Kanske har du läst om de effekter och skydd som D-vitamin kan ge vid influensatider? Här förklaras varför samt hur kroppen responderar på D-vitamin under vinter- och influensatid. Intressanta frågeställningar som följande:
1. Varför influensan inträffar under de månaderna som vi har lågt vintersolstånd, då alltså äve Vitamin D-nivåerna är som lägst?
2. Varför försvinner influensan under sommarsolståndet?
3. Varför är influensa vanligare i tropikerna under regnperioden?
4. Varför det kalla och regniga vädret som driver människor inomhus och därmed sänker D-vitaminnivåerna i blodet också är förknippad med influensa?
5. Varför förekomsten av influensa är beroende av skillnader i utomhustemperaturerna?
6. Varför barn som utsätts för solljus har mindre förkylningar?
7. Varför fiskleverolja (som innehåller Vitamin D) minskar virala luftvägsinfektioner?
8. Varför ryska forskare funnit att vitamin D-produktion i UVB lampor minskade förkylningar och influensa hos skolbarn och fabriksarbetare?
9. Varför äldre som bor i länder med hög Vitamin D-konsumtion, såsom Norge, har mindre sannolikt att avlida under vintertid?
10. Varför barn med D-vitaminbrist och rakit lider av täta luftvägsinfektioner?
11. Varför en observant läkare (Rehman) som gav höga doser av vitamin D till de barn som var konstant sjuka av förkylningar och influensa, även fann att de behandlade barnen plötsligt blev smittfria?
12. Varför äldre människor har så mycket större risk att dö av hjärtinfarkt på vintern i stället för på sommaren?
13. Varför afroamerikaner, med deras låga vitamin D-nivåer i blodet, löper större risk att dö av influensa och lunginflammation än vita människor.
Reflektion från en av världens ledande forskarna/läkarna inom D-vitamin:
I början av april 2005, strax efter en regnig vår, så exploderade en influensaepidemi och sedan 10 år hade jag arbetat på ett säkerhetssjukhus för kriminellt sinnessjuka.
Eftersom jag nu mera var en psykiater, och inte längre en allmänläkare, så var jag inte direkt involverad i kampen mot den influensa som speds på vårt sjukhus. Däremot så arbetade våra medicinspecialister övertid eftersom de diagnostiserade och behandlade ett snabbt ökande antal influensadrabbade patienter. En efter en, så sattes våra avdelningar i karantän, eftersom allt fler patienter drabbades av frossa, feber, hosta och svår värk i kroppen, och som kännetecknar den kliniska presentationen av influensa A.
Jag antar att vårt sjukhus var en av de mest lyckosamma platser eftersom endast cirka 12% av våra patienter var infekterade och ingen av dem avled. Men vartefter epidemin fortskred, så märkte jag något mycket ovanligt. Första avdelningen nedanför oss var smittad, och även vårdavdelningen på min höger och vänster, och hela hallen, MEN inga patienter på min avdelning varken insjuknade eller visade symtom på sjukdomen.
Det som var mest intressant var att mina patienter hade blandats med patienter från infekterade avdelningarna i karantänen och att sjuksköterskorna på min enhet lade stor tid på att vistas på de infekterade avdelningarna. Visst, utsattes mina patienter för influensa A-virus, det var det