studier, och dagens amerikaner konsumerar i genomsnitt ca 4000 mg per dag, vilket är långt mycket mer än de 2.300 mg som rekommenderas i 2005 Dietary Guidelines för amerikanska befolkningen.

Nackdelen med minskat intag av salt, är att det även innebär minskat intag av jod, och således ökade risker för hypotyreos, infertilitet, sköldkörtelcancer, struma, dålig kognition, slöhet/koncentrationssvårigheter och minskad effektivitet/energi (p.g.a. lägre energiproduktion i cellerna).

Välj hellre ett riktigt bra havssalt, så behöver du inte oroa dig. Salt är som sagt oerhört viktigt för ett stort antal funktioner i kroppen… :)

Source: American Journal of Hypertension
October 2010, Vol. 23, No. 10, pp. 1095-1102
“Hypertension, Dietary Salt Restriction, and Iodine Deficiency Among Adults”
Authors: Francis A.K. Tayie and Katie Jourdan

LÄS MER…

Jag får många frågor om zink, och tänkte skriva några ord om det. Zinkbrist är relativt vanligt, främst eftersom koppar undertrycker mineralet vilket kan ge oss brister men även på grund av dagens höga stress. Koppar kan ligga högt om man har egen brunn eller på vissa ställen i Sverige såsom utmed västkusten.

Zink, PMS och högt koppar

I samband med högt koppar, syns även högre antal diabetesfall och/eller problem med immunförsvaret. Höga nivåer av koppar, kan dessutom ge svåra menssmärtor, mer blödning och PMS till skillnad mot låga nivåer av koppar, som snarare ger lite mens och frånvaro av PMS. Kvinnor med kopparspiral, bör således öka sitt intag av zink OM de skall ha spiralen kvar. Detta särskilt om deras nivåer av koppar är så höga, så att de får problem med mycket huvudvärk, blödningar och smärta.

Zink vid hudproblem och diabetes typ 2

Det finns teorier om att zink inverkar vid vårtor eller hudproblem, eftersom zink är en viktig del i hudens och immunförsvarets motstånd. Eventuellt, så skulle vårtor kunna uppstå på grund av den zinkbrist som barn kan få när de växer mycket. Vid tillväxt förbrukas mycket zink och det är också zink som ingår i kroppens förmåga att stå emot virusinfektioner.

Barn med virusinfektioner eller vårtor, kan således undersökas för låga halter zink, särskilt om barnet dricker vatten ur egen brunn. Samma sak gäller diabetes typ 2 som kan uppstå hos barn, när koppar ligger högt, eftersom zink inverkar i blodsockerregleringen, via cellernas receptorer.

Höga nivåer av LDL-kolesterol och zinkbrist

För lite zink kan även ge högre halter av det ”onda” LDL-kolestrolet och lägre halter av det ”goda” HDL-kolestrolet. Sannolikt så beror detta på att socker som cirkulerar runt i blodbanan, görs om till LDL-kolesterol. Detta är en av anledningarna till höga halter LDL-kolesterol, dvs en kombination av låt zink och högt blodsocker. Särskilt vanligt med låga halter av zink kan ses hos män, eftersom spermier tillverkas av zink (1/2 mg zink i 1 ml sädesvätska). En annan vanlig bristorsak är stress.

Mätning av zinkbrist och zink i vävnaderna

Ett förslag kan vara att mäta kroppens zinkdepåer via hårmineralanalys, eftersom det visar vad som lagras in i vävnaderna, snarare än vad som finns i blodet. Blodet kämpar hårt för att behålla rätt balans mellan zink och koppar, vilket kan innebära att vävnaderna töms och till slut är helt urlakade. Ett kosttillskott kan därför vara värt att testa, men det kan vara klokt att testa nivåerna i vävnaderna först.

Man bör aldrig ta ett tillskott utan att först undersöka alla mineraler i förhållande till varandra, eftersom varje mineral och vitamin arbetar tillsammans eller emot flera andra näringsämnen. Dessa kallas för synergister om de samarbetar och antagonister om de motverkar varandras funktioner.

Källor med zink och zink-tillskott

För att återgå till zink, så finns mineralet i skaldjur, tofu, vetegroddar, bönor, nötter, kärnor och frön. Alla människor, djur och växter behöver zink, främst för stimulans av hormoner och enzymer. Eftersom det inverkar i cellernas förmåga att utnyttja glukos, så försämras kolhydratomsättningen i takt med att zinkbristen ökar. Det kan hämma antibiorika och vissa NSAID-läkemedel, men tillskott kan då tas två timmar efter eller före annan medicinering. Ett exempel är att tillskott av zink kan tas till lunch om antibiotika tas morgon eller kväll.

Zink, hudproblem och som solskydd

Zink har en uttorkande, sammandragande effekt som ofta kan hjälpa dålig och irriterad hy. Det verkar också antibakteriellt, vilket passar bra vid acne, eksem eller vid lättare brännskador från te x för mycket sol. Tänk på att det är uttorkande och använd hellre kokosolja, om du har torr, flagig och/eller narig hy. Om du blandar din egen solkräm, så kan du med fördel basera den på zinkrika ingredienser eftersom zinksalva reflekterar tillbaka solens strålar. Här finner du recept på egen, hemmagjord: Giftfri solkräm

I vanliga solkrämer kan zink kombineras med titandioxid så att de tillsammans bryter solensstrålarna. I mina recept har jag inte använt titandioxid, då det diskuteras om det kan ge cancerrisk, dvs är cancerogent. Titandioxid används för att göra saker vita, i tex läkemedel eller i solkräm och är ett fast vitt ämne med mestadels . Renheten aluminiumhydroxid och kisel. Använd hellre zinksalva, som både har skyddande och vårdande egenskaper för både UVA- och UVB-strålning.

Zink och överdosering

Oavsett hur bra en mineral är för olika funktioner i kroppen, så bör du aldrig överdosera. Vid höga nivåer av zink, så minskar förhållandet till koppar, vilket kan ge problem eftersom koppar är nödvändigt för exempelvis syresättning av blodet. Koppar verkar även som en antioxidant och för lite koppar kan ge kopparrelaterad anemi eller gråhårighet, dvs att hårets pigment (färg) minskar.

LÄS MER…

Aspartam innehåller cirka 10 procent metanol i vikt, dvs träsprit, som delas upp i formaldehyd och myrsyra i kroppen. Det enda mänskliga enzym som kan metabolisera metanol till formaldehyd är ett enzym som kallas för klass I alkoholdehydrogenas (ADH I). Formaldehyd i sin tur kan skadar din kropp genom att attackera proteinerna.

Det har länge påtalats att aspartam skulle kunna öka sötsuget, vilket faktiskt kan stämma eftersom aspartam innehåller fenylalanin och asparaginsyra, två aminosyror som utgör 90 procent av aspartam. Dessa två aminosyror har som förmåga att stimulera frisättningen av insulin och leptin, de två hormoner som arbetar tillsammans för mättnad och fettinlagring.

