Vår socker- och mjölkproduktion har ökat allt mer under de senaste 100 åren, samtidigt som akne har blivit allt vanligare. Idag vet man att akne, eksem och andra hudproblem oftast hör samman med ogynnsam tarmflora och/eller överskott på kemikalier, tungmetaller och andra ämnen som levern inte hinner bryta ner.
Kosthållning och akne
Över 17 miljoner lider av akne, och åttio till nittio procent av alla tonåringar i varierande grad. Hos ungdomarna är det oftast samrörande med deras hormonförändringar, men även med deras sockerrika kosthållning. Allt fler ungdomar äter sockerrika produkter, halvfabrikat med socker, mjölkprotein och tillsatser, samtidigt som de sitter mer och mer framför en dator som både strålar och drar vatten.
Motion och akne
Regelbunden motion och svettning är ju en av kroppens utrensningsmetoder, där alla porer renas från skräp. Utan träning, rörelse och svettning, så samlas skräpet kvar i porerna och blir till små inflammationer. Många upplever också att de får hudproblem och akne när de sitter mycket framför datorn eller tvättar huden för mycket, och på så sätt rubbar hudens pH-balans.
Kosten och tarmflorans inverkan på hudproblem
Senare tids forskning visar att det inte är vad du smörjer eller rengör med som är mest avgörande, utan att det du väljer att äta också påverkar huden mest. I många fall har akne sin grund i dålig tarmflora och från tarminflammationer. Då immunförsvaret till största delen sitter i tjocktarmen, så skapas både autoimmuna reaktioner och avgiftning via huden.
Samma sak om levern får jobba på högvarv för att det är så mycket skräp och gifter i blodet eller om det finns för lite näring för att klara leverns fas 1 och 2. Resultatet i både fallen blir att kroppen portionerar ut skräp i huden/vävnaderna, för att det inte ska cirkulera runt i blodet.
Förbättra akne och eksem med god tarmflora
Genom att ha god tarmflora, utesluta mjölkprotein, socker, vete och tillsatser samt äta bra bakterier (probiotika), så kan akne och eksem förbättras avsevärt eller helt läkas ut. Vid svår akne får många patienter antibiotika, vilket ytterligare försämrar problemen när kuren är slut, både då tarmfloran sätts ännu mer ur funktion (eftersom antibiotika tar död på tarmens bra bakterier) samt för att levern jobbar ännu hårdare när den även behöver bryta ner läkemedel.
Akne och komjölk
Två stora kontrollerade studier visar att komjölk ökade antalet personer som fick akne och den svårighetsgrad de fick. Andra stora randomiserade, kontrollerade studier fann att personer som hade högre sockerintag och hög glykemisk belastning kost (från bröd, ris, spannmål, pasta, socker och mjölkprodukter) hade betydligt mer problem med akne. Den goda nyheten är att mörk choklad inte alls verkar skapa samma problem med hudproblem som vanlig, ljus choklad gör.
Socker, insulinproduktion och hormonobalanser
Kost rik på socker är en stor del i hudproblemens uppkomst, eftersom blodsockerhöjningar ger hormonell obalans, då kroppen producerar hormoner som svar på det höga blodsockret. Mejeriprodukter ökar manliga könshormoner, såsom testosteron eller androgener och ökar insulinnivåerna på samma vis som de livsmedel som höjer ditt blodsocker snabbt (såsom socker och stärkelserika kolhydrater).
Hormoner och näringsbrister som kan försämra dina hudproblem
Androgener och insulin stimulerar din hud att skapa akne och med näringsbrister i kroppen, blir problemet ännu värre. Näringsbriser som hör samman med hudproblem är brist på hälsosamma omega-3 fettsyror som verkar anti-inflammatoriskt, låga halter av antioxidanter så som vitamin E, zink och vitamin A samt viktig anti-inflammatorisk omega-6-olja, så kallad jättenattljusolja.
Mjölk innehåller anabola hormoner som ska hjälpa en liten kalv att växa. Dessa hormoner finns i vanlig komjölk:
20α-dihydropregnenolone
progesteron (från pregnenolon)
5α-pregnanedione
5α-graviditeter-3β-ol-20-en, 20α-och 20β-dihydroprogesterone (från progesteron)
5α-androstene-3β17β-diol
5α-androstanedione
5α-androstan-3β-ol-17-en
androstendion
testosteron
dehydroepiandrosteron sulfat acyl ester
insulin like growth factors 1 och 2 (IGF-1 och IGF-2)
insulin
Det rekommenderas att dricka mjölk dagligen, men när man ser på denna hormonlista, så förstår man att det inte alls är ett sunt val. Flera av dessa, ger liknande symtom som hos en tränad person som äter anabola steroider. Riktlinjerna har starkt kritiserats av många sakkunniga som exempelvis ledande näringsforskare på Harvard (Walter Willett och David Ludwig).
