Nanoteknik och genmanipulering blir allt vanligare begrepp, och idag är merparten av allt djurfoder genmanipulerat, samtidigt som nanoteknik utvecklas inom allt från läkemedel och kosttillskott till vår matindustri och teknikproduktion.

Visst är det lätt att undvika det man ser i ett livsmedel eller det som vi känner till, men idag är det inte så enkelt att veta vad en vara innehåller. Merparten av Sveriges konsumenter är väldigt okunniga inom området, och litar blint på att det som finns i matbutiken och på stormarknaden, är godkänt för allas vår hälsa. Kemikalieindustrin är ett bra exempel på den utbredda okunskapen. Av de 100.000 kemikalier som finns i vårt samhälle, är endast 5 % forskade på. Hur dessa sedan samverkar med hög stress, läkemedel, en kompott av kemikalier och genmanipulering – ja det är det ingen som vet. 

Nanoteknik används i merparten av vårt förpackningsmaterial och dess risker är inte bara omdebatterade, utan även odokumenterade. Nano är ett prefix som betyder miljardel och en nanometer motsvarar en miljondels millimeter. Nanopartiklar behöver således inte vara farliga, då det egentligen bara handlar om prefix på en storlek. Silvernanopartiklar i kolloidalt utförande är ett exempel. Här är partiklarna svävande (kolloidala) vilket ger ökad möjlighet för silverpartiklarna, som på så sätt kan binda upp bakterier, virus m.m. och eliminera dem via kroppens utrensningsvägar. Grundtanken med dessa ytterst små partiklar är alltså inte helt fel.

Problemet med nanoteknik uppstår istället när vi ändrar på det naturliga och på så sätt ändrar den biologiska förutsättningen. Liknande problematik syns inom det mesta, då det vi ändrar på onaturlig väg, inte längre kan brytas ner på naturlig väg. Kolnanorör är ett bra exempel, då dessa har en viss längd som, så länge de är naturliga, kan brytas ner och/eller elimineras av våra makrofager (vita blodkroppar).  Det som ofta krävs för att ge kolnanorör ännu bättre (… och mer vinstgivande…) egenskaper är att de förändras, och i detta fall utvecklar man dem så att de blir längre. Desto längre de är, desto bättre egenskaper erhålls. Problemet är att längre, onaturliga kolnanorör inte längre kan elimineras av våra makrofager. Ett resultat av detta kan vara att de nanopartiklar som vi andras in, inte kan transporteras bort från våra lungor. Resultatet är att vi andas in nanopartiklar som sedan samlas längst ner i lungan och på så sätt varken kan elimineras av vårt hårfilter och/eller våra mikrofager.  Liknande problematik ses när nanopartiklar transporterar in ämnen i cellen, som cellen inte själv kan ta omhand och eliminera. Istället uppstår autoimmuna reaktioner.

En del forskning är oerhört intressant, som en ny studie baserad på guldnanopartiklar och hepatit C. Studiens utfördes på möss som erhöll guldnanopartiklar, programmerade för att söka upp och ta död på sjuka hepatit C-celler. Resultatet visade att i princip alla testdjur blev friska. Men det är trots allt bara forskning på djur, och det finns inte tillräckligt med forskning som stödjer den utveckling som redan är igång, såsom att vi involverar nanoteknik genom nanobeläggning på insidan av matförpackningar, på däck, som vattenavstötande på kläder o.s.v. Forskning hinner inte med utvecklingen, kanske främst för att pengarna finns just inom utvecklingssektorn och inte inom forskningen. Ofta upptäcker vi att saker är ohälsosamma för oss när det är försent, vilket kanske är den största frågan av dem alla i dessa situationer. Vi tillämpar försiktighetsprincipen inom många olika områden, men varför inte inom kemiaklier, genmanipulering och nanoteknik…?

Genmanipulering är även det, en diskussionsfråga. Visst kan finare skördar , större grödor, snabbväxande djur och tåligare råvaror öka utbudet så att hela världens befolkning kan äta sig mätta, men vi får sannolikt samma resultat om vi slutar överkonsumera och slänga onödig mat. Det är bara ett argument för att vi ska tro att tekniken är bättre än den är. I Sverige är vi dessutom väldigt ovetande om den utveckling som sker. Regeringen hävdar att genmanipulerad mat inte säljs i svenska affärer, men samtidigt så är merparten av vårt djurfoder baserat på genmanipulerad majs, soja, raps eller potatis. Det sistnämnda är en godkänd gröda i Sverige, då två sorters GMO-potatis godkändes av Eskil Erlandsson. Att vi sedan tror att det våra kött- eller mjölkdjur äter inte går över till oss människor och påverkas oss, är nästan fantastiskt. 

