Allt om vete, gliadin, läckande tarm och inflammatoriska processer orsakade av vete (gluten)

Det är många som frågar om vete och gluten, och som vanlig konsument är det mindre lätt att förstå varför gluten, och framförallt vete bör undvikas. Du finner ett stort antal av tidigare studier och artiklar på flera av våra kostsajter: www.kostkoll.se, www.kosttipset.se, www.gmo-guiden.se, www.ekologiskaval.se, www.allergi.biz , www.astma-guiden.se, www.rawfood-kost.se, www.vegetarisk.info, www.piggabarn.se och www.friskabarn.se. Fler länkar finns längre ner i artikeln.

Förädling av vete

Dagens vete är förädlat och skiljer sig från det vete som användes förr i tiden. Idag finns 10 gånger mer gluten i vete, jämfört med den mängd som fanns för 50 år sedan. I varje planta finns de enzymer som vi behöver för att bryta ner det vi äter. I ursprungsvete finns såldes rätt mängd enzymer för att bryta ner proteinet gluten. När mängden gluten ökas i så stor utsträckning, så klarar inte kroppen av att bryta ner det. Samma problematik gäller mjölk, då enzymerna (laktas) binder till fetter. När vi eliminerar fett för att göra lightprodukter/lättmjölk, så tar vi även bort enzymerna och kan på så vis inte bryta ner mjölksocker och mjölkprotein.

Gliadin och läckande tarm

Gluten verkar inflammatoriskt och skadar kroppens slemhinnor, främst via en av de två substanserna i gluten, gliadin, som gör tarmens slemhinna genomsläpplig. Slemhinnan, främst i tarmen, är känslig mot ämnen som stör och irriterar. När irritation uppstår p.g.a. gliadin, allergener, överväxt av candida eller liknande, så blir slemhinnan porös, och mellanrummet mellan cellerna blir större än det som är lämpligt. Slemhinnan, som skall verka som ett skydd, blir istället genomsläpplig och släpper genom ämnen som inte skall kunna ta sig ut i blodomloppet (Leaky gut syndrome = Läckande tarm). Väl ute i kroppen, finns inte de enzymer som krävs för nedbrytning (spjälkning) och polypeptider (sammansatta aminosyror) m.m. ansamlas som slagg, främst i kroppens mjukvävnader. Detta är, enkelt förklarat, anledningen till varför gluten skapar inflammatoriska processer i både muskulatur, fettvävnad, organ och slemhinnor.

Vete som allergen och inflammatoriska sjukdomar

Gluten ger inte bara allergiska reaktioner, utan är en av våra främsta och mest förekommande allergener. En allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion, och är i de flesta fall en protein. Vanliga allergener är mjölkprotein, gluten (vete, och i många fall även andra sädesslag), soja, jordnötter o.s.v. En allergen kan ge flera olika reaktioner, där ibland en allergisk reaktion, som aktiverar det medfödda immunförsvaret. Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt, även om det är ett bristfälligt skydd. Reaktioner som räknas som snabba är när vi får andnöd, när bronkerna svullnad upp, när vi får akut och svår klåda m.m.

Det som ofta omnämns i samband med mjölk, vete och soja, är att de även skapar intoleranser, som då inte visar sig som en ren allergi. Denna form av reaktion aktiverar inte det medfödda immunförsvaret, utan det immunförsvar som vi tränar upp efter födseln, då vi har barnsjukdomar, blir sjuka, får virus (el. vaccin) m.m. Detta immunförsvar kallas för det adaptiva immunförsvaret och till skillnad mot det medfödda, snabba immunförsvaret, så reagerar det adaptiva immunförsvaret både långsamt och diffust. Symtom kan växa fram under åratal och ofta vänjer vi oss de besvär som kommer successivt. Magont, tarmproblem, tarminflammation, inflammatoriska muskel- eller ledbesvär, sura uppstötningar, astma, allergiska reaktioner o.s.v. Vad är det då som gör att vi reagerar på allergener? Jo, de irriterar slemhinnorna och skapar små, små inflammationer i slemhinnans yttre vävnad. När denna process sker kallas det för en IgA-reaktion, som är relativt lättläkt, förutsatt att det som stör slemhinnan elimineras och/eller används genom rotationsdiet (läs mer om rotationsdiet längre ner i texten). Om ämnet inte elimineras, utan fortsätter att irritera, så utvecklas inflammationen vidare och det uppstår en djupare inflammation som då kallas för en IgG-reaktion.

