Hur diagnostiseras ADHD?
ADHD innebär ett samlingsnamn av symtom som inkluderar ouppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och ett impulsivt beteende. Det finns ingen definitivt diagnostiseringsverktyg, såsom hjärnskanning, för att avgöra om du har ADHD utan detta bedömns utifrån en subjektiv bedömning.
Termen ADD har till stor del ersatts med diagnosen ADHD, då det beskriver två av de vanligaste symtomen, såsom ouppmärksamhet och hyperaktivt, impulsivt beteende.
De flesta barn har en kombination av dessa två egenskaper, och kan också visa följande symtom:
Frekvent pillande eller att de skrivar på sig och har mindre lätt att sitta still
Är rastlösa eller ofta igång, och rör sig överdrivet, eller lämnar sin plats i klassrummet när det inte är lämpligt
Har svårt att leka på ett lugnt och harmoniskt sätt
Deras samtal blir ofta överdrivna, de avbryter ofta, och kan svara på frågor eller tala om saker vid olämpliga tidpunkter.
De verkar alltid vara på språng
Har svårt att vänta på sin tur, både i samtal och i konkreta dagliga situationer.
Som du ser, så kan dessa ”symptom” beskriva de flesta barn vid ett eller annat tillfälle..! Därför kan endast de barn som kämpar mot dessa saker som ouppmärksamhet och hyperaktivitet eller impulsivt beteende kategoriseras som ADHD OM de känner denna rastlösa känsla hela dygnet runt.
Barn som visar på symtom i skolan men inte hemma eller tillsammans med vänner kan alltså inte ha ADHD. På samma sätt med de barn som uppvisar symptom hemmavid men inte i skolan.
Är det verkligen ADHD eller bara ett litet barns omogenhet?
Jag skrev nyligen om att nästan en miljon av amerikanska barn har feldiagnostiserats eftersom de inte har ADHD, utan i själva verket är omognare än sina klasskamrater. Eftersom det är så lätt att sätta denna stämpel på barnen, men desto svårare att leva med diagnosen, så är det oerhört viktigt engagera sig i ett barns sätt att vara, i hans/hennes utveckling samt att vara uppmärksam på barnets utvecklingsframsteg.
De läkemedel som föreskrivs för ADHD är relativt farliga och kan till och med leda till beroende och långsiktiga komplikationer för hälsan, detta inklusive dödsfall. Narkotika borde således vara den sista utvägen och inte ett läkemedel som föreskrivs alla de barn som är omogna och rastlösa.
Många barn är dessutom rastlösa till sitt sätt och är mer kreativa och därmed kanske malplacerade i vårt fyrkantiga skolsystem. Att istället använda meditation, avslappning, motion, bra mat, god sömn och en harmonisk omgivning, kan visa hur barnen EGENTLIGEN är och, då oftast inte alls lika rastlösa. Vi vusna stressar på i livet, samtidigt som barnen får allt fler och fler intryck att bearbeta, så är det verkligen konstigt att de känner sig stressade?
En nyligen genomförd studie fann att de yngsta eleverna i en klass hade 60 procent större risk för att få diagnosen ADHD än de äldsta i samma åldersspann. Och när du tar hänsyn till den mogna och utgår från det barnets preferenser, och till stor del kännetecknar det som det normala, så visst, då verkar de mindre barnen omogna och ”jobbiga”. Detta är verkligen beklagligt, eftersom det märker barnet för livet, när de i själva verket håller på att växa in i sin personlighet.
Science Daily skrev nyligen:
… ADHD diagnoser är beroende av barnets ålder i förhållande till hans/hennes klasskamrater samt lärarens uppfattning om huruvida barnet har symtom eller inte.
Om ett barn beter sig dåligt, är ouppmärksam, inte kan sitta stilla eller har mindre lätt med koncentrationen så kan det bero på att han är fem år gammal i kropen medan de andra barnen är sex år, så att säga. Det är en stor skillnad mellan en 5-åring och en 6-årig vilket lärare och läkare behöver ta hänsyn till vid bedömningen huruvida barn har ADHD eller inte.
Dessutom är det viktigt att barnets föräldrar tar ansvar och göra sin egen bedömning om deras barn och barnets utveckling. Dessa uppfattningar kan ge långvariga konsekvenser eftersom de yngsta barnen i femte och åttonde klass löper nästan dubbelt så stor risk som sina äldre klasskamrater, för att föreskrivas stimulantia för behandling av ADHD.
Vad orsakar ADHD?
Socker och majs. Barn som äter mycket förädlade livsmedel laddade med hög majssirap och fruktjuice eller raffinerat socker tenderar att ha mer av ADHD-symtom. Många barn med ADHD bör dessutom undvika spannmål, och då särskilt vete. Läs mer: www.kostkoll.se och www.kolhydrater.org
Genetiska faktorer – Forskare arbetar med att finna de gener som eventuellt kan göra personerna mer mottagliga för denna sjukdom.