Studier på akne och mjölkintag
Nurse’s Health Study är en studie, där man undersökte hälsovanorna hos 47.000 sjuksköterskor och fann att de som drack mer mjölk som tonåringar också hade högre andel svår akne än de som drack lite eller ingen mjölk under sin tonårstid. Sambandet mellan mjölk och akne har ingenting med fettet i mjölken att göra, då studier snarare visar att desto fettsnålare mjölk, desto större problem.
I en studie genomförd på 10.000 pojkar och flickor mellan åldrarna 9 till 15 år gammal, fanns ett direkt samband mellan intag av mjölk och svårighetsgraden av akne.
Mjölksocker och stimulans av insulinproduktion
Det verkar som om det inte bara är de anabola hormonernar och/eller könshormoner i mjölken som orsakar problem, utan även mjölkens förmåga att stimulera insulinproduktionen. Laktos (mjölksocker) i mjölken fungerar mer som läsk än som ett ägg, om man ser till vår ämnesomsättning.
Genom att dricka ett glas mjölk, så ökar insulinnivåeran med 300 procent. Detta ger inte bara finnar, utan kan även bidra till förstadie till diabetes. Visst finns det studier och undersökningar som visar att man minskar i vikt av mjölk, men dessa studier är betalda av mejeriföretagen själva och bör starkt ifrågasättas.
Socker, snabba kolhydrater och akne
Färska studier visar att socker och raffinerade kolhydrater (råvaror med högt glykemiskt diet) orsakar akne. I studier på barn, där man tog bort socker ur kosten och istället gav dem en hälsosam kosthållning, med hemmalagad mat och lågt sockerintag, så gav den låga glykemiska belastningen, hela signifikanta förbättringar i akne, jämfört med en kontrollgrupp med vanlig sockerrik amerikansk diet. Förutom mindre finnar, förlorade deltagarna i vikt, fick ökad insulinkänslighet och mindre könshormoner i blodet.
Symtom på hormonobalanser vid högt sockerintag
Tidigare forskning och erfarenheter visar att kvinnor med högt intag av socker samt insulinresistens erhåller akne, ökad hårväxt i ansiktet, håravfall på huvudet och infertilitet (svårighet att få barn). Detta beror på höga nivåer av cirkulerande manliga hormoner och kallas polycystiskt ovariesyndrom, som enkelt kan lösas genom förändrad kost och korrigering av näringsbrister.
Akne, omega 3-fetter och omega 6-fetter
Våra typiska västerländska kosten är full av inflammatoriska transfetter och vi äter på tok för mycket av omega 6-fetter som verkar inflammatoriskt i kroppen. Från att ha intagit en balans på 1:1, så ligger många på 1:15 eller ända upp till 1:20 i balansen mellan omega 3 och omega 6-intag. Rekommendationen är att ligga kring 1:5 eller allra helst ner mot 1:3.
Omega 6-fetterna ökar IGF-1 och stimulerar folliklarna till att skapa finnar. Inflammation har sedan länge kopplats till akne och antiinflammatoriska omega-3 fetter (från exempelvis fiskolja) kan förbättra akne och hjälpa till med många hudsjukdomar.
Kosthållning och hormoner
Vår kost påverkar könshormoner så som testosteron, IGF-1, och insulin, vilket främjar akne. De största faktorerna som påverkar dina hormoner är den glykemiska belastning som uppstår från ditt val av kost, då särkskilt mängden socker och mejeriprodukter. Genom att äta hälsosam kost och komplettera med de tillskott som du behöver, så kan dess hormonobalanserar korrigeras. Även motion hjälper för att förbättra insulinfunktionen samt för att rensa huden från skräp.
Åtta steg för att förebygga akne
1. Undvik mjölk.
2. Välj råvaror och måltider med låg glykemiskt belastning, dvs en sockerfattig kosthållning.
3. Ät mer frukt , bär och grönsaker för att öka inflammationshämmande ämnen (antioxidanter).
4. Basera din kost på mer hälsosamma antiinflammatoriska fetter (omega 3) omega-6 i form av nattljusolja.
5. Öka livsmedel som kan hjälpa mot inflammationerna i huden, såsom fisk, fiskolja, gurkmeja, ingefära, grönt te, nötter, mörkt lila och röda bär, mörkgröna bladgrönsaker och omega 3-rika ägg.
6. Ta kosttillskott som hjälper mot inflammtionen och dina hormonella obalanser, samt för att öka leverns avgiftningskapacitet. Antioxidantnivåerna är ofta låga hos de som lider av akne.
Tillskott kan vara:
Jättenattljusolja: Ta 1000 till 1500 mg två gånger dagligen.
Zink citrat: Ta 30 mg per dag.
Vitamin A: Ta 25.000 IE per dag. Bara göra detta i tre månader. Gör inte detta om du är gravid.
E-vitamin (blandade tokoferoler, inte alfa-tokoferol): Ta 400 IE per dag.