En IgG-reaktion tar längre tid att läka ut, och kräver total eliminering av allergener i minst 4-6 månader. Tyvärr, så mäter man inte dessa reaktioner inom svensk sjukvård, utan endast allergiska reaktioner. Detta gör att många som har besvär, inte kan få de svar och/eller den hjälp de behöver. I många andra länder behandlas IgG-reaktioner och läckande tarm på samma vis som andra sjukdomsdiagnoser.

Blodsockerhöjning, diabetes och vete

Vete, inkluderat hela vetekorn, ökar ditt blodsocker och således även ditt sötsug. Dagens vetemjöl är siktat, vilket gör det extra flygigt och lättupptagligt. Det går snabbt ut i blodet, ökar frisättning av insulin från bukspottkörteln och bidrar till ökade risker för diabetes. När vi omsätter kolhydrater (tex vete) i kroppen, förbränner vi mineraler, som i sin tur krävs för att insulin och socker skall kunna transporteras in i cellen på effektivt vis. Vi behöver krom för att ha tillräckligt med receptorer (mottagare) på cellen, samtidigt som zink ökar receptorernas förmåga att ta emot insulin/glukos.

När vi äter mycket bröd, pasta eller liknande, i kombination med andra söta källor, så förbränner vi stor andel mineraler, och får på så vis mineralbrist. Problematiken uppstår också från att allt fler äter mineralfattig mat, att vi bränner samma mineraler när vi stressar (zink, magnesium och B-vitaminer), att vi behöver samma mineraler till fettkonvertering (omvandling), och att felaktiva syra/basbalanser i kroppen skapar obalans i våra mineraler (vilket i sin tur skapar högt blodtryck och belastning på njurarna). För att få struktur, harmoni och balans i kroppen, behöver vi äta mat som tillför MER näring, än den förbränner. Detta gör alltså vete till ett mindre bra alternativ, tillsammans med att det belastar bukspottkörteln med det höga blodsocker som det skapar.

Du kan alltså minska ditt sötsug, få ordning på ditt höga blodtryck (genom att även minska på andra söta källor, dricka mer vatten m.m.), bli mindre hungrig, förbättra din sömn (då blodsockret är i balans) och bli piggare genom att byta ut dina vetekällor mot bättre alternativ, som fett- och proteinrika örter som bovete, quinoa och amaranth eller via mer svårsmälta alternativ som råris, vildris, rött ris eller svart ris. Alternativt att du utesluter kolhydratrika källor helt.

Intag av vete vid matberoende och sockerberoende

Liksom många andra allergener så är vete beroendeframkallande, både som allergen och genom sitt höga innehåll av snabba kolhydrater. De som har mest sug efter en allergen, är ofta de som inte bör äta det alls. Om du tex har starkt sug efter ett glas mjölk och/eller bröd, så är det tecken på att du inte bör äta av det, på samma vis som en person som har starkt sockersug, sannolikt bör utesluta sockerrika källor. Många får abstinensbesvär om de slutar äta bröd, och när ett ämne, en råvara eller en handling skapar abstinens, så är det inte hälsosamt.

Ersättningsprodukter för vete (glukten)

Många glutenfria ersättningsprodukter är ohälsosamma och bör undvikas, vilket kanske är en av orsakerna till att många inte mår särskilt mycket bättre när de utesluter vete. De blir av med de symtom som gluten har orsakat, men får nya symtom av de skräpprodukter som de äter istället. Mjölersättning och glutenfria varor innehåller stor andel kolhydrater och är ofta baserade på både vetestärkelse, socker i olika former och andra tillsatser. Att däremot byta vete mot quinoa, bovete, amaranth eller ris och rotfrukter är lämpligare.

