Idag ökar barnfetman allt mer och oavsett vad olika mätningar säger, så ser vi en väldigt ledsam och negativ trend. Förr i tiden var det få barn som led av övervikt, medan det idag är var och varannan. Övervikt leder i sin tur till fetma och ännu större sjukdomsrisker.
Fetma som diagnos, inverkar inte bara på kroppen ur ett fysiologiskt sätt, utan även psykologiskt, då barnen kanske mobbas, erhåller minskad självkänsla, inte orkar motionera och leka med sina vänner m.m. Sannolikt inverkar deras uteblivna förmåga till rörelse också på psykologiska efterverkningar, då de inte har lika lätt att ta sig fram i sin vardag och/eller göra saker som normalviktiga barn har enklare att genomföra. Psykologiska effekter är självklart mindre lätta att upptäcka eftersom de kan vara både diffusa och mindre enkla för ett litet barn att tala om.
Fysiologiska effekter och näringsbrister vid övervikt och fetma
Fysiologiska effekter är mer framträdande, om inte på kort, så på lång sikt. Gemensamt för många överviktiga och feta människor är att de lider av näringsbrister. Detta kan bero på allt från stress och matsmältningsproblem, till felaktig kosthållning och snabbmatsdiet. Näringsbristerna medför benskörhet, trötthet/orkeslöshet, sjukdomsrisker och ännu större fetma, då hungern ökar när kroppen vill ha mer näring. Trots att man äter stora mängder mat, så blir alltså näringen på tok för liten.
Barnfetma och vikten av att vara en förebild
Visst kan fetma bero på okunskap och dålig motivation till förändring, men hos barn så grundar sig vanorna i föräldrarnas syn på mat och livsstil. Föräldrar som motionerar och äter sunt, får sällan barn med överviktsproblem. Det är ett stort men viktigt ansvar att man som förälder tar hänsyn till detta och hjälper barnet till en god livsstil med bra fysiologiska och psykologiska möjligheter. Ett barn som äter godis till frukost, dricker läsk till maten och spelar tv-spel hela sin skollediga tid, kommer sannolikt att få problem oavsett om han/hon är överviktiga eller inte. Som förälder är det viktigt att bryta sådana mönster, för att hjälpa sina barn och för att vara en god förebild.
Barnfetma, sömn och stress
Barnens sömn är inte bara viktig för att deras kroppar ska tillverka tillräckligt med tillväxthormon, utan för att de ska få gott om antioxidanten melatonin, samt gott om återhämtning. För lite sömn ger ökad stress i kroppen, vilket ökar vår kortisolfrisättning och således också vår inlagring av energi, vårt sug och vårt blodsocker. Samma sak sker vid ständigt stresspåslag, då kroppen är inställd på flykt- och jaktbeteende och liksom vid utebliven sömn, kompenserar genom att göra oss sugna för att få mer energi.
Fetma, övervikt och BMI-mätning
Fetma som definition mäts ofta med BMI, vilket inte är så intressant hos barn. Många barn kan ha mycket muskler på kroppen vilket ökar deras BMI, medan andra kan ha lite muskler och samtidigt ha mycket fett och lågt BMI. Detta ser man främst hos yngre flickor, som gärna har ohälsosamt stressinlagrat och insulininlagrat fett på magen, samtidigt som de är tunna och små. Mätning med BMI kan på så sätt vara mycket missvisande, då flickorna ser ut att må bra, trots att de har en av de mest ohälsosamma överviktsproblemen.
Följdsjukdomar vid övervikt och fetma
Liksom hos vuxna, så är följdsjukdomar till fetma, sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, benskörhet, näringsproblematik, cancer, sömnapne med mera. Här är motion och en stressfri vardag, minst lika viktig som sunda kostvanor. Genom att göra små, varaktiga förändringar inom alla dessa områden så kan barnets vikt kontrolleras. Barn med övervikt och fetma bör sällan bantas, men genom tidiga insatser, så kan vikten hållas i schack så att barnet får en chans att växa in i sin vikt när han/hon växer på längden.