7. Ta dagliga doser med probiotika eller ät mjölksyrade grönsaker. Probiotika hjälper till att minska inflammationer i tarmen som kan vara knutna till akne-problemen. Med probiotika (Lactobacillus) kan akne förbättras avsevärt.
8. Undvik födoämnen som du är känslig/intolerant för. Fördröjd födoämnesallergier är bland de vanligaste orsakerna till hudproblem, då främst från vete (gluten), mjölk, jäst, och ägg.
Referenser:
F. William Danby, MD, Nutrition and acne, Clinics in Dermatology (2010) 28, 598604
White GM. Recent findings in the epidemiologic evidence, classification, and subtypes of acne vulgaris. J Am Acad Dermatol 39(2 Pt 3):S34-7 (1998 Aug).
Lello J, Pearl A, Arroll B, et al. Prevalence of acne vulgaris in Auckland senior high school students. N Z Med J 108(1004):287-9 (1995 Jul 28).
Venereol 21(6):806-10 (2007 Jul).
Wolf R, Matz H, Orion E. Acne and diet. Clin Dermatol 22(5):387-93 (2004 Sep-Oct).
Magin P, Pond D, Smith W, et al. A systematic review of the evidence for myths and misconceptions in acne management: diet, face-washing and sunlight. Fam Pract 22(1):62-70 (2005 Feb).
Spencer EH, Ferdowsian HR, Barnard ND. Diet and acne: a review of the evidence. Int J Dermatol 48(4):339-47 (2009 Apr).
Bendiner E. Disastrous trade-off: Eskimo health for white civilization, Hosp Pract 9:156-89 (1974).
Adebamowo CA, Spiegelman D, Danby FW, et al. High school dietary dairy intake and teenage acne. J Am Acad Dermatol 52(2):207-14 (2005 Feb).
Adebamowo CA, Spiegelman D, Berkey CS, et al. Milk consumption and acne in adolescent girls. Dermatol Online J 12(4):1 (2006).
Adebamowo CA, Spiegelman D, Berkey CS, et al. Milk consumption and acne in teenaged boys. J Am Acad Dermatol 58(5):787-93 (2008 May).
Hoyt G, Hickey MS, Cordain L. Dissociation of the glycaemic and insulinaemic responses to whole and skimmed milk. Br J Nutr 93(2):175-7 (2005 Feb).
Kaymak Y, Adisen E, Ilter N, et al. Dietary glycemic index and glucose, insulin, insulin-like growth factor-I, insulin-like growth factor binding protein 3, and leptin levels in patients with acne. J Am Acad atol 57(5):819-23 (2007 Nov). Cordain L, Lindeberg S, Hurtado M, et al. Acne vulgaris: a disease of Western civilization. Arch Dermatol 138(12):1584-90 (2002 Dec).
Smith RN, Mann NJ, Braue A, et al. A low-glycemic-load diet improves symptoms in acne vulgaris patients: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 86(1):107-15 (2007 Jul).
Smith RN, Mann NJ, Braue A, et al. The effect of a high- protein, low glycemic-load diet versus a conventional, high glycemic-load diet on biochemical parameters associated with acne vulgaris: a randomized, investigator-masked, controlled trial. J Am Acad Dermatol 57(2):247-56 (2007 Aug).
Smith RN, Braue A, Varigos GA, et al. The effect of a low glycemic load diet on acne vulgaris and the fatty acid composition of skin surface triglycerides. J Dermatol Sci 50(1):41-52 (2008 Apr).
Zouboulis CC. Is acne vulgaris a genuine inflammatory disease? Dermatology 203(4):277-9 (2001).
James MJ, Gibson RA, Cleland LG. Dietary polyunsaturated fatty acids and inflammatory mediator production. Am J Clin Nutr 71(1 Suppl):343S-8S (2000 Jan).
Simopoulos AP. Essential fatty acids in health and chronic disease. Am J Clin Nutr 70(3 Suppl):560S-9S (1999 Sep). 26. Kaaks R, Bellati C, Venturelli E, et al. Effects of dietary intervention on IGF-I and IGF-binding proteins, and related alterations in sex steroid metabolism: the Diet and Androgens (DIANA) Randomised Trial. Eur J Clin Nutr 57(9):1079-88 (2003 Sep).
Fulton JE, Jr., Plewig G, Kligman AM. Effect of chocolate on acne vulgaris. Jama 210(11):2071-4 (1969 Dec 15).
Anderson PC. Foods as the cause of acne. Am Fam Physician 3(3):102-3 (1971 Mar).
Källa: Dr. Mark Hyman
Mer om kost, näring och hudproblem
www.kostkoll.se
www.rawfood-kost.se
www.allergi.biz
www.astma-guiden.se
www.naturmedicin-guiden.se
www.kosttillskott-guiden.net
www.detoxa.nu
www.detox-guiden.se
www.ekologiskaval.se
www.ekologisk-mat.info
www.kemikalier.eu
www.friskabarn.se
www.piggabarn.se