Vetemjöl kan bytas mot rismjöl, mandelmjöl, kikärtsmjöl, bovetemjöl, kokosmjöl etc. Ett tips, är att ta samma mjölmängd som står angivet på ett recept, och sedan ta hälften av ett mjöl som är åt det söta hållet, såsom kikärtsmjöl, rismjöl eller majsmjöl (ekologiskt p.g.a. genmanipulering), och sedan balansera upp med hälften av ett robustare mjöl såsom bovete, kokosmjöl eller quinoamjöl. På så vis, så har du sötma till jäsning och/eller smakförhöjning, långsammare kolhydratsammansättning, samt karaktär för smak.

Förädling av vete

Vete är en av de mest förädlade grödor som vi har i vårt svenska kök. Som nämnt ovan, så innehåller dagens vete långt mycket mer gluten än vad det gör i sin ursprungliga form. Detta beror på att stor mängd gluten ger bättre jäsning och såldes kortare jäsningstider. I de flesta bagerier jäser man brödet kortare och oftast bara genom en jäsningstid, istället för de 2, lite längre jäsningsperioder som krävs för att brödet ska bli färdigjäst. Resultatet blir ett bröd som gör oss svullnad i magen, som vi har svårt att bryta ner, som känns degigt och inte färdiggräddat o.s.v. Vetekornet är dessutom förädlat för att tåla mer slitage.

Genom att manipulera grödan, erhåller vi vete som kan skördas i flera säsonger, som tål både värme och kyla, som tål starkare vindar, mer frost i marken, som håller längre, som är mer motståndskraftigt mot skadedjur o.s.v. Vi får vete som tål mycket mer, vilket är ekonomiskt positivt för odlare och livsmedelindustrin, men på bekostnad av vår hälsa. Allt vi mixtrar med kommer påverka oss på olika sätt, och det är viktigt att ha ödmjukhet inför naturen och dess fantastiska egenskap att reglera sig själv. Tillsammans med det obalanserade blodsocker, inflammatoriska processer och beroenden som uppstår, så är vete en gröda som få klarar av att ära på daglig basis.

Vete och genmanipulering

Vete är, tillsammans med soja, majs och raps, den mest genmanipulerade grödan. Visst hävdar myndigheterna att vi inte får sälja genmanipulerade grödor i Sverige, men GMO fungerar inte på det sättet. En genmanipulerad gröda sprider gmo-pollen via insekter och med vinden genom så kallad kontaminering. Kontaminering innebär att även de grödor som inte är genmanipulerade i sina gener (d.v.s. i fröet eller plantan), smittas av gmo-pollen. Genförändringarna sker sedan över tiden och påverkar även människans genstruktur, både genom intag av själva grödan och genom att vi äter de köttdjur som har fått tex genmanipulerade soja, majs, potatis eller raps som föda. Om vi sedan äter dåligt, stressar och sjuka, vilket aktiverar de gener som gör oss sjuka och slår av skyddande gener, ja då har vi ett problem i det långa loppet. Undvik alltid gmo-grödor. Läs mer: www.gmo-guiden.se

Gluteintolerans/celiaki

Glutenintolerans är missvisande benämning, då det är stor skillnad på en intolerans och en allergi. Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar mot ett av de två ämnen som finns i gluten, gliadin. Gliadin är ett gluten-protein, som skapar en kronisk inflammation i tarmens slemhinna och på så vis skadar tarmväggen. Resultatet blir att viktiga näringsämnen inte absorberas som de ska, samtidigt som slemhinnan släpper genom ämnen om vanligtvis inte skall ta sig ut i blodet (läs om läckande tarm tidigare i artikeln). Det är viktigt att känna till att celiaki, som är en allergisk reaktion, är en reaktion från det medfödda immunförvaret, medan en intolerans mot vete, är en reaktion från det upptränade, adaptiva immunförsvaret. Dessa reaktioner är alltså helt skilda diagnoser och symtombilder.