Socker, fruktsocker och insulinfrisättning
För minskade blodsockersvängningar som ökar hunger och sjukdomsrisker, så bör allt vitt socker, vete och snabba kolhydrater uteslutas. Socker stressar kroppen på samma sätt som stress, och frisätter höga nivåer med insulin, som snabbt suger in socker i cellen. När höga nivåer av socker frisätts snabbt, så kan kroppen frisätta för mycket insulin, lagra in för mycket energi och på så sätt skapa övervikt och sötsug. Till detta hör även fruktsocker, särskilt i flytande form (fruktos, majssirap, majsstärkelse) eftersom dessa till stor del lagras in i levern och som fett. Självklart kan barnen äta en frukt per dag, men det bör ej vara en övermogen frukt, inte heller juice eller torkad frukt. Tänk på att bär och grönsaker är näringsrika, samtidigt som de i de flesta fall har mindre energi och lägre sockerinnehåll.
Omega 3, fettintag och örbränning
Ökat intag av omega 3-fetter minskar hungern, ökar mättnaden, håller blodsockret i schack och har andra positiva effekter i kroppen. Vid övervikt eller fetma hos barn kan orsaken vara att barnet får för fettsnål mat och för mycket fibrer, som gör att barnet blir mätt för snabbt och får för lite näring, samtidigt som det blir hungrigt och sugen strax därpå. Genom att öka fettintaget med 1 msk extra fett per huvudmåltid, såsom vid frukost, lunch och middag, så kan förbränningen ökas samtidigt som barnet äter mindre portioner. Bättre att fylla maten med mycket näring och äta mindre än tvärtom. Förbränning ökas dessutom av god sömn, hälsosam stressnivå och ökar motion.
Intoleranser, allergier och födoämnestester
Man bör även undersöka och utesluta alla former av allergier (IgE-reaktioner), intoleranser (IgG-reaktioner) och förstadie till intolerans (IgA-rektion) där exempelvis tarmens slemhinna har påbörjat en immunförsvarsreaktion. Om barnet har matsmältningsproblem, svullen mage, hög infektionsrisk, astma, allergier, eksem/husproblem, så är det goda tecken på att tarmen inte mår bra. Det kan visserligen ha sin grund i sockerrik och osund kost, men ofta även intoleranser och dålig tarmflora.
Behandling av övervikt och fetma
Idag är den huvudsakliga behandlingen för fetma, främst förändrad kost och ökad motion. I läkartidningen trycker man även på vikten av prevention, då fetmabehandling är oerhört svårt. Den största anledningen till behandlingsproblematiken är sannolikt att snabbmat, socker och tillsatser skapar behov hos människor och gör dem beroende av skräpmaten. En annan orsak är att många av dagens människor förväntar sig att trötthet och sjukdom är normalt. De har levt med näringsbrister så länge, så de har glömt hur pigg och stark man egentligen bör känna sig.
Småätande, firande och tröstande
En annan orsak är det psykologiska, där allt från småätande, till tröstätande, stressätande och firande hör hemma. Vi ger barnen tårta eller glass när vi firar, sammankopplar fredagslugn och tillsammanstid med fredagsmys, chips och cola samtidigt som vår egen syn på motion och rörelse också speglas i våra barn och deras inställning. Undvik att trösta, fira eleler lugna barn med sockerrika och/eller ohälsosamma saker och att äta av tristess, vid ledsamhet, av stress o.s.v.
Artikeltips: Fetma hos barn prevention enda realistiska lösningen på problemet
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=5861
Mer om kost, övervikt och fetma hos barn:
www.piggabarn.se
www.kostkoll.se
www.friskabarn.se
www.gravidkost.se
www.familjetipset.se
www.kosttipset.se