GMO sprids även som GMO-pollen via kontaminering, d.v.s. pollen sprids via vind, blåst och olika djur, för att på så sätt smitta resterande grödor. Med anledning av det, finns GMO-spår i större delen av dagens livsmedel. Flera av de livsmedel som vi äter är indirekt genmanipulerade om de tex innehåller aspartam, neotam, genmanipulerad stevia, genmanipulerade grödor eller gmo-smittade grödor.  Idag verifierar till och med livsmedelsverket att soja, majs och raps är svårt att finna utan GMO-smitta och det sorgliga är att den dagen som vi vet hur det påverkar oss, så är det försent att backa bandet. Det är också viktigt att känna till att GMO-halter under 0.9 % inte behöver skrivas ut på en vara. Det är alltså omöjligt att veta om varan innehåller spår av GMO.

5 tips för att undvika nanoteknik och GMO-grödor

1. Köp och använd så naturliga grödor som möjligt. Minska ner på hel- och halvfabrikat och tillaga maten själv, så att du vet vad den innehåller och hur den tillagas. Kontakta gärna det företag som producerar produkterna du handlar, och fråga om de kan garantera en gmo-fri produktionslinje. 

2. Förpacka maten i glas- eller porslinskärl istället för att använda matlådor av plast eller aluminium. Alla vattenavstötande material bör undvikas, och främst om du skall förvara mat.

3. Undvik kläder som är vattenavstötande och köp naturliga material som är av ekologisk bomull, bambu eller andra biologiskt nedbrytbara material. Samma gäller däck, teknikprylar, läkemedel m.m. vilket är områden där nanoteknik är vanligt förekommande.

4. Köp ekologiskt gräskött och/eller viltkött då dessa djur betar av naturliga grödor, inte av soja- majs- eller rapsbaserat djurfoder som är genmanipulerat.  Samma gäller fisk och kyckling, som ofta föds upp på sojabaserat foder och/eller majs. Köttet får inte bara genpåverkan, utan även för lite halt av omega 3 i förhållande till omega 6, samt för låga nivåer av D-vitamin.

5. Handla närodlat och försök ta reda på vad din butik köper in för varor. Handla gärna från närliggande gårdar, så har du ännu större möjlighet att ta reda på vilka grödor och kemikalier som används i produktionen.

Läs mer:
www.gmo-guiden.se
www.kemikalier.eu
www.ekologiskaval.se
www.zarahssida.se

LÄS MER…

Diskussionerna om kadmium i barnmaten har varit många, och för några år sedan skrev jag en debattartikel inom ämnet tillsammans med Gunnar Lindgren och Camilla från matupproret. Kadmium är en tungmetall, som kan ge nervskador och som, i höga doser, är oerhört skadligt. Små barn har dessutom högre upptag av kadmium i sin tarm, p.g.a. tarmens ökade genomsläpplighet, vilket gör det ännu viktigare. Även bly och arsenik är vanligt förekommande i färdigköpt barnmat. Läs tidigare inlägg via länkarna nedan.

Med anledning höga kadmiumhalter, bör man undvika färdiglagad barnmat i så hög utsträckning som möjligt. Tillaga istället din barnmat genom att använda naturliga, ekologiska råvaror som du ångkokar lätt, mosar tillsammans med kokosolja, smör eller ghee och lite rismjölk eller kokosmjölk.

Välling i naturlig form och/eller gröt kan du enkelt tillaga genom att förvälla bovete, quinoa och/eller ris, som du sedan mixar tillsammans med renat vatten till en fin smet och silar genom bärsil. Tänk på att blötläggningen är viktig för att eliminera lektiner (de proteiner som binder kolhydrater, som kan irritera tarmslemhinnnorna och som finns som skydd mot skadedjur i stort antal grödor). Du kan även eliminera lektinerna genom upphettning, då de släpper grödan ut i vattnet/ångan. Det är också viktigt att använda ekologiskt ris, då ris drar till sig arsenik från jorden, samt viktigt att skölja quinoa noggrant så att det tvålämne som sitter kring fröet, bör elimineras. Tänk också på att quinoa är nötig, och kan skapa reaktion hos små barn med nötallergi och/eller mjölkallergi.

Ris är annars ypperlig, då den påminner om bröstmjölk i sin aminosyrestruktur, och är på så sätt lämpligt för små barn som inte tål mjölkprodukter, för de som inte vill ge mjölk till sina barn och för de som vill göra egen välling. Ris är dessutom en hypoallergen, dvs en gröda som ytterst få reagerar på.