Näringsbrister vid glutenintolerans och/eller inflammatorisk tarmsjukdom

Vanliga brister vid celiaki, intolerans och tarminflammation är B12-brist, samt även brist på B6. Detta beror på att inflammationen ofta är överrepresenterad i den nedre delen av tunntarmen, där B12 skall tas upp, och K-vitamin skall bildas. Det kan också bero på att en person med celiaki även har problem med sin saltsyraproduktion, vilket gör att de inte producerar tillräckligt med saltsyra (HCL) i magsäckens slemhinna, vilket då även gör att de inte frisätter tillräckligt med Intrinsic factor och inte heller tillräckligt av det protein som skall bryta ner proteiner (pepsin). Resultatet av dålig proteinspjälkning, rent näringsmässigt, innebär att kroppen inte får tillräckligt med aminosyror. Aminosyrabrist kan i sin tur ge minskad återhämtningsförmåga, viktminskning, minskad muskelvävnad, försämrad eller obalanserad hormonell balans, minskad produktion av enzymer o.s.v.

Intrinsic factor är ett glykoprotein, dvs en makromolekyl bestående av ett protein med kolhydratrester (oligosackarider) bundna till en del av sina aminosyrarester). Det produceras av parietalcellerna i magsäcken, och är nödvändigt för absorpton av vitamin B12 längre ner i tunntarmen.

Utan fin frisättning av saltsyra, intrinsic factor och pepsin, får vi mindre lätt att bryta ner proteiner, vårt upptag av B12 försämras och vi kan inte heller eliminera parasiter och bakterier som saltsyran vanligtvis skall skydda oss emot. Det är alltså viktigt att påpeka att tarminflammationer ofta beror på en kombination av flera faktorer, oavsett om det är en allergisk reaktioner eller en intolerans som är grund till besvären. Proteiner som inte bryts ner ordentligt, kommer ner i tarmen ospjälkade (icke nedbrutna) och där påbörjas en bakteriell process, med bakterietillväxt som i sin tur bildar gifter, så kallade endotoxiner. Tillsammans med osmälta kolhydrater, som verkar som föda åt candida, och på så vis skapar läckande tarm.

Läckande tarm

Läckande tarm står beskrivet tidigare i artikeln, och fysiologiskt sett, så är det innebär det en ökad genomsläpplighet i tarmens slemhinna. Vi har en slemhinna som skydd för att tarmväggen, som står helt öppen, skall släppa genom rätt ämnen. De proteiner, kolhydrater och gifter som vi först behöver bryta ner, eller som skall passera genom matsmältningssystemet och som inte är bra för kroppen att ta upp, tas istället upp och transporteras ut i blodet. Läckande tarm är detsamma som ökad permeabilitet i tarmen, och kan liknas vid den stora genomsläpplighet som finns hos små barn, innan de har erhållit fullgod tillväxt av sina slemhinnor.

Gliadin, som finns i vete, är ett ämne som kallas för zonulin, d.v.s. ett ämne som öppnar upp tarmslemhinnan och göra den genomsläpplig. Gluten skapar således ökad genomsläpplighet och läckande tarm, oavsett om vi är känsliga mot det eller inte. Andra allergener brukar endast skapa överkänslighet hos delar av befolkningen, mycket beroende på blodgrupp och hur ofta livsmedels intas, men med gluten är det inte så enkelt.

Läckande tarm som diagnos, innebär att tarmen släpper genom skräp och osmält mat ut i blodet, där dessa skapar en autoimmun reaktion där immunsystemet utlöses. Vid läckande tarm är vi dessutom beroende av god frisättning av saltsyra, då vi annars släpper genom bakterier, parasiter m.m. Då vår slemhinna skyddar sig genom att öka tillväxten av candida (skyddande svamp på våra tarmslemhinnor), så läcker vi även ut svamp i blodet.

Med dålig spjälkning av kolhydrater, ökar denna problematik, då dessa kolhydrater fungerar som föda åt svampen. Överväxt av candida är vanligt förekommande vid dessa besvär, och visar sig genom ökat sötsug, känsla av orkeslöshet och dimhjärna, då svampen använder upp det socker som vi behöver till vår hjärna och ork. Överväxt av candida, i kombination med ett beroende, är vanligt vid sockerberoende och/eller vid cravings för socker, vete och mjölk (mjölkcravings kan även bero på lektinbelastning).