Miljögifter är en ny växande problematik kring detta. En undersökning från 2006 visade att en moders användning av cigaretter, alkohol eller andra droger under graviditeten också kan öka risken för ADHD. Exponering för bly och kvicksilver även det orsaka ADHD symptom, samt bekämpningsmedel och industrikemikalier som polyklorerade bifenyler (PCB). Läs mer: www.ekologiskaval.se, www.ekologisk-mat.info, www.kemikalier.eu
Allergiska reaktioner kan även det ge ADHD-symtom. Kemiskt känsliga personer kan uppvisa ADHD symtom när de utsätts för något så enkelt som tvättmedel i kläder, med parfymering samt från kemikaliebelastad tvål. Även plaster, tungmetaller och tillsatser ger samma effekt och då framförallt natriumglutamat, Glutamat/MSG, som anses orsaka överaktivitet.
Bearbetade livsmedelstillsatser med vissa färgämnen och andra tillsatser kan ge ADHD-liknande symptom. Dessa kemikalier har en särskilt skadliga om de kombineras med sockerarter som t.ex. fruktos.
Ökat antal barnvaccinationer inverkar också och en undersökning från 2007 visade en stark korrelation mellan neurologiska störningar, såsom ADHD, och vaccinationer under barndomen. Vaccinets adjunanser (konserveringsmedel som hajlever exempelvis) har också förknippats med ADHD-liknande neurologiska problem.
Fluoriderat vatten, dvs flour i vattnet som stör nervsystemet och dessutom tar över jodets plats i sköldkörtelhormontillverkningen tillsammans med tex klor.
Emotionellt instabil hemmiljö och stress är nog en av de främsta orsakerna till ett barns rastlöshet och oro, samtidigt som det också kan försämra en redan fastställd ADHD-diagnos. Om föräldrarna har problem i sitt förhållande så kan det lätt påverka barnets beteende på olika sätt, samt försämra barnets sömn och göra barnet orolig.
Ökad förekomst av insatser hos för tidigt födda barn kan resultera i födelsetrauma och syrebrist hos de nyfödda barnen, vilket avsevärt ökar riskerna för utvecklingsförsening.
Lägg till den allt sämre näringen i maten som barnet äter, att de äter under stress, får för lite möjlighet att tugga maten, att de äter mat som stör och förstör slemhinnorna i mage och tarm, samt att de stressar till inlärning och prestation oerhört tidigt. Det inverkar också hurivida barnen äter gott om fetter, får tillräckligt med återhämtning, motion och uppskattning som lyfter deras självkänsla, och som bygger på de fina individer de är, ej vad de presterar.
Hur behandlas ADHD?
Den ADHD ”epidemi” som har skapat en generation av narkotikamissbrukare beror till stor del av medicineringen mot ADHD, som innebär att den konventionella metoden för att motverka ADHD är normalt läkemedelsbehandling med Ritalin ®, Concerta ®, Adderall ® och Strattera ® som innehåller metylfenidat, en kraftfull psykostimulernade drog, i samma klass som kokain.
Metylfenidat verkar på liknande sätt som beroendeframkallande droger. Ritalin, till exempel, har samma farmakologiska profil som kokain, men med en effekt som är ännu mer potent. Forskare har funnit att Ritalin i tablettform ger mer av de neurala transportörer som ansvarar för den upplevelse att känna sig ”hög” som även upplevs av missbrukare som har rökt eller injicerat kokain.
I grund och botten håller vi alltså på att skapa en stor mängd nya narkomaner från dagens barn och de som redan har växt upp med Ritalin upplever ofta att de är som inmålade i ett hörn, är som i en bubbla och inte har förmåga att kommunicera med omvärlden. Att allt går i slow motion, att de inte hänger med och det blir en inre sorg eftersom de fråntas sin egen förmåga till rörelse och drivkraft.
Det är också värt att nämna att, i likhet med antidepressiva läkemedel, har vissa ADHD droger kopplats till en ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende.
Strattera ®, som innehåller atomoxetin hydroklorid, bär denna varning:
Hallucinationer, ökad aggressivitet, hjärtinfarkt och stroke är också möjliga biverkningar från ADHD-droger.
Ritalin-Aanvändningen i USA är helt utan kontroll och USA´s farmaceuter distribuerar idag fem gånger mer Ritalin än resten av världen tillsammans. Totalt är 60-90 procent av amerikanska barn med uppmärksamhetsstörningar också ordinerade Ritalin. Idag är dessa barn cirka 3-5 procent av de amerikanska barn- och ungdomarna.
Per definition stimulerar Ritalin ditt centrala nervsystem, vilket leder till biverkningar såsom:
Förhöjt blodtryck
Ökad hjärtfrekvens
Ökad kroppstemperatur
Ökad vakenhet
Undertryckt aptit
Stora delar av detta inlägg är en översättning från följande källa: www.mercola.com
Läs mer på våra barnsajter:
www.piggabarn.se
www.friskabarn.se
www.kostkoll.se
www.gravidkost.se
www.familjetipset.se
www.elitkoll.se
LÄS MER…