Blanda gärna ner kokosolja i risvällingen/rismjölken, som ett fint komplement till risets näringsstruktur, samt för att minska mjölkens glykemiska belastning (GI/GB). Kokosoljan består av fina mättade fetter, och är en olja som inte kan bilda transfettsyror. Den innehåller bland annat kaprylsyra, en fettsyra som fungerar som energi till hjärnan, ochi som på så sätt hjälper barn med ADHD/sockerberoende och/eller äldre människor med parkinsons och alzheimers (då hjärnan inte klarar att producera tillräckligt med energi).

Kokosoljan innehåller också laurinsyra, som finns i bröstmjölk och som verkar uppbyggande för vårt immunförsvar.

Läs mer om kaprylsyra: blog.php?bid=2988
Läs mer om kokosolja: blog.php?bid=3409
Läs mer om naturlig barnmat: www.kostkoll.se, www.piggabarn.se

Mer om kadmium i barnmaten:
blog.php?bid=1933&print=1
blog.php?bid=1839&print=1
blog.php?bid=2275&print=1
blog.php?bid=2077&print=1
blog.php?bid=3144

LÄS MER…

Kokosens popularitet växer sig allt starkare, med fantastiska hälsofördelar och goda smaker som argument. Ordet kokos kommer från det spanska och portugisiska ordet coco, som betyder apansikte.  På sanskrit kallas kokosträdet för vriksha, vilket betyder ”träd som ger allt som är nödvändigt för att leva”.

Den senaste kokostrenden är det läskande kokosvattnet och de söta, underbart goda kokoschipsen. Kokosnöten bidrar med allt från kokosvatten, kokosmjölk och kokoskött till kokossocker, vin och olja. Kvaliten är varierande, och de kallpressade, ekologiska kokosoljorna vinner med hästlängder i både smak och kvalité, jämfört billigare varianter som har sämre kvalité. 

Världens största frukt..?

Kokosnöten är ingen nöt utan en frukt, som liksom cashew-, pekan- och valnöt, tillhör stenfruktsfamiljen. Definitionen av en stenfrukt är att frukten endast har ett frö istället för flera frön. Även mango och kaffe är släkt med kokosnöten.

Kokosnötens frö är den vita bulk som finns under skalet och som kallas för kokoskött eller fruktkött. Innanför fruktköttet finns kokosvatten och i takt med att kokosnöten mognar omvandlas vattnet till fruktkött. I unga kokosnötter återfinns det kokosvatten som blivit succé på senare tid.

Kokosnötter kan väga upp till 3 kilo och innehåller cirka en halv liter med kokosvatten. Nötterna är bäst att skörda (plocka) när de är färska och då de har ett grönt skal. De kokosnötter som faller ner av sig själva kallas för torra kokosnötter, har hårt brunt skal och innehåller inget eller lite vatten. Torra kokosnötter har mer fruktkött och kan på så sätt bidra med mer kokosolja. Nackdelen är att oljans kvalité blir sämre, jämfört med den olja som tas från kokosnötter med mer vätska inuti.

Det tar cirka ett år för en kokosnöt att mogna, men kokosträdet kan blomma upp till 13 gånger per år. Året-om-blomningen gör att man kan skörda kokosnötter året runt. Varje kokosträd ger i snitt 60 kokosnötter per år och runt 10 000 kokosnötter under sin livstid.

Kallpressad kokosolja för viktnedgång och ökad hälsa

Kallpressad kokosolja är ett mättat fett, som till skillnad från andra mättade långkedjade fetter, har medellånga fettsyror. Detta gör att kokosolja har mindre kalorier per 100 gram.

Kokosoljan tas upp via tarmen och går via portådern till levern, vilket ökar dess upptag med 250 gånger, jämfört med andra fetter. Kokosoljan lagras inte in som kroppsfett utan används som energi i kroppens celler och påskyndar således vår ämnesomsättning. Den fungerar dessutom på samma vis som kroppens egen ”överlevnadsenergi”, ketoner i hjärnan då den medellånga fettsyran, kapsylsyra, kan brytas ner och användas som energi till hjärnan. Med anledning av detta, ser man goda resultat vid behandling med kokosolja vid sjukdomar som alzheimers och parkinsons, samt vid behandling för sockerberoende. Kokosoljan är således perfekt som energi till hjärnan, särskilt vid intag av sockerfattig kost och/eller vid viktminskning.

Kallpressad kokosolja stödjer sköldkörteln och minskar det “dåliga” kolesterolet LDL, bland annat genom omvandling av LDL till DHEA. DHEA förebygger hjärtsjukdomar, diabetes, senilitet och andra åldersrelaterade sjukdomar. Kokos kan alltså verka föryngrande och bidra med minskad risk för ett stort antal sjukdomar.