Väl ute i kroppen, så uppstår inflammationer av osmälta ämnen och gifter, vilket ses som autoimmuna sjukdomar lokaliserat till kroppens vävnader. Det är alltså viktigt att känna till att dessa reaktioner inte beror på att immunförsvaret angriper den egna vävnaden, utan att det angriper de ämnen och det slagg som lagrats in i vävnaden. Svårigheten för immunförsvaret är att vi inte har de enzymer som krävs för att bryta ner gifter och osmälta proteiner (polypeptider) och svamp, så fort de tagit sig ut i blodet från matsmältningssystemet. De enzymer som krävs för att bryta ner maten, finns självfallet endast där maten skall brytas ner, dvs i matsmältningskanalen. Här är enzymterapi oerhört kraftfullt och potent, då enzymintag mellan måltiderna gör att enzymer transporteras ut i blodet, och på så vis kan bidra till nedbrytningen. Här kan alla former av autoimmuna reaktioner läkas ut, förutsatt att kombinationen av enzymer är exakt och väl anpassad.

Gliadin och underfunktion i sköldkörteln

Intressant koppling mellan gliadin och underfunktion i sköldkörteln, är att gliadin har en struktur, väldigt lik proteiner som finns representerade i sköldkörteln (samt även i bukspottkörteln). De antikroppar som kroppen har skapat mot gliadin, angriper således även de proteiner som finns i sköldkörteln och i bukspottkörteln. Vid denna reaktion, som är mycket vanlig, uppstår hypothyreos och diabetes typ 1. Detta kan vara en förklaring till diabetes typ 1 som uppstår i vuxen ålder.

Gluten och beroende

Merparten av de som lider av sockerberoende eller annan beroendeproblematik, har problem med gluten och då inte bara från vete som kolhydratrik gröda, utan även p.g.a. gliadinet. När gliadin klyvs i tarmen, så bildas eksofiner, som kan passera blod-hjärnbarriären, d.v.s. det skydd somt skall skydda vår hjärna från skadliga ämnen. När det har passerat hjärnan, så binder det till de receptorer som är opioida, morfinliknande. Detta ger inte bara ökad aptit, utan även en aktivering av belöningscentrum och på så vis skapas ett beroende. Detta är en av orsakerna till att människor med sockerberoende, andra former av beroende, ADHD/depression, hård stress m.m. alltid bör utesluta gluten.

En annan anledning till att vete skapar besvär vid blodsockerrelaterade sjukdomsbilder och vid sockerberoende, är att det vete som vi använder idag, innehåller större andel stärkelse än det som är normalt. Den ökade stärkelsen är mindre bra i sig, men grunden till blodsockerproblematiken ligger främst hps amylopektin A, som är en sorts stärkelse. Förr i tiden innehöll vetet lägre halter av amylopektin A, medan dagens vete kan ha upp till 75 procent av just den sortens stärkelse. Tidigare var andelen amylos (en annan mer svårsmält stärkelsesort) mer förekommande, men idag har andelen amylopektin A ökats genom manipulering, då det gör brödet mer fluffigt. Högre andel gluten för snabbare och effektivare jäsning i kombination med amylopektin A, ger alltså ett fint, fluffigt och kostnadseffektivt bröd, som är vackert att se på, men som skadar kroppen mer än det gör nytta.

Gluten och lektinbelastning

Lektiner är proteiner som binder kolhydrater och de finns i nötter, frön, i mjölk, vete, morötter och ett stort antal andra grödor. Lektiner dunstar när vi kokar/hettar upp vår mat, och/eller om vi blötlägger råvarorna (de släpper ut i blödläggningsvattnet). Om vi äter en morot rå, eller äter vete med högt innehåll av lektiner, så kan vi reagera på dem, genom en lektinbelasning. Det lektin som finns i vete kallas för WGA (Wheat Germ Agglutin) och det i sig, skapar inflammationer, irriterar våra slemhinnor, stör vår genetik (aktiverar våra sjukdomsgener och stänger av de gener som har skyddande effekter) och gör oss ständigt sötsugna. Många som lider av lektinbelastning, har problem med både candida, och inflammatoriska processer. De kan känna ett nästintill sjukligt sug efter ett stort glas mjölk eller efter bröd, då särskilt bröd med vete som bas.

