1) Vaccinering syftar att åstadkomma serologisk immunitet , dvs att kroppen skapar antikroppar i blodet. Den serologiska immuniteten mot stelkramp i USA är bland den högsta i världen, och befanns 1991 vara ca 70% . 30% saknade alltså skydd., och ”borde vaccineras”.
2) antalet stelkrampsfall i USA beräknas varje år till mellan 100 och 150 , med mellan 10 o 20 dödsfall, de flesta bland äldre personer. (Inga uppgifter föreligger om dessa var vaccinerade eller inte).
3) Indien – där vaccinationsfrekvensen bör vara bland de lägsta i världen – rapporterade 1990-1995 mellan 12000 och 30000 stelkrampsfall årligen.
4) Enligt undersökningen saknar alltså ca 30% av USAs befolkning immunitet mot stelkramp. Av en miljon ”oskyddade” människor i USA beräknas alltså högst 1 (en) få stelkramp varje år.
De senaste fem åren 2000-2005 tycks enligt Smittskyddsinstitutet en säger 1 person i Sverige drabbats av stelkramp (trots att man hävdar att den svenska vaccinimmuniseringen är bristfällig) . Denna person har därtill överlevt.
http://gis.smittskyddsinstitutet.se/mapapp/build/21 137000/table/Tetanus_swe_year_all.html
5)”Tetanussporer finns överallt, i jord, damm, färskvatten, saltvatten och i avföring från människor och djur, Chlostridium tetani lär kunna påvisas hos upp till 25% av friska personer Sjukdomen förekommer speciellt efter djupa trauma (skador) med kvarliggande inträngande kropp. Tetanus förkommer även efter infekterade illegala aborter.”. (Ur en lärobok i mikrobiologi) Stelkramp är inte smittsamt mellan människor. Några ”epidemier” anses därför inte tänkbara.
6) Av Indiens en miljard människor får årligen ca 30 000 stelkramp. Om ALLA indier antas vara ”oskyddade” kan risken att vara oskyddad i Indien beräknas till ca trettio på miljonen , dvs risken för den ovaccinerade i Indien är minst trettio gånger större än för den ovaccinerade i USA.. Denna skillnad kan alltså omöjligen bero på vaccineringen, utan måste bero på andra faktorer, som har att göra t ex med levnadsstandard, hygien, etc! Det kan alltså inte vara vaccinationernas förtjänst som gör att USA har så mycket lägre frekvens stelkramp än Indien.
Ändå är vaccination det enda förebyggande medel mot stelkramp som skolmedicinen informerar om!
7) Variationerna i antalet stelkrampsfall mellan olika år är mycket stora. Ex Indien: 23 356 – 15 036 – 12 023 – 15 354 – 32 551 för åren 1990-94. ”Vaccinskyddet” kan inte variera på detta sätt från år till år, eftersom skyddet anses ha en varaktighet av minst tio år. Sri Lanka – som är jämförbart med Indien – rapporterade mycket lägre antal – ett av dessa år endast 5 stelkrampsfall, i övrigt under 200 fall /år.
8) En läkemedelsprövning för stelkrampsserum , anger att av 20 personer som behandlats för stelkramp (alltså ej vaccinering, utan sjukdomsbehandling) dog 6 stycken, dvs 30% av annan anledning än stelkramp. När stelkramp verkligen drabbar någon, tycks den alltså ofta sammanfalla med andra svåra skador och/eller infektioner. (När det inte handlar om läkemedelsprövning kan räkna med att när någon stelkrampsdrabbad person dör anges dödsfallet i statistiken bero på stelkramp, och man letar knappast efter andra orsaker.)
10) Det finns alltså många faktorer som har betydligt större betydelse än vaccinering. Effekten av vaccinering jämfört med andra åtgärder är som visas synnerligen tveksam, och det ”vetande” som sägs underbygga rekommendationer om stelkrampsvaccinering helt undermåligt.
11) En amerikansk granskning av den gällande rekommendationen att låta äldre förnya sin stelkrampsvaccinering vart tionde år uppskattade kostnaden per sparat liv till 143 000 $, dvs mer än en miljon kr per ”sparat liv”. . Kostnaden för den ene motsvaras av intäkter för den andre, i detta fall läkemedelsindustri o sjukvårdsindustri.
12) Tetanustoxicoid som ingår i vacciner är ett av de starkaste kända nervgifterna, som verkar direkt på nervernas synapser och giftet sprids sedan via nerverna. Feber och huvudvärk, tydande på encephalitis dvs hjärninflammation, anges som vanlig biverkan t ex i FASS.
De omedelbara eller långsiktiga riskerna vid stelkrampsvaccinering är inte väl undersökta. Katastrofer brukar skyllas på ”allergi” mot andra ämnen i vaccinet. Däremot är de långsiktiga effekterna av encephalit (hjärninflammation) väl kända. Till dessa hör neurologiska och immunologiska sjukdomar ex autism, astma, intelligensdefekter, mm