Stekning i kokosolja och höga temperaturer 

Kallpressad kokosolja tål värme bättre än andra fetter vilket gör det till det bästa alternativet vid stekning. Oljan oxiderar först vid 198 grader, är helt fri från transfetter och kan inte bilda transfetter vid upphettning. Vid stekning med kokosoljan slipper du dessutom det stekos som annars uppstår vid tillagning/stekning.

Till skillnad mot andra fetter kan kallpressad kokosolja inte härskna. Att ersätta andra fetter med en riktigt fin, kallpressad kokosolja är som att göra ett hälsosamt oljebyte i kroppen. Kokosolja är således en ypperlig fettkälla vid detox eller viktkontroll. 

Kallpressad kokosolja fungerar även som en antioxidant då den besitter förmåga att avbryta och förhindra oxidationsprocesser i kroppens celler. Oljan förbättrar upptaget av essentiella fettsyror (som omega-3) och ger ett mycket bra skydd mot oxidation.

Bygg ditt immunförsvar med kokosolja

Kallpressad kokosolja är rik på laurinsyra, en fettsyra som återfinns i bröstmjölk. Laurinsyra omvandlas till monolaurinsyra som ger ett starkt och bra skydd mot virus, bakterier och svamp. Kallpressad kokosolja innehåller även kaprylsyra som gynnar tillväxt av goda tarmbakterier, motverkar svamp och dödar parasiter i magtarmkanalen. En fin kokosolja motverkar candidaöverväxt, dålig tarmflora och bakterietillväxt. 
 
4enkla kokostips

1. Ta en tesked kokosolja när du känner dig trött i kroppen och hjärnan. Eftersom kokosolja fungerar som energi till hjärnan på samma sätt som ketoner och kolhydrate, blir du pigg snabbt.

2. Använd kokosolja som hårinpackning eller som återfuktande och skyddande ingrediens i balsam, schampo eller hudcreme. 

3. Kallpressad kokosolja är bra mot torr hy, torra läppar och trötta ögon. Den är effektiv mot psoriasis och eksem. Oljan gör huden mjukare, förhindrar rynkbildning och motverkar åldersfläckar.

4. Kokosoljan fungerar också perfekt som massageolja, då den håller bindväven stark och mjuk. Den reparerar skadad hud och verkar läkande då den sugs upp av bindvävens cellstruktur.

Enkel kokosguide 

Hitta bästa kokosoljan!
Försäkra dig om att din kokosolja kommer från unga, färska, ekologiska kokosnötter och att den är ekologisk, kallpressad, oraffinerad, oblekt, icke-parfymerad och att den inte är deodiserad.

Vad är virgin kokosolja?
Det finns ingen branschstandard som fastslår vad som kännetecknar en olja som säljs som virgin kokosolja. Det finns flera märken av virgin kokosolja som är upphettade och deodiserade. I praktiken betyder alltså ”virgin” ingenting utifrån ett kvalitetsperspektiv.

Vad är skillnaden på kokosolja och kokosfett?
Kokosolja och kokosfett är samma sak. I de länder där kokosolja tillverkas är det så pass varmt att oljan är flytande och med anledning av det, så säljs den på flaska. I Sverige däremot, är det så kallt att oljan istället tar fast form och säljs på burk.

Kokosvatten
Vattnet i kokosnöten innehåller vitaminer och mineraler, och är speciellt rikt på kalium. Det är också rikt på antioxidanter och elektrolyter. Förekomsten av naturliga elektrolyter gör kokosvatten till en perfekt och naturlig sportdryck.

Kokosmjölk
Kokosmjölk får man genom att skrapa ut fruktköttet och pressa det genom en ostduk. Efter pressning blötläggs fruktköttet i varmt vatten och pressas ytterligare en gång.

Kokosvinäger
Kokosvinäger finns i två varianter. Den enklare varianten består av kokosvatten som fermenteras med hjälp av äppelcidervinäger eller muskavadosocker. Den “riktiga” vinägern får man genom att snitta upp kokosblommans knopp (som skulle blivit en kokosnöt) och tömma den på sav.

Kokosnektar
Kokosnektar är sav från kokosblommans knopp (se ovan) som värmts upp på låg värme för att vattnet skall avlägsnas. Kokossaven innehåller cirka 1,5 procent fruktos medan kokosnektarn hamnar kring 10 procent.  GI-värdet ligger på cirka 35 procent, vilket gör det till ett mycket eftertraktat sötningsmedel.

Kokossocker
Kokossocker kommer också från kokosnötens sav, men får puttra på låg värme under längre tid än kokosens nektar. Vid kokningen bildas kristaller som sedan kan användas som sötning i mat och bakverk. Kokossockret är sött och helt utan smak av vinägerns syra. Den har en antydan av kola- eller fudgesmak och passar perfekt i de flesta fall av sötning.