Läk tarmen med rotationsdiet

Vid intolerans som är ytlig, dvs en IgA-reaktion, så räcker oftast behandling med rotationsdiet. Vid djupare inflammation, såsom vid IgG-reaktion krävs elimineringsdiet, följt av rotationsdiet. En rotationsdiet innebär att du äter ett livsmedel eller från en viss livsmedelsgrupp endast var tredje dag. På detta sätt, så hinner slemhinnan reparera den reaktion och irritation som uppstår. Cellerna i tarmens slemhinna byter ut sig på endast 3 dagar, så alla som har tarminflammation, kan på så vis bli symtomfria inom 3 dagar. Detta är anledningen till att alla symtom försvinner vid tarmvila. Dock, så återgår de flesta människor till att äta likadant efter tarmvilan som innan, vilket gör att de är sjuka igen efter 3-5 dagar.

Vid lätt symtombild, kan det räcka med tarmvila, följt av rotationsdiet med de allergener som är orsak till besvären. Om det hunnit bli en svårare form av reaktion, med tarminflammation som följd, så krävs elimineringsdiet. Vid en elimineringsdiet elimineras de allergener som stör slemhinnorna och då upp till 4-6 månader. Under denna tiden läker slemhinnan ihop och blir motståndskraftig. Efter avslutad behandling, kan rotationsdiet fungera och/eller att man forsätter utesluta allergenerna, eftersom vete i sig inte är att rekommendera oavsett. Det viktiga är att inte börja påfresta slemhinnan för snabbt. Det är lätt att tycka att symtomen är borta och att det känns enklare att återgå till sina tidigare vanor, men oftast är slemhinnan väldigt tunn och spröd även om symtombilden har förbättrats.

Stötta upp din matsmältning med bra enzymer, ren och ekologisk mat, som du tillagar på skonsamt vis. Tugga maten noga, ät långsamt, se till att ha rätt pH-värde i din matsmältningskanal (ät och drick mer basisk mat och dryck än de alternativ som har lågt pH). Stressa ner genom vila och meditation för att erhålla bättre matsmältning, minskad oxidation och lägre grad av försurning. Komplettera din kost med glutamin, en aminosyra som är mest förekommande i slemhinnan och som är nödvändig för slemhinnans läkning.

Vid inflammation i tarmen, minskar förmågan att producera glutamin, vilket minskar förutsättningen för att reparara tarmslemhinnan. Om du reagerar på glutamin genom magont eller försämring i tarmen, så kan lakritsrot vara ett bättre alternativ, förutsatt du inte har högt blodtryck, så lakritsrot även är blodtryckshöjande. Komplettera även med zink, som är vår läkande mineral och som är nödvändig för tarmens läkning. Välj gärna ett flytande zinktillskott, då zinkbrist försämrar upptaget av zink i tarmen.

Andra viktiga näringsämnen är magnesium för tarmens avslappning, kalcium som substans till slemhinnan, B-vitaminer för att motverka stress, fina fettsyror för att erhålla följsamma och mindre torra slemhinnor. Omega 3-fettsyror verkar dessutom antiinflammatoriskt, vilket är positivt i sammanhanget. Även probiotika (goda bakterier) är viktiga, men i många fall skapar de en utrensning, och bör trappas upp i en, för kroppen, harmonisk dosupptrappning. Vid svår tarmsjukdom och svår celiaki, kan tarmfloran vara så pass störd, att det inte räcker med probiotika, då de dåliga bakterierna istället använder probiotikan som näring. Vid dessa sammanhang kan det ibland vara lämpligt att testa flagyl, ett läkemedel som är anpassat för att ta död på de dåliga bakterier som finns i tarmen. Då det endast går på de bakterier som lever syrefattigt, så brukar det återställa tarmen på ett bra sätt, vilket är en bra start för att sedan bygga upp tarmfloran med probiotika.