Insulin och leptin är också de främsta hormoner som reglerar din ämnesomsättning. Höga doser av fenylalanin kan även ge lägre nivåer av signalsubstanser som serotonin, som också påverkar vår mättnad. Sänkta serotoninnivåer minskar känslan av mättnad, vilket kan leda till överätning eller hetsätning.

LÄS MER…

En ny rapport visar att mer än 80 procent av de manliga fiskarna i Potomacfloden (amerikanska Atlantkusten) producerar fiskägg eller visar andra kvinnliga drag. Detta har den ideella gruppen Potomac Conservancy varnat för samtidigt som de uppmaning till mer forskning om orsakerna till den stora mängden ökade intersexuella fiskar.

US Geological Survey (USGS) rapporterade nyligen att det fanns intersexuell fisk på en tredjedel av alla de 111 platser som testas i USA. De fanns även i större vattendrag som Mississippi-floden och Rio Grande. Fenomenet rörde 16 olika fiskarter.

Forskare är överens om att fenomenet nästintill uteslutande beror på förekomster av föroreningar i vatten, endokrina (hormon) kemikalier som stör fiskriket samt de rester av läkemedel som ökar allt mer. De har inte lyckats identifiera en viss kemikalier eller källa, utan försöker fortfarande finna de kemikalier som påverkar och är viktiga i sammanhanget.

De kemikalier som är sannolika är p-piller och andra hormoner och kemikalier som kommer från läkemedel, antibakteriella produkter, kroppsvårdsprodukter (särskilt de som innehåller doftämnen), flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och konstgödsel.

Källa: NaturalNews

LÄS MER…

Forskare har upptäckt att kvinnor som ammar sina barn har hälften så stor risk för att utveckla typ 2 diabetes. Detta kan sannolikt bero på den extra vikt som en gravid kvinna oftast lägger på sig. Då amningen hjälper dem att förlora extra bukfett på ett effektivt sätt, så påverkar det ju även deras glukosnivåer och insulinkänslighet.

I djurstudier har forskare sett att amningen kan öka mammans reaktion på insulin, vilket ökar förmågan att bryta ner glukos mer effektivt och därmed hålla sockermetabolismen i schack. Amningen hämmade också de hormoner som främjar tillväxthormonerna, som kan påverka insulinnivåerna och insulinkänsligheten. Det är sedan länge känt att höga insulinnivåer minskar produktionen av tillväxthormoner, vilket tex gör det viktigt att inte äta socker innan sömntimmarna, eftersom tillväxthormonernas främst produktion är de två första sömntimmarna.

US News & World Report ger 3 ytterligare skäl till att amma:

– Det kan minska riskerna för bröstcancer, äggstockscancer och livmodercancer eftersom cancerrelaterade hormoner kan minska.
– Ett antal studier har länkat amning till skyddande effekter vid reumatoid artrit.
– Skyddar mot typ 2-diabetes, föreslagsvis för att amning gör cellerna känsligare för hormonet insulin.

Källa: Time Magazine 27 aug 2010

Bröstmjölken är näringsrik och oerhört viktig för små barns immunförsvar. Det kan minska öroninflammation, gastrointestinala sjukdomar och luftvägsinfektioner (vilket hör samman med öroniflammationer). Ammade barn visar också på mindre risk för fetma, typ 2 diabetes,minskad eksem m.m. De mättade fetterna i bröstmjölken är oerhört viktiga för att bygga och utveckla hjärnan. Forskare anser även att amning kan minska risk för spädbarnsdöd med upp till 50%.

Amning förbrukar cirka 500 extra kalorier per dag vilket är ett ypperligt sätt för att minska i vikt efter graviditeten. Om man istället vill öka i vikt, så behöver energiintaget ökas med minst 500 kcal per dag. Forskning visar också att postmenopausala kvinnor, med ökad amningslängd visade på lägre förekomst av hypertoni, diabetes, blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: Mercola.com

LÄS MER…

En grupp internationella forskare har fått ett stort genombrott gällande Bisfenol A. Studien visar att bisfenol A (BPA) kan orsaka förändringar i de manliga könshormonerna hos människan, vilket kan ha oerhörda konsekvenser. Studien utfördes av Medical School and University of Exeter i Storbritannien, och visade att det fanns samband mellan högre BPA exponering och en ökning av testosteron.nivåerna i blodet.

Forskarna konstaterade att BPA har en liknande molekylär struktur som östrogen och påpekade också att det finns bevisas för att de kemiskt medför störningar i könshormonernas signalering. Detta är den första stora studien på BPA från ett europeiskt land och den bekräftar att exponeringar i befolkningen inte är försumbara.

LÄS MER…

Missa inte min nya sajt om sköldkörteln, sköldkörtelproblematik, hypothyreos, hyperthyreos och symtom på nedsatt eller överaktiv sköldkörtel…!

Läs mer: Sköldkörtel

Hormonerna – våra kemiska budbärare

Hormoner är våra kemiska budbärare, som styr kroppen, tillsammans med vårt nervsystem. Hormon fungerar som nycklar eller aktiverare i cellerna, som exempelvis insulin som öppnar till cellerna och släpper in glukos (socker) från blodet.

Cellerna kan påverkas av flera av våra hormoner och eftersom hormonerna frisätts stötvis, så kan dessa funktioner gå upp och ner. Ett exempel på detta är om adrenalin (vårt rädsle-hormon) eller serotonin (frisätts i tarmen), ökar och minskar om vartannat, vilket kan göra att man mår bra i perioder och mindre bra i perioder.

Ljuskänsliga hormoner

Flera av hormonerna är beroende av omständigheter, såsom tex melatonin (antioxidativt hormon) som frisätts under sömnen, när det är mörkt och då ifrån tallköttkörteln. Du kan även lysa i knävecket med en liten ficklampa för att aktivera tallkottkörteln. Andra hormoner är extra känsliga för näringsbrister eller brist på fett och kolesterol, eftersom detta är deras byggmaterial.

Hormoner, fett- och näringsbrister

Särskilt östrogen och progesteron är känsliga för för lite fett, men även om du har höga halter av kortisol i blodet. Kortisol hämmar nämligen östrogenet, samtidigt som det använder upp kroppens DHEA, som annars används till östrogenproduktion. Östrogenet i sin tur, har som uppgift att skydda blodkärlen samt verka för vår fertilitet och utveckling under puberteten m.m.

Läs mer om: kortisol

Östrogenbrister och hjärt- och kärlsjukdom

För lite östrogen ökar således hjärt- och kärlrisker, vilket är en av orsakerna till att kvinnor har mindre hjärt- och kärlsjukdomar i lägre ålder, då de har mer östrogen som skyddar kärlen, än de män som har lägre halter. Men inte heller för mycket östrogen är bra, eftersom östrogen bör finnas i viss relation till vårt ”hålla kvar”-hormon progesteron. Progesteronet ser till att förbereda livmodern samt hålla kvar fostret vid befruktning. För lite progesteron ger oftast missfall och kan ersättas med naturligt progesteron i krämform.

Kvinnliga och manliga hormoner

kvinnliga könshormoner bildas främst i äggstockarna och till viss del i binjurebarken. Till de kvinnliga könshormonerna räknas är östrogen och progesteron, samt mindre mängder manliga könshormoner (testosteron) som verkar för sexlustens skull.