Kokosflingor och kokoschips
Kokosflingor är fruktkött från kokosnöten, som rivits och torkats. Flingorna är fantastiskt goda och passar perfekt i både matlagning och kakor. Fettprocenten ligger kring 64 procent och de innehåller stor mängd av vitaminer och mineraler. Kokoschips är som vanliga flingor fast aningen större. De finns även som rostade. Testa Holistics rostade kokoschips som fredags- eller lördagssnacks eller som ett bra mellanmål.

Kokosmjöl
Kokosmjöl är torkat och malet fruktkött som kommer från kokosnöten. Mjölet är helt fritt från gluten, med cirka 13 procent fett och 38 procent protein. 100 gram kokosmjöl ger dig dessutom 58 gram fibrer. Den stora mängden fibrer gör att kokosmjöl suger åt sig upp till 4 gånger mer vätska än vetemjöl. Det kan alltså vara mindre lätt att byta ut mjölet rakt av, men du kan ersätta 10–30 procent av vetemjölet med kokosmjöl. Kombinera gärna med att byta ut vetemjöl mot både kokosmjöl och bovete- mandel- eller kikärtsmjöl.

LÄS MER…

En observationsstudie, utförd på 170 patienter med grå starr visar att vitamin C och E har de antioxidanta effekter som kan förhindra och/eller fördröja utveckling av starr. Katalasaktiviteten uppskattades i linsernas cellepitel, både med eller utan vitamin C och/eller vitamin E.

Forskarna fann att både vitamin C och E kan åstadkomma en minskning i katalasaktiviteten hos linsepitelceller och att C-vitamin visade toxiska effekter vid höga koncentrationer. Båda vitaminerna visade maximal antioxidantaktivitet vid 100 mM. Resultatet visar att vitamin C och E kan minska oxidativ stress i epitelcellerna, och på så sätt förhindra eller fördröja katarakt utveckling.

Intressant tanke är också att enzymterapi och rätt pH-värde kan spela stor roll för att påverka katalasaktiviteten. Enzymer är livsnödvändiga och behövs för att skynda på kroppens olika kemiska reaktioner. Utan enzymer går allt långsammare och/eller fungerar inte. Man kan likna dem vid det den tändning som krävs för att en motor skall starta. Katalas är ett enzym som finns i stor mängd i levern, i vävnader hos både växter och djur och även i människans saliv. En av de uppgifter som katalas har, är att katalysera den reaktion då väteperoxid omvandlas till syrgas och vatten. Man kan alltså säga att katalas är en nödvändighet för att motverka oxidation, då brist på katalas innebär ökad frisättning av fria radikaler från väteperoxiden. Enzymet ingår i skyddet mot fria radikaler som annars kan bildas från väteperoxid. (Kemiska beteckningen på katalasreaktionen skrivs ut som: 2H2O2 → 2H2O + O2)

Sammanfattningsvis, så krävs katalas för att bryta ner väteperoxid, som annars skadar cellerna med sin höga oxidationstakt. Att vitamin C och vitamin E kan minska ner denna process beror på deras höga antioxidantstatus, då de bidrar med en elektron från sitt yttersta skal till de fria radikaler som uppstår och som saknar en elektron i sitt yttersta skal.

En kombination med antioxidanttillskott och enzymterapi borde således vara en lämplig behandling, gärna tillsammans med lutein. Lutein är, liksom vitamin C och E, en stark antioxidant. Den tillhör karotenoiderna, familjen xantofyller och finns i tex blåbär, grönkål, spenat, broccoli etc. Xantofyllerfamiljen är fantastisk ur näringssynpunkt. Xantofyll är det gula pigment som finns i karotenrika grödor. Dock så ser man inte den gula färgen p.g.a. det höga innehållet av klorofyll.

En rekommendation är att kombinera näringsterapi med akupunktur, och/eller kraniosakral behandling för minskad stress, ökad cirkulation etc. Allmän kroppsbalansering, minskad stress med mental träning, meditation är också viktigt, samt att se över tarmflora och kroppens slemhinnestatus och ev. koppling till tarmens bakterieflora. Tidigare studier visar även att vegetarisk kosthållning kan fördröja utveckling av grå starr, sannolikt p.g.a. ovan nämnda oxidationshämmande effekt. (Läs mer om studien: blog.php?bid=2225&print=1) 
 
Referens gällande studien om vitamin C och vitamin E vid behandling av grå starr:
”Effect of vitamin C and E activity on surgically removed cataractous human lens epithelium cells,” Goyal MM, Gajjar DU, et al, Indian J Clin Biochem, 2009 Oct; 24(4):375-80. (Address: Madhur M Goyal, Department of Biochemistry, Datta Meghe Institute of Medical Sciences University, Wardha, Maharashtra India ; Department of Biochemistry, Datta Meghe Institute of Medical Sciences University, Wardha, Maharashtra, India. E-mail: monusvm@yahoo.com ).