Stöd upp kroppens binjurar, så att din kortiolproduktion fungerar optimalt. Binjurarna reagerar på yttre och inre stress, miljöstress från gifter/kemikalier, socker m.m. och när de bränns ut och inte klarar att producera tillräckligt med kortisol (stresshormon) får vi problem med vår tarm (då det styr tarmens rörelser), med år stresstålighet, med att vakna på morgonen (då kortisol väcker kroppen på morgonen), och vi får också problem med att släcka inflammationer som uppstår i kroppen. Binjurarna kan du stödja upp med örter som ashwaganda, astragalus och schisandra, eller via binjurestöd från nöt eller gris.

Kombinera gärna ovan nämnda behandling, med curcumin (det gulfärgade ämnet i gurkmeja) i kombination med piperin (verksamma ämnet i svartpeppar), då dessa verkar starkt antiinflammatoriskt. Piperin ökar upptaget av curcumin med upp till 2000 gånger, vilket är särskilt viktigt när tarmens upptag är försämrat.

Kombinera även med enzymterapi, antingen med specifika enzymkombinationer eller med kombinationskapslar. Tänk på att proteasenzymer är viktigast vid slaggbildning och inflammatoriska processer ute i kroppens vävnader, medan amylas (det enzym som bryter ner kolhydrater) är viktigast vid överväxt av candida. För en anpassad kostplan, är det lämpligt att ta kontakt med en kunnig terapeut, som är specialiserad på tarmsjukdom, lektinbelasning, candida, sockerberoende och intoleranser/allergier.

Barn, matintoleranser och astma/allergi/eksem

Det är vanligt att alla problem i kroppen hör samman. Te x så hör alla slemhinnor ihop, och om vi har problem med slemhinnorna i tarmen, så sker även en reaktion i kroppens alla andra slemhinnor. Vanliga kopplingar är tarmproblem i kombination med lungproblematik, öron/näsa/hals-problematik, gallbesvär i gallgångens slemhinnor (svullnad minskar framförsel av galla och ger på så vis minskad förmåga att spjälka fett till fria fettsyror, samtidigt som det ökar risk för klumpbildning).

Hos öron-, näsa- och hals-barn brukar eliminering av mjölk hjälpa, medan de barn som lider av astma oftast blir bättre genom att vete (alternativt även mjölk) utesluts. De barn som har ADHD eller autism, kan minska sina symtombild genom eliminering av socker, glutamat, mjölk (mjölkprotein) och vete (gluten). Barn och ungdomar med eksem/atopiska eksem, psoriasis, roseacea eller akne, behöver hjälp med sin tarmflora, med läkning av tarmens slemhinna, och bör utesluta allergener, gärna kombinerat med avstressande övningar, fina och lugna matvanor och minskat intag av sockerrika råvaror.

Läs mer om candida, läckande tarm, lektinbelastning, födoämnesintoleranser, allergiska reaktioner, sockerberoende, astma m.m. via länkarna nedan…

10 steg för att rensa ut, reparera och bygga upp tarmen
blog.php?bid=3276&print=1

Läk tarmen:
blog.php?bid=905&print=1
blog.php?bid=2460&print=1
blog.php?bid=1912&print=1
blog.php?bid=1052&print=1
blog.php?bid=2750&print=1
blog.php?bid=1025&print=1
blog.php?bid=713&print=1

Läs mer om candida:
blog.php?bid=1345&print=1
blog.php?bid=1506&print=1
blog.php?bid=2335&print=1
blog.php?bid=811&print=1
blog.php?bid=2988&print=1

Läs mer om systemisk inflammation:
http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=425

Läs mer om enzymterapi:
http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=422

Läs mer om läckande tarm:
blog.php?bid=2422&print=1
blog.php?bid=1643&print=1
blog.php?bid=1339
blog.php?bid=3228&print=1
blog.php?bid=1634&print=1
blog.php?bid=1633

Läs mer om fettbalans och konvertering av fettsyror:
http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=421

Läs mer om hypothyreos och hypothyreos:
http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=419
http://www.skoldkortel.info
blog.php?bid=2157&print=1

Läs mer om allergier, astma, akne och eksem:
http://www.astma-guiden.se
http://www.allegi.biz
blog.php?bid=3074&print=1
blog.php?bid=2029&print=1

Läs mer om födoämnestester:
http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=410

Läs mer om vete, mjölk och autism:
blog.php?bid=1634&print=1