Manligt könshormon (tex testosteron) bildas i testiklarna och i binjurebarken. Det är avgörande för utvecklingen hos mannnen och för tillväxt.

Hormoner under puberteten

Östrogenet strömmar till redan vid 5-6 års åldern vilket är anledningen till att små flickor börjar använda damkläder och leker dam, just vid denna ålder. Det kallas för förpuberteten och är en liten pubertet, som sedan aktiveras när den riktiga puberteten startar. De kan få antydan till bröst, men detta är som sagt en förpubertet, som lägger sig igen och återkommer i full kraft vid 11-13 års ålder, då flickan är redo att påbörja sin resa till att bli kvinna. Det har diskuterats att ökade mängder östrogen från kemiska xenoöstrogener och fytoöstrogener, kan ge för tidigt inträde i puberteten, vilket ökar vikten av att äta bra, varierad och ekolgiskt producerad mat, samt att undvika kemikalier och milögifter i största möjliga utsträckning.

Hormoner, sexlust och testosteron

När vi sedan blir sexuellt aktiva, så har hormonerna olika funktioner, som östrogen bygger upp (ägglossning), progesteron som håller kvar och testosteron som ser till att vi har en sexlust. Utan testosteronet skulle vi kanske tappa vår sexlust, vilket är oerhört illa för reproduktionen. Det är också en av anledningarna till att män har nästan 10 gånger högre halter testosteron mellan 30-35. Därefter minskar deras testosteron successivt och deras halter av östrogen blir alltmer märkbara. Män som är äldre har således mer kvinnligt i sig, än de män som är i åldern 30-35, bortsett homosexuella män som vi idag vet, har högre östrgenhalter än män som heterosexuella.

Hormonernas samspel, återkoppling- och feedbacksystem

För att ett hormon skall vara verksamt behövs mycket små mängder, men trots detta så kan näringsbrister, stress och för lite sömn, ställa till det rejält i kroppen, främst eftersom vårt sömnhormon melatonin är vår kropps allra viktigaste antioxidant, men även kortisol som stör hormonbalanserna. Kortisol minskar dessutom vår insulinkänslighet och lagrar in fett, så att vi blir feta, medan adrenalin ser till att vi får mer energi genom att frisätta bpåde glukos och fett.

Utmattade binjurar – utmattningssyndrom

När kroppen har stressats under lång tid, så kan binjurarna tappa sin fart. Vi har helt enkelt belastat den så hårt, så långe. Detta gör att kortisolet helt slutas produceras och en dag orkar vi inte ens gå upp ur sängen. Vi är sängliggande och behöver vila. Kortisolproduktionen kan återhämta sig snabbt och efter 3-4 dagar kan vi vara på benen igen, men det förutsätter att vi inte stressar på som vanligt igen.

Om något skrämmer oss så kan vi självklart ta oss ur sängen även när kortisolproduktionen är som lägst, men det är inte på grund av kortisolpåslag, utan på grund av adrenalin som frisätts som överlevnadshormon. Det är med anledning av detta som en person som är utmattad, trots allt kan ta sig till jobbet eller resa sig om det börjar brinna, men då med rädsla för att mista sitt jobb eller för att bli kvar i brandens lågor, inte på grund av lite kortisol-relaterad stress som aktiverare.

Insulinkänslighet, insulinresistens/diabetes och sockeröverkänslighet

Även insulinproduktionen kan tröttas ut i kroppen, eftersom insulinfrisättningen påverkas varje gång vi äter kolhydrater (sockerarter). Insulin bildas i bukspottkörtelns langerhans öar. Förutom att det ökar upptag och inlagring av socker så ökar det även cellernas upptag av nedbrutna proteiner och inlagring av fett.

Bukspottkörteln avger bukspott med bikarbonatjoner, amylas som bildas i bukspottkörtelns exokrina del och insulin från sin endokrina del (dvs den hormonella delen). När vi äter kolhydrater som behöver smältas ner, så frisätts amylas redan i munnen och börjar därmed at bryta ner kolhydraterna. Denna spjälkning fortsätter sedan i tolvfingertarmen (tunntarmens första del), där amylas från bukspottkörteln bryter ner kolhydraterna till enskilda sockerarter (monosackarider).

För att dessa skall tas upp av cellerna, så behövs det insulin till alla monosackarider, vilket bildas i bukspottkörteln. Sockerarterna passerar ut i blodet genom tarmslemhinnan och väl ute i blodet, fungerar insulin som nycklar till celler, där de öppnar upp och släpper in sockret så att vi kan använda det som energi. Om vi däremot äter socker som passerar ut i blodbanan direkt när vi lägger det på tungan, dvs socker som inte behöver brytas ner såsom läsk, strösocker, godis eller likande, så börjar kroppen att producera insulin på grund av att det blir för höga halter i blodet (dvs högt blodsocker).

Uttröttad bukspottkörtel – insulinresistens

Eftersom detta går så snabbt, så är det stor sannolikhet att insulinfrisättningen blir för hög och därmed släpper in för mycket energi i cellerna. Detta medför istället att blodsockret blir för lågt och gör oss sugna och då främst på söta saker, eftersom kroppen vill återställa blodsockret. Om vi då äter något som går snabbt ut i blodet igen, så sker samma sak som ovan, dvs insulin frisätts i för stora doser, drar in för mycket energi och gör blodsockret lågt. Med denna pågående process, så blir vi både överviktiga, trötta och allmänt sötsugna, samtidigt som vi belastar bukspottkörteln oerhört mycket.

Om bukspottkörten tröttas ut, så slutar den att producera insulin, vilket leder till insulinresistens. Dock, så finns det flera saker livsstilsfaktorer som ökar vår insulinkänslighet, såsom regelbunden motion, vissa livsmedel, god sömn och en stressfri vardag.

Motsatsen till insulin är glukagon som också bildas i langerhans öar. Till skillnad mot insulin som minskar sockerhalterna i blodet, så ökas blodets sockerhalter av glukagon. Insulinets och glukagonets påverkan på blodsockernivån är alltså exakt det motsatta.

Läs mer: Kolhydrater och Kostkoll

Hormonernas bildande och hormonbrister

Hormonerna bildas alltså av de ämnen som du äter, och då främst från fetter. De utsöndras sedan i blodet och förs via blodet till det ställe, där det hör hemma och verkar för att olika funktioner skall fungera. Om detta inte går som det ska, så blir vår hormonella funktion störd, och kan ge PMS (progesteron/östrogen/höga halter av kortisol), infertílitet (östrogen), humörsvängningar (östrogenbrist), immunförsvarsproblem och hudproblem (melatonin), mensstruationsproblem (östrogen/progesteron), utebliven sexlust (testosteron), sockeröverkänslighet (insulin), diabetes (insulin), hjärt och kärlsjukdomar (kortisol) o.s.v.

D-vitaminer, solens strålar och depression

Ibland binds hormonerna till transportämnen som underlättar för hormonerna att ta sig ut i blodet. Vissa hormoner tillverkas också i huden, såsom tex vitamin D, som egentligen borde kallas för ett hormon. I huden sitter kolesterol, som aktiveras av solens UVB-strålar, och då omvandlar kolesterolet till vitamin D. Denna process fungerar endast mellan vår- och höstdagjämning, när solens strålar står tillräckligt högt, då mellan 11-15 på dagarna. Tiden mellan höst och vårdagjämning (oktober till april) är solens strålar för lågt stående och ingen eller oerhört lite D-vitamin tillverkas i kroppen.

Detta är också en av de största anledningarna till både vinter- och vårdepression. D-vitamin är kopplat till depression och för lite D-vitamin inverkar dessutom på både immunförsvar och benuppbyggnad (kalciumomsättningen) eftersom D-vitamin har som funktion att föra ut kalcium i kroppen. D-vitamin är ett hormon som är fettlöslig, och därmed lagras in i kroppen, men framåt vårkanten tar bufferten slut och även de som har klarat vintern känner av en lätt eller mindre lätt depression.

Läs mer om D-vitamin: D-vitamin och Kostkoll

Hormonreglering

Hormonerna reglerar sig själva i ett samspel mellan varandra, och de frisätts stötvis, vilket gör att vårat humör eller vår mensstruation, sexlust och blodsocker kan gå upp och ner hela tiden. Minskningen av hormoner sker oftast i flera steg då ett hormon ökas och därmed hämmar bildning av ett annat. Ett exempel på detta är när vårt sympatiska nervsystem är påslaget, och vi frisätter kortisol eftersom vi är igång, är stressade och behöver aktivitet. När vi sedan kommer hem och lägger oss i soffan, så ökas det parasympatiska nervsystemet och kortisolhalterna minskar varefter vi blir mindre och mindre stressade. Om vi får beröring så ökar oxytocin-halterna och minskar kortisol, på samma sätt som att ordentlig sömn med melatoninproduktion också minskar kortisolfrisättningen.

Inom menstruationscykeln sker samma sak, då östrogenet och progesteronet samspelar för att först bygga upp en ägglossning, släppa ägget och sedan hålla kvar det befruktade ägget i livmodern. Med för lite progesteron fastnar inte ägget i livmodern, med för lite östrogen har vi ingen menstruation och utan testosteron, ingen sexlust. Så vid ägglossningen ökar det lite mer djuriska testosteronhalterna, medan det moderliga östrogenet minskar, för att sedan ta över igen, när det är dags att vårda sig själv och barnet.
Hormonernas bildande

När det blir för lite av en viss sorts hormon i kroppen, så signaleras detta till den producerande körteln (endokrina systemet), som börjar producera hormon, förutsatt att det finns rätt näring och byggstenar till att göra bildningen möjlig. Här kan ett stimulerande hormon ökas som i sin tur aktiverar den produktion som skall ökas. Inom endokrina systemet kallas detta för återkoppling eller feedback och innebär samspelet mellan våra olika hormoner.

Hypofysen och tillväxthormon

I hypofysen bildas vårt tillväxthormon, då främst under natten, när vi sover. Tillväxthormon stimulerar unga människor till tillväxt, men ökar också ämnesomsättningen och reparerar cellerna. Det är med anledning av tillväxthormonerna, som vi behöver gott om sömn för reparation av kroppens dagliga slitage. På grund av det stora behovet av tillväxthormon, så kräver barn och ungdomar mera sömn än vi vuxna. Om barn får sova för lite, kan deras tillväxt påverkas, samt deras ämnesomsättning och reparation i kroppen. Reparationsmöjligheten gör det oerhört viktigt för idrottsmän att sova ordentligt, så att deras kropp återhämtar sig. För lite sömn och återhämtning, i samband med näringsbrister, för lite omega 3 (som slemhinnor stela) och för mycket kortisol (som hämmar skyddane östrogen) kan ge stressfrakturer och långvariga skador.

Prolaktin och amning

I hypofysen bildar även hormonet prolaktin, som stimulerar mjölkkörtlarna under en graviditet och vid amning. Vid prolaktionbrist, så kan inte kvinnan amma på grund av för lite mjölktillströmning.

Oxytocin, amning, beröring och massage

Oxytocin bildas i hypothalamus, utsöndras från hypofysen och inverkar även det på graviditeten, eftersom det är oxytocin som sätter igång värkarbetet hos den gravida kvinnan. Den inverkar även på livmoderns ihopdragning efter graviditeten och drar samman den glatta muskulaturen kring bröstkörtlarna och minskar spänning av ringmuskeln kring bröstvårtans mynning. Detta underlättar amningen för mamman och gör det lättare för barnet att suga ut mjölken.

Oxytocin frisätts även när vi får massage eller blir berörda, och är ett livsviktigt hormon hos små spädbarn, men även viktigt för oss vuxna. Det är ett behaglighetshormon, som gör oss trygga och lugna.

ADH och njurpåverkan

Ett annat hormon som också bildas i hypothalamus men som lagras i och frisätts av hypofysen är Antidiuretiskt hormon, ADH, som påverkar njurarna och kontrollerar mängden vatten som frisätts och utsöndras med urinen.

Sköldkörteln och sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln tillverkar hormonet TSH som har som uppgift att stimulerar sköldkörteln till att bilda hormonet tyroxin (T), som ökar kroppens ämnesomsättning i cellernas mitokondrier. Sköldkörtelhormonet tyroxin bildas som T1 eller T2, vilket innebär att tyroxinet bilder till en eller två jodatomer. Dessa slås sedan samman till T3 och T4, som har som uppgift att öka kroppens ämnesomsättning.

Konvertering mellan sköldkörtelhormoner

Det mindre verksamma hormonet T4 skall allra helst konverteras till T3-hormon, vilket kräver exempelvis selen. Med tanke på dagens utarmade odlingsmarker, så är brister på selen stora, vilket alltså ger sämre konverteringsmöjligheter. En fungerande hormontillverkning i sköldkörteln kräver således aminosyran tyroxin, jod samt selen och flertalet andra mineraler. För höga nivåer av kortisol, kan dessutom hämma sköldkörtelproduktionen.

Läs mer om sköldkörteln: Sköldkörteln och Kostkoll

Kalcium- och fosfatreglering med parathormon

Från bisköldkörtlarna frisätts parathormon som ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet. Detta sker genom påverkan på skelettet, tarmarna och njurarna, och även med hjälp av D-vitamin. Hormonet är oerhört viktigt för att erhålla en stark och tålig benstomme, samt för att blodet skall vara lätt basiskt från mineralet kalcium. Kalcium är en av våra viktigaste mineraler, som behövs tas upp tillsammans med magnesium. Då magnesium finns i allt lägre mängder i dagens grönsaker, så kan magnesiumbrist bidra till kalciumbrist, snarare än att vi har just en kalciumbrist enskilt. Vid hög stress och kortisolfrisättning ökar koldioxidhalterna i blodet, vilket försurar oss och kräver mer kalcium som uppbasning. Kalciumet förs ut i blodbanan av D-vitamin, som aktiveras av parathormon.