LÄS MER…

En prospektiv, randomiserad kontrollerad studie med 46 patienter som alla led av svår kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) visade att en kombinerad behandling med näringstillskott (NS) och pulmonell rehabilitering (PR) minskade viktminskning och muskelförtvining vid KOL.
 
Reference: ”The Effects of Nutritional Supplementation Combined with Conventional Pulmonary Rehabilitation in Muscle Wasted Chronic Obstructive Pulmonary Disease: A Prospective, Randomised and Controlled Study,” Gurgun A, Deniz S, et al, Respirology, 2012 Nov 20; [Epub ahead of print]. (Address: Alev Gurgun, Department of Chest Diseases, Ege University School of Medicine, Izmir, Turkey. E-mail: alev.gurgun@ege.edu.tr ).

LÄS MER…

En populationsbaserad, prospektiv kohortstudie utförd på 1573 vuxna testpersoner i åldrarna 24-39 år, visar ett samband mellan intag av omega-3, försämrad fostertillväxt och aterosklerotisk sjukdom hos vuxna. I studien ingick patienter med försämrad fostertillväxt eller normal fostertillväxt i halspulsådern.

Resultatet visade att god tillförsel av omega-3 fettsyror under graviditeten ökade fostrets tillväxt, medan de foster som fick för lite omega 3, hade för låg fostertillväxt. Således kan intaget av omega-3-fettsyror ha ett samband med långsammare utveckling av halspulsådern.

Reference: ”Fetal growth, omega-3 (n-3) fatty acids, and progression of subclinical atherosclerosis: preventing fetal origins of disease? The Cardiovascular Risk in Young Finns Study,” Skilton MR, Mikkilä V, et al, Am J Clin Nutr, 2012 Nov 14. (Address: Michael R Skilton, Boden Institute of Obesity, Nutrition, Exercise and Eating Disorders and Sydney Medical School, University of Sydney, Sydney, Australia. E-mail: michael.skilton@sydney.edu.au ).

LÄS MER…

En kontrollerad studie visar att en syntetisk förening med 3,5-bis (2-flurobenzylidene) piperidin-4-on (EF24), som således liknar curcumin (det verksamma ämnet i gurkmeja), kan undertrycka tumöraktiviteten i levercancerceller. Vi har tidigare skrivit om vikten av att motverka inflammatoriska tillstånd under cancersjukdom, och då främst med curcumin i kombination med det verksamma ämnet i svartpeppar, piperin. Piperin ökar upptaget av curcumin med upp till 2000 gånger.

I ovan nämnda studie, fann forskarna att syntetisk gurkmeja kunde påverka mitokondrierna respons, öka celldöd av sjuka celler. Cellerna visade även minskningar i fosforylerad Akt, fosforylerad extracellulär signal-reglerat kinas och vaskulär endotelial tillväxtfaktor, vilket enkelt förklarat visar att cancercellernas sjuka tillväxt gick tillbaka vid behandling av curcumin. 
 
Reference: ”In Vivo and In Vitro Suppression of Hepatocellular Carcinoma by EF24, a Curcumin Analog,” Liu H, Liang Y, et al, PLoS One, 2012; 7(10):e48075. (Address: Lianxin Liu, Department of Hepatic Surgery, The First Affiliated Hospital of Harbin Medical University, Key Laboratory of Hepatosplenic Surgery, Ministry of Education, Harbin, China. E-mail: liulianxin@medmail.com.cn ).

LÄS MER…

En randomiserad, kontrollerad studie med 628 patienter, alla diagnostiserade med svår kolorektal cancer, utfördes under januari 2000 till december 2009. Studieresultatet visade att de patienter som fick näringstillskott redan tidigt under sjukdomsförloppet, också förlängde livet och krävde minskad behandling med kemoterapi. Försökspersoner erhöll kostrådgivning, oral nutrition (näringstillskott) och megestrolacetat under kemoterapibehandlingen. Efter avslutad kemoterapi utvärderades patienternas BMI, näringsstatus, aptitlöshet och cancerstatus.

Resultaten visade att kostrådgivning och komplettering med näringstillskott kan minska viktminskning och aptitlöshet som fölljd från kemoterapi och svår cancersjukdom. Patienter som erhöll näringstillskott tidigt under sjukdomsförloppet överlevde 19,1 månader medan de patienterna som inte fick näringstilllskott hade en genomsnittlig överlevnad på 12,4 månader. Resultaten tyder på att samtidig individuell kostrådgivning och tillförsel av näringstillskott kan förbättra nutritionsstatusen och förlänga levnadstiden för patienter med svår cancer.
 