Binjurar, kortisol och energiomsättning

Glukokortikoider, till exempel kortisol, bildas (som nämnt ovan) i binjurebarken. Glukokortikoiderna hjälper oss visserligen vid stress, men reglerar även vår omsättningen av socker, fett och protein. Kortisolet hämmar dessutom inflammationer, vilket används inom sjukvården, som kortison. Kortison är ett inaktivt förstadie till kortisol, men det bör tas i beaktning att kortison också bryter ner benmassan, vilket ger benskörhet vid långvarig användning.

Läs mer om:kortisol

Aldesteron och högt blodtryck

I binjurebarken tillverkas dessutom mineralokortikoider, som exempelvis aldosteron, som idag anses vara lika viktigt som kortisol vid utmattningssyndrom. Aldesteron reglerar vår omsättning av natrium och kalium i cellen, dvs våra saltnivåer. Hormonet bidrar till att vi spar på natrium (och vatten) och minskar mängden kalium. Vid utsöndring av aldesteron, utsöndras alltså mindre vatten eftersom vi spar på natrium, vilket ger oss ökat blodtryck. Detta är orsaken till att saltnivåerna kan påverka vårt blodtryck så pass mycket.

Läs mer om: Aldesteron

Stress och rädsla med adrenalin och noradrenalin

Kortisol är det hormon som frisätts när vi stressar över tid, medan adrenalin och noradrenalin istället styr den stress som uppkommer vid tex rädsla. Adrenalin och noradrenalin bildas i binjuremärgen, ökar vårt blodtryck, vår puls och framförallt så gör det oss starka och aktiva med hjälp av det tillströmmande blodet, och ökat blodsocker. Vid stress aktiveras hormonerna och vårt socker ökar i blodet, eftersom vi förväntas göra av med mer energi. Detta är en överlevnadsinstinkt, som ökar vår kraft om och när vi behöver den. Vid adrenalinpåslag vidgasluftrören, pupillerna och vi tappar delar av vår förmåga att känna ödmjukhet och tänka till. Man kan säga att vi agerar på överlevnadsinstinkt och endast bryr oss om vår egen överlevnad. Adrenalinpåslag kan ge oss kraft att gå ut sängen även om vi är utmattade och har oerhört låga halter med kortisol.

Gastrin, saltsyreproduktion och näringsupptag

Gastrin är ett hormon som bildas i mag-tarmkanalens celler. Det ökar vår produktion av saltsyra, vilket är avgörande för en god matsmältning. Vid för låga halter gastrin, frisätts för lite saltsyra och matsmältning blir lidande, samt upptaget av B12, eftersom B12 tas upp längst ner i tunntarmen tillsammans med instric factor, ett ämne som frisätts tillsammans med saltsyran. För lite saltsyra minskar dessutom nedbrytning av protein, då proteinets nedbrytande enzym pepsin frisätts tillsammans med saltsyran. För lite gastrin och för lite saltsyra ger sämre näringsupptag eftersom maten inte är ordentligt spjälkad (sönderdelad) när den kommer ner i tolvfingertarmen (tunntarmens översta del).

Sekretin, kolecystokinin och galla

Även sekretin är viktigt för matsmältningen eftersom det ökar produktionen av basiskt sekret från levern och bukspottkörteln. Stimulans för gallblåsan sker från kolecystokinin, som påverkar flödet av galla och bukspott ut till tarmkanalen. Väl ute i tarmkanalen bryter galla ner fettet som du har ätit. Galla tillverkas i levern, lagras i gallblåsan och transporteras i gallgångarna till tarmen, för att sedan tas upp och till stor del återanvändas längre ner i tarmen. Galla tillverkas av lecitin, oorganiska salter, gallsalter och kolesterol. Har då för lite kolesterol i kroppen, så kan du alltså få sämre produktion av galla. För lite galla gör den trögflytande, vilket kan orsaka stopp och klumpbildning (gallsten).

Renin och lågt blodtryck

Om blodtrycket blir så lågt, så att njurarna får för lite blod, så produceras renin från njurarna. Detta hormonet aktiverar i sin tur ett annat ämne, som stimulerar binjurebarken till aldosteronproduktion. Eftersom aldesteron ökar vårt blodtryck, så ökar därmed både blodtryck och blodflöde. Renin stimulerar också omvandlingen av andra ämnen som höjer blodtrycket kraftigt.

Röda blodkroppar och erytropoietin

Röda blodkroppar bildas vid utsöndring av erytropoietin, som frisätts från njurarna och som bildas när det blir mindre syre i blodet. Produktionen av fler röda blodkroppar ökar och därmed också vår syreproduktion.

LÄS MER…

Diabetes blir allt vanligare och idag lider 350 000 av Sveriges befolkning av diabetes, varav 90 procent av dessa av diabetes typ 2.

Vill du lära dig förebygga diabetes? Öka din insulinkänslighet?

Idag medicinerar vi genom att tillföra insulin till en kropp som har försämrad insulinkänslighet. Ofta blir doserna oexakta, vilket kan ge för stora doser, som lagrar in för mycket socker och istället ger lågt blodsocker. Många diabetiker fortsätter att leva som vanligt trots sin diabetesdiagnos och tar insulin för att kunna äta socker, snabbmat samt leva sitt stressiga och stillasittande liv.

Kanske vore det lämpligare att främja kroppens egen produktion av insulin, genom att undersöka vad som kan öka insulinkänligheten och hur detta skall främjas?

10 enkla tips för att hålla din diabetes typ 2 i schack med ökad insulinkänslighet!

1. Minska på ditt sockerintag samt intag av vetemjöl och andra snabba kolhydrater. Välj istället fullkorn, grönsaker och frukt som behöver tuggas ordentligt och kombinera alltid frukt med en källa av fett, såsom en näve nötter eller frön. Fiberrik mat ger stabilt blodsocker och motionerar din mage och tarm.

2. Öka din motion, då regelbunden motion hjälper dig att hålla ditt blodsocker balanserat. Motionera dagligen med långa promenader och träna varannan dag med en snabb och intensiv träning. Flertalet studier visar att snabba och intensiva träningspass ökar din insulinkänslighet. Tänk på att ligga kring 60-70 av din maxpuls (220 pulsslag – din ålder = din maxpuls… +/- 20 slag). Genom att öka öinsulinkänsligheten i muskulaturen kan musklerna ta upp mer glukos med mindre mängd insulin. Detta leder även till att det lagras in mindre fett och att förbränningen hålls igång.

3. Uteslut helt tillsatser i maten och främst kemikalier, då dessa kan orsaka diabetes. I detta inkluderas även vanliga tillsatser som sötningsmedel och natriumglutamat.

4. Minska stress, eftersom stress frisätter kortisol som försämrar kroppens insulinkänslighet, dvs gör att sockret cirkulerar runt i blodet istället för att komma in i cellerna. Ute i blodet motverkar de DHEA (östrogenproduktion) samt ge skador på blodkärlen.

5. Öka ditt intag av goda fetter som både kan föra ut tungmetaller, ge gott om material till gallproduktionen, samt produktion av hormoner. Fettsyror i blodet hjälper till att hålla blodsockret stabilt. Flera studier har även visat att dagligt intag av bönor och nötter ger stabilt blodsocker på grund av sitt låga GI (Källa: Peter Wilhelmsson)

Bönor, linser, frön och nötter innehåller bra fetter, fibrer och antioxidanter. Använd nötter och frön i din sallad, som mellanmål eller i din smoothie, eller gör en fräsch sallad på kidneybönor eller linser.

6. Använd gärna örter som stabiliserar blodsockret, såsom chilli och kanel… men tänk på att de är värmande och kan passa bra om du är kall och torr, ej om du har inflammation och är varm i kroppen, såsom vid hjärt och kärlproblem.

7. Sov ordentligt på nätterna för att stabilisera blodsocker, hunger och kortisolmängd i blodet. Bra sömn, minst 6-8 timmar per natt påverkar din insulinkänslighet oerhört mycket.

8. Ät regelbundet och undvik småätande som gör att bukspottkörteln får frisätta insulin hela tiden under dagen. Se till att du verkligen är hungrig när du äter och att du tuggar maten ordentligt. Amylas (enzym som bryter ner kolhydrater) frisätts redan i munnen, tillsammans med saliven. Om din bukspottkörtel är dålig, så frisätts väldigt lite bukspott nere i tolvfingertarmen, vilket minskar både amylasfrisättningen där, samt frisättning av bikarbonatjoner och andra viktiga ämnen.

9. Genom att äta lagom stora mål mat, så frisätts lite insulin i taget och det är därmed lättare för bukspottkörteln att veta hur mycket frisättning som är lämplig.

10. Komplettera din kost med kosttillskott som hjälper till att öka kroppens insulinkänslighet på naturligt vis.

Kosttillskott för att öka insulinkänsligheten

Linfröolja och krom är klassiska tillskott för ökad insulinkänslighet, samt kanel eller ett koffeininnehållande grönt té. 

En vanlig kombination är liponsyra med krom och pepparextrakt för ökad insulinkänslighet. Alfa liponsyra (ALA) är en vitamin som verkar som en kraftigt antioxidant med effektiv påverkan på ett stort antal sjukdomar.

ALA ökar kroppen antal av glukostransportörer in i muskelcellerna och på sätt även insulinkänsligheten. Krom har också påvisats öka känsligheten i glukostransportörer, vilket ger en blodsockerstabiliserande effekt samt ökad insulinkänslighet.

Även Gymnema sylvestre och Momordica charantia är naturliga örter som påverkar musklernas känslighet och effektiviteten för glukosupptag in i muskelvävnaden.

Läs mer om kost och motion:

www.kosttillskott-guiden.net
www.kolhydrater.org
www.rawfood-kost.se
www.kostkoll.se
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.vegetarisk.info
www.zarahssida.se
www.somn-skolan.se
www.andning.nu
www.skoldkortel.info
www.friskabarn.se
www.piggabarn.se
www.gravidkost.se
www.motionstipset.se
www.receptkoll.se
www.picknick-tips.info

LÄS MER…

Ett av mina andra älsklingsområden (förutom om hjärnan, som jag bloggade om alldeles precis) är hormoner och hur de inverkar på oss människor. Hormoner styr alla våra funktioner och är våra kemiska små budbärare, som styr och utvecklar alla dina processer, både de som sker mentalt, de som är fysiska och hur du agerar emotionellt.

När en kvinna får för lite testosteron, så kan hon bli svag och arg till sinnet. Testosteron styr sexlusten och ökar när en kvinna nyss haft ägglossning, eftersom det är en indikation till kroppen att det är dags för att ha sex, om hon vill reproducera sig. Kanske är det därför en man anses vilja ha mer sex, eftersom han har högre doser av testosteron. Hans halter, gör honom manlig, bredare mellan axlarna, större i sin kropp och ger behåring och mörkare röst.

Kvinnans östrogen, gör henne istället vårdande, mer omhändertagande, med öga för helhet och många olika saker som sker på en och samma gång. Hon kan dock bli gråtmild och lättretlig om hormonerna går upp och ner och inte följer den kurva som är naturligt avsedd för henne. Efter ägglossning så ökar alltså både östrogen- och testosteronhalterna hos kvinnan, för att sedan minska och ersättas av progesteron om hon blir befruktad. Progesteronet ser till att kroppen håller kvar fostret så att det inte blir missfall och ständiga missfall hos en kvinna, kan därmed bero på för liten mängd progesteron.

Idag blir barnen könsmogna allt tidigare i livet, mycket på grund av vår ökade halt av östrogenliknande ämnen. Östrogenet snabbar på processen hos kvinnans pubertet och ger mannen ett målbrått som ligger långt före normal och utsatt tid. Soja är en av de bovar som har lyfts i sammanhanget och rekommenderas därmed alltmer sällan till barn. Om detta kan du läsa mer här: Xenoöstrogener samt i inlägget om  För tidig pubertet.

Östrogen och progesteron hör till steroidhormonerna och är avgörande för graviditet och könsskillnader men även för hälsan i övrigt. Dock, så bör det påpekas att det är de hormoner som är naturliga för oss, så kallade bioidentiska och inte de hormoner som oftast erbjuds kvinnor i klimateriet eller för att de ska blir gravida. Onaturliga hormoner har påvisasts leda till sjukdomar som cancer, hjärtinfarkt och stroke och skapar obalans och problematik.

Hormoner är livsnödvändiga för alla människor, regleras från hjärnan, sänds ut som signalhormoner till hypofysen och sedan som styrningshormoner till hormonkörtlarna
som påbörjar sin hormonproduktion. Östrogen kan även produceras av kroppens fettvävnad, främst när äggstockarna inte längre kan förse kroppen med östrogen efter klimateriet men även i övervikt hos människor. I den stora kulmagen som många av oss har idag, sker tillverkning av östrogen, vilket är orsaken till att män kan få bröst och kvinnor kan då skägg, när de har övervikt som de bär på. Det blir helt enkelt obalans i hormonerna vilket ses tydligt hos både män och kvinnor. För mycket östrogen kan även ha rent medicinsk påverkan då det stimulerar kroppens celler till att dela sig. Detta kan leda till ökad risk för cancer, om inte östrogenet hålls i rätt balans.

Binjurarna står för tillverkningen av lite progesteron, men även av kortisol som vi tillverkar när vi stressar. Om kortisoltillverkningen är hög under lång tid så kan det trötta ut binjurarna, som inte längre producerar samma mängd progesteron. Detta är en av de anledningar som ligger bakom stressrelaterade missfall hos kvinnan och/eller att mensen uteblir om du stressar mycket och länge. Forskning visar dessutom att kvinnor i västvärlden tenderar att ha för mycket östrogen och för lite progesteron, vilket gör att vi kan bli med barn, men att kroppen har svårt att behålla fostret så att det hinner växa till en normal graviditet. Om kvinnan drabbas av missfall bör hon minska sin stress, öka sitt näringsintag, avgifta sig från kemikalier och även överväga att tillföra bioidentiskt progesteron. Förutom att det hjälper kroppen vid en graviditet, så motverkar det cancer, ökar skelettets styrka och fungerar som ett anabolt hormon, vilket ger oss energi.

En av mina vänner i branschen, Leif Östberg (Medibalans) tillhandahåller ett naturligt hormon, som härstammar från mexikansk jamsrot. Det är ett progesteronhormon som inte bör förväxlas med jamsrotskräm, då jamsrotskräm inte innehåller progesteronhormon utan endast extrakt från jamsrot.

Syntetiskt östrogen kan motverka benskörhet då det bromsar kalkförluster i skelettet och progesteron kan öka benmassan. Självklart bör det kompletteras med bra mat, näring som gör att dina funktioner är så bra som möjligt, samt skelettets mineraler kalcium och dess kamrat magnesium. Du behöver nämligen magnesium för att ta upp kalcium, medan du behöver D-vitamin för att föra ut kalciumet i blodet, samt för att absorbera ordentligt med kalcium i tarmen. För lite D-vitamin i kroppen minskar således upptaget av kalcium och det D-vitamin som är att rekommendera är det mest verksamma, D3-vitamin. Läs mer om D-vitamin på: Kostkoll eller på min sida om D-vitamin

Bioidentiskt östrogen (östradiol) finns numera även på den svenska marknaden. Många kvinnor får medicinering med gestagen tillsammans med östrogen och har då samtidigt en ökad risk för cancer. De vet sällan om att det finns andra möjligheter, såsom att använda östrogen tillsammans med en bioidentisk progesteronkräm.

Kvinnor som har tagit bort sin livmodern får rådet att de inte behöver progesteron alls, vilket är en rent felaktig rekommendation, som påverkar deras hälsa i största grad.  Kvinnor som inte längre menstruerar eller kan bli med barn behöver fortfarande tillföra naturligt progesteron för kroppens övriga processer, samt testosteron. Få läkare skriver ut detta om kvinna inte själv känner till sin möjlighet och kräver att få det utskrivet.

Rekommenderade hormonnivåer!

Män över 60 år, normal hormonnivå vid salivtest:
Östradiol 2.0-2.7 pg/ml
Progesteron 20-30 pg/ml
Testosteron 20-30 pg/ml

Män kring åldern 30-35 år kan ha nivåer på 200-300 pg/ml, som räknas som normalt. Detta främst för att ha ökad sexlust och därmed garantera fortplantningen. Testosteronnivåer i förhållande till östrogen, skall vara cirka 200-300 till 1.

Vid salivtest hos män, med önskan om att mäta Progesteronnivåer bör dessa vara 200-300 gånger så höga som männens östrogennivåer. En man behöver 5-8 mg progesteron per dag.

LÄS MER…

Jag har skrivit mycket om östrogen (steroidhormoner) och den påverkan som uppstår från de östrogenrika produkter som ökar alltmer, såsom produkter baserade på soja. Östrogenerna orsakar stora problem hos våra barn, då gosskörer inte längre kan lära sina gossar att sjunga (efter 8 års ålder), på grund av påbörjat inträde i målbrottet. Tillförseln av östrogener, ökar även mannens kvinnliga hormon och ger dem bröst och mer kvinnlig personlighet.

Östrogen och fertilitet

Lite östrogen behövs till männens spermieproduktion, men i för hög dos skapar hormonet problem. Detta medan 1 % av våra flickor visar tecken på pubertet redan innan 3 års ålder. Vid 8-9 års ålder så har cirka hälften av flickorna påbörjat sin pubertet och är alltså små barn i kvinnokroppar. Detta beror främst på alla de xenoöstrogener, fytoöstrogener som tillförs via kosten och det minskar även procentandelen progesteron, vilket är skapar problem med fertiliteten.

Progesteron och graviditet

Progesteron är ett gulkroppshormon som förbereder kroppens graviditeter genom att hindra ägglossning och inverka i menscykeln. Mellan mensens slut och ägglossning, så sjunkar nivåerna av progesteron, för att sedan öka efter ägglossningen och fram till mensen inleds. Progesteronnivåerna är viktiga för att det befruktade fostret skall hållas kvar i livmodern och inte stöttas bort. Progesteron underlättar även för livmoderns glatta muskulatur, så att den kan växa i takt med barnet. Då den även påverkar annan glatt muskulatur såsom i tarm och urinvägar, så kan det orsaka trög mage och urininfektioner. En frisk kvinna bör alltså ha en progesteronnivå som först är hög för att sedan hastigt sänkas vid mensens start.

När vi tillför kroppen alltmer östrogen, så minskar också reproduktionsförmågan eftersom det är mindre lätt att hålla kvar ett foster i livmodern. Däremot, så kommer vi in i puberteten tidigare på grund av de höga östrogennivåerna. Detta innebär alltså att det går runt små barn i kvinnokroppar och manskroppar med för stora mängder kvinnohormon, och sannolikt kan inte merparten av dem få barn på naturlig väg.

Östradiol, östron och östriol

Östrogen är alltså en en grupp steroidhormoner, till skillnad mot progesteron, som är ett enskilt hormon. Östrogen ingår alltså i kvinnans pubertet och i mannens produktion av spermier, vilket innebär att för tidig tillförsel av östrogener tidigareläggar inträde i puberteten. Det finns tre olika östrogener hos människan… Östradiol som ansvarar för vaginala celler och som inte inverkar nämvärt på livmoder- och bröstvävnad, östriol som påverkar bröst och livmoder samt östron som snabbt bryts ner till andra östrogener. Östriol kan alltså hjälpa vid sköra slemhinnor i underlivet eller vid uninvägsinfektioner medan östriol ofta ges för klimateriebesvär.

Etinylöstradiol – östrogener som påverkar levern

Utöver de naturliga östrogenerna tillförs ofta etinylöstradiol, via kombinerade p-piller och p-plåster. Etinylöstradiol påverkar levern negativt om det tillförs i stora doser och används sällan som behandling i stora doser. Det bör påpekas att alla östrogenbehandlingar samverkar med progesteron, såsom jag beskrivit ovan.

Dagens kost innehåller som sagt östrogener, såsom fytoöstrogen (växtöstrogen) från växter, som har ett lågt innehåll av östrogen. Fytoöstrogen i naturligt djufoder har orsakat sterilitet hos stora delar av världens djur, eftersom fytoöstrogenerna verkar som ett naturligt p-piller.

Fytoöstrogener och soja

Fytoöstrogener finns i soja, vilket gör att sojabaserad kost är oerhört ogynnsamt främst för barn och killar, män. Soja är självklart mindre bra för oss alla eftersom det är framtaget med genmanipulering, men fytoöstrogenerna är ett minst lika stort problem. Det bör även påpekas att soja minskar upptaget av spjälkning i tunntarmen, eftersom det blockerar vår produktion av trypsin, ett enzym som frisätts i tarmen. Dessa trypsinblockerare kan motverkas genom upphettning av sojaprodukten men då påverkas istället andra ämnen negativt.

Proteinisolat och soja

Soja finns i många produkter där det inte omnämns som soja, såsom i proteinisolat, som bildas av sojamjöl som extraheras med vatten och därefter utsätts för surhet. Proteinisolat ingår i ett stort antal livsmedel och då alltså även GMO (genmanipulering).

Xenoöstrogener och toxisk påverkan

Xenoöstrogen är också en form av östrogen, som är främmande för kroppen och syntetiskt framtaget. Xenoöstrogenerna ger giftig påverkan i kroppen (verkar toxiskt) och ingår i merparten av våra bekämpningsmedel, plaster (PCB), i nagelborttagningsmedel samt kommer från industriella utsläpp i vår natur och via vårt vatten. De är giftiga för människokroppen och samlas i våra vävnader. Det enda sättet att få bort xenoöstrogenerna i dricksvattnet är att koka det, eftersom det inte försvinner genom dagens vattenfilter eller vattenrening.

Minska soja i barnets kost

Det kan också tilläggas att kvinnor som är i fertil ålder, har mindre andel röda blodkroppar i sitt blod, samt ökad mängd östrogen i kroppen vilket minskar påfrestning på hjärt- och kärlsjukdomar. Det är med anledning av det, som män har större risk för härt- och kärlproblematik. Däremot, så bör alltså denna process verka utifrån naturliga östrogener som tillverkas i kroppen, snarare än de östrogener som tillförs och överdoserar för oss. De xenoöstrogener som samlas i vår vävnad är riktigt vitkig att undvika så långt det är möjligt. Ta bort alla produkter som innehåller soja, främst i era barns kost och undvik alla platser och bekämpningsmedel genom att välja KRAV-märkta produkter, naturliga odlingssätt och naturliga hushållsprodukter.

LÄS MER…

Flour stärker tänderna, så långt har de rätt MEN det är också ett nervgift som till och med kan innebära magpumpning om du får i dig för mycket. Ett barn kan till och med dö om de äter en halv tub… så giftigt är det…

Flour är en halogen och bromid som tar platsen i sköldkörtelhormonerna, vilket gör att cellerna tror att det är ett T3-hormon men istället för 3 jodatomer är det 3 flouratomer, som därmed inte är verksamma i cellens mitokondrie. Samma sak sker med klor från vårt dusch- och dricksvatten.

Flour är en gas som är mycket giftig, blekgul, används som ett nervgift. Fluor reagerar med alla grundämnen förutom helium och neon som är de ädlaste av alla ämnen. för att förstå giftigheten i gasen, så kan det vara värt att nämna att även vatten brinner med ljus låga i en fluoratmosfär, vilket gör att flour inte finns som naturlig form i naturen. … See More

Fluor är en restprodukt i aluminiumindustrin och ett av de farligaste ämnen som vi har.

Läs mer om: ´
Jodbrist p.g.a. flour
Flour som giftig gas
Ekologisk tandkräm
Aluminium, alkohol och andra kemikalier i deodoranter, hudvårdsprodukter och städartiklar!

Så att säga att flour är bra för tänderna är som att säga att rökning är bra eftersom man minskar i vikt, att snusning är bra eftersom det dödar bakterierna i munnen, att alkohol är bra för att det dödar infektioner, att antibiotika är bra för att det gör dig frisk snabbare eller att kaffe är bra för att man blir pigg… :)

LÄS MER…

Många mailar mig och frågar vad hormoner egentligen är, så här kommer en kort förklaring. Hormoner tillverkas av endokrina körtlar utav proteiner och detta omnämns som det endokrina systemet (endokrinologi är detsamma som läran om hormoner). Hormonerna är detsamma som signalämnen, som kommunicerar med kroppens celler och som kan styra om cellernas processer ska ökas eller minskas.

Ett av våra hormon som styr cellens metabolism är sköldkörtelhormonet, som består av tyrosin (T) som binder upp 1 eller 2 jodatomer så att det skapas ett T1 eller T2 -hormon som sedan går ihop till T3 (T1 + T2) eller T4 (T2 +T2). T4 konverteras sedan till T3 med hjälp av selen. Läs mer om detta via denna länk: http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=419

Varje hormon påverkar specifika celltyper, där hormonerna ”fångas upp” av receptorer i cellens membran (skal som omges med ett tunt fettlager och glukos). Hormonerna transporteras främst via blodet och väl inne i cellen så sätter hormonet igång de funktioner som cellen är programmerad för att utföra. Materialet till hormonerna består av protein som tillsammans med enzymerna, styr kroppens olika funkioner. Hormonerna är således oerhört viktiga och hormonbrister kan innebära oerhörda störningar i våra kroppsfunktioner.
Hormonerna tillverkas som sagt av kroppens endokrina körtlar, där sköldkörteln, bukspottkörteln, hypofysen, njurarna, binjurarna, hjärnan samt fortplantningsorganen (äggstockarna, testiklarna) ingår. Dessa tillverkar och släpper ut hormonerna i blodet, vilket sedan verkar tillsammans med enzymer, för exempelvis vår ämnesomsättning, muskeltillväxt, tillväxt samt tillverkning av förstadie till kortisol, adrenalin och noradrenalin (DHEA som tillverkas från binjurarebarken och testiklarna) Läs mer om detta på: www.friskabarn.se

Enzymer finns i munnens saliv (amylas), i magen (pepsin för proteinnedbrytning), som insulin för nedbrutning av socker (sprutas från bukspottkörteln vid upptag i tarmen) samt för att bryta ner matens fett som har finfördelats av gallan. Magsäckens hormoner reglerar tillverkningen av magsyran, och även Vitamin D räknas till livsnädvändiga hormon, eftersom det produceras i huden, från solens strålar (om strålarna står över vissa grader, såsom mellan vår- och höstdagjämning). Läs mer om detta via följande länk: http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=418

LÄS MER…

Har du, eller misstänker att du har under- eller överfunktion i sköldkörteln. Näringsbrister i samband med sjukdomar som hyperthyreoser och hypothyreoser är vanliga och är också relativt enkla att justera.

Läs gärna min artkel om sköldkörteln och vanlig, naturlig näring och orsaker till under- och överproduktion av sköldkörtelhormon:

– Orsaker till konverteringsproblem från T4- till T3-hormon
– Testresultat för T3- och T4-hormon
– Under- och överfunktion i sköldkörtel
– Sköldkörtelns funktioner
– Tonåringar, puberteten och sköldkörteln
– Näringsämnen och inverkande faktorer i sköldkörtelns hormonproduktion
– Sköldkörtelproblematik på cellnivå
– Optimala testvärden för sköldkörteln
– Symtom på under- eller överfunktion i sköldkörtel
– Binjureutmattning, binjurestress och sköldkörtelproblematik
– Fertilitet och graviditet vid hormonobalans
– Inverkande näring för hormontillverning i sköldkörtel
– Jod och havssalt
– Progesteronsänkande, xenoöstrogener och bromider
– Halogener – flour, kadmium och dess inverkan på sköldkörteln
– Jod och skydd mot strålning

Läs mer: Under- eller överfunktion i sköldkörteln. Mer om näringsbrister vid hyperthyreoser och hypothyreoser!

LÄS MER…