Reference: ”Nutritional Support in Patients with Colorectal Cancer during Chemotherapy: Does it Work,” Dobrila-Dintinjana R, Trivanovic D, et al, Hepatogastroenterology, 2012 Oct 29; 60(123). (Address: Renata Dobrila-Dintinjana, Head of Oncology Clinic, University Hospital Rijeka, Rijeka, Croatia. E-mail: onkologija@kbc-rijeka.hr ).

LÄS MER…

En randomiserad kontrollerad studie med 27 friska gravida kvinnor, som alla var i slutet av sin graviditet, visar att probiotiskt tillskott kan modulera den vaginal floran och förbättra resultatet vid förlossningen. Högt intag av omega 3 och fin probiotika med stor spridning av stammar, ger finare och mindre torra slemhinnor. Det viktiga är att sluta med omega 3 strax innan förlossningen, p.g.a. den blodförtunnande egenskapen.

Försökspersonerna erhöll antingen en hög dos med oral probiotisk blandning av Lactobacillus, Bifidobacterium och Streptococcus-stammar eller placebo. En analys utfördes på vaginala prover och immunologiska profiler som samlades in under vecka 33 och vecka 37 av graviditeten.

Resultaten tyder på att tillskott med probiotika, denna gång under den sista trimestern av graviditeten, är förknippade med ökad immunitet och en anti-inflammatorisk effekt, som på så sätt kan minska risk för för tidig födsel/förlossning.
 
Reference: ”Dietary supplementation with probiotics during late pregnancy: outcome on vaginal microbiota and cytokine secretion,” Vitali B, Cruciani F, et al, BMC Microbiol, 2012 Oct 18; 12(1):236. (Address: Beatrice Vitali, Department of Pharmaceutical Sciences, University of Bologna, Bologna, Italy. E-mail: b.vitali@unibo.it ).

LÄS MER…

En dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, multicenterstudie med parallella grupper visar att högre nivåer av D-vitamin, kan minska övervikt och fetma. Studien utfördes på 77 friska överviktiga och feta kvinnor, där resultet visade på D-vitaminets fantastiska förmåga att minska kroppsmassan. Testpersonerna hade en medelålder på 38 år, ett genomsnittligt BMI på 29,8 och de fick antingen D-vitamin (kolekalciferol) eller placebo under 12 veckors tid. Kroppsvikt, längd, midjemått, höftmått, fettmassa, vitamin D-nivåer, iPTH och intag mättes vid studiens början och efter 12 veckor.

Resultat visade att den grupp som fick vitamin D som tillskott, hade ökade serumnivåer av D-vitamin, minskade iPTH koncentrationer och minskad kroppsfettmassa jämfört med placebogruppen.

Det viktiga i detta sammanhang är att D-vitamin som immunmodulator, minskar den inflammation som ofta ses hos överviktiga personer. D-vitamin minskar även depression och således ätbeteenden som är kopplade till nedstämdhet, plus att det ökar energin och på så sätt minskar ätande kopplat till trötthet och orkeslöshet. D-vitamin binder till fettet i kroppen och de som har hög andel fett i kroppen kommer också ha hög andel D-vitamin i sin fettvävnad istället för höga serumnivåer i blodet där det behövs.

Läs mer om D-vitamin: www.d-vitamin.biz

Reference: ”A 12-week double-blind randomized clinical trial of vitamin D3 supplementation on body fat mass in healthy overweight and obese women,” Salehpour A, Hosseinpanah F, et al, Nutr J, 2012 Sep 22; 11(1):78. (Address: Amin Salehpour, Department of Nutrition, School of Public Health, Tehran University of Medical Sciences, Tehran, Iran. E-mail: aminsalehpour@gmail.com ).

LÄS MER…

En observationsstudie med 2943 personer (1250 män, 1693 kvinnor) i åldern 60 år eller äldre visade ett samband mellan sarcopenic fetma (SO) och kardiometabola risker hos äldre. Kroppssammansättning kategoriserades in i 4 icke-överlappande grupper: sarcopenic överviktiga, sarcopenic nonobese, nonsarcopenic överviktiga och nonsarcopenic nonobese.

Resultaten visade att kvinnor hade en högre incidens av sarcopenic fetma jämfört med män. D-vitaminbrist och metabolt syndrom var mer vanligt förekommande hos de patienter som led av fetma, jämfört med de som var normalviktiga. Även seruminsulinnivåer för bedömning av insulinresistens (HOMA-IR), triglycerider och ferritinnivåer var högre i denna grupp. Resultaten tyder på att fetma förknippas med insulinresistens, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom (CVD) hos den äldre befolkningen.
 
Reference: ”Body composition and its association with cardiometabolic risk factors in the elderly: A focus on sarcopenic obesity,” Chung JY, Kang HT, et al, Arch Gerontol Geriatr, 2012 Oct 15; [Epub ahead of print]. (Address: Yong-Jae Lee, Department of Family Medicine, Yonsei University College of Medicine, Seoul, Republic of Korea. E-mail: ukyjhome@yuhs.ac ). 

LÄS MER…

En randomiserad, kontrollerad, cross-over studie med 40 friska vuxna testpersoner i åldrarna 51-72 år, visade att omega-3-fettsyror förbättrade den kognitiva funktionen och sänkte kardiometabola riskfaktorer, endast efter 5 veckors tillskott. Patienterna fick antingen 3 gram fiskolja per dag eller placebo under den 5 veckor långa testperionde, följt av en 5 veckors wash-out period.

Resultaten visade att försökspersonerna presterade bättre i minnestester, att de hade sänkt sitt blodtryck och att deras fettbalans (triglycerider, omega-3 och omega 6) var i bättre balans efter intag av omega 3-tillskott. Det systoliska blodtrycket, fasteglukos, och s-TNF-alfa visade på förbättrade värden, vilket i sin tur gav bättre resultat på genomförda kognitiva tester.

Resultat tyder på att omega-3 fettsyror kan förbättra den kognitiva funktioner hos friska försökspersoner efter endast fem veckors behandling och att det även kan hjälpa till att förhindra eller fördröja uppkomst av metabola sjukdomar och tillhörande kognitiva symtom.

Reference: ”Effects of supplementation with n-3 polyunsaturated fatty acids on cognitive performance and cardiometabolic risk markers in healthy 51 to 72 years old subjects: a randomized controlled cross-over study,” Nilsson A, Radeborg K, et al, Nutr J, 2012 Nov 22; 11(1):99. (Address: Anne Nilsson, Division of Applied Nutrition and Food Chemistry, Department of Food Technology, Engineering and Nutrition, Lund University, Lund, Sweden. E-mail: anne.nilsson@appliednutrition.lth.se

LÄS MER…

En ny studie visar att sårläkning kan förbättras genom god tillförsel av D-vitamin. Studiens testpersoner delades in i 2 grupper, där 26 patienter med bensår (VU) och 26 patienter utan bensår (C), matchade för kön, ålder, systemisk arteriell hypertension och tobaksintag fick sina D-vitaminnivåer utvärderade. Testpersonerna fick antingen placebo eller vitamin D 50,000 IE per vecka under 2 månaders tid. Data samlades in på testpersonernas D-vitaminnivåer, och i gruppen med bensår syntes stora brister på D-vitamin. Alla grupper låg lågt, men hos de med högre D-vitaminnivåer, läkte såret snabbare.

Läs mer om D-vitamin: www.d-vitamin.biz

Reference: ”Vitamin D and skin repair: a prospective, double-blind and placebo controlled study in the healing of leg ulcers,” Burkiewicz CJ, Guadagnin FA, et al, Rev Col Bras Cir, 2012 Oct; 39(5):401-407. (Address: Claudine Juliana Cristina Caznoch Burkiewicz, Faculdade Evangélica do Paraná, Hospital Universitário Evangélico de Curitiba, Curitiba, PR, Brasil. E-mail: claudinejuliana@gmail.com ).

LÄS MER…

En kontrollerad klinisk studie med 20 patienter som alla led av kronisk njursvikt visar att de patienter som genomgår peritonealdialys (PD) kan ha god hjälp av antioxidanterna vitamin C och E. Testpersonerna erhöll oralt tillskott med vitamin C och E, och jämfördes med 10 friska kontroller. Under studiens gång undersöktes plasma, erytrocyter, urin och peritoneal utflöde, prover för glutationperoxidas och superoxiddismutasaktivitet, total antioxidantkapacitet (TAC) och malondialdehyd (MDA)-nivåer, samt proteinkarbonylbildning, före och efter administrering av vitamin C, ensam eller i kombination med vitamin E, och i jämförelse med kontrollpersonerna.

Resultaten visade att tillskott med vitamin C och E resulterade i förbättrade värden, minskad oxidativ stress, ökad antioxidantkapacitet och bättre njurvärden. Vitamin C och E kan således vara ett fint komplement för de som genomgår dialys som följd av njursjukdom.

Reference: ”Oxidative stress in patients treated with continuous ambulatory peritoneal dialysis (CAPD) and the significant role of vitamin C and E supplementation,” Boudouris G, Verginadis II, et al, Int Urol Nephrol, 2012 Dec 2. (Address: G. Boudouris, Laboratory of Physiology, Faculty of Medicine, University of Ioannina, Ioannina, Greece. E-mail: georgios.bountouris@gmail.com ).

LÄS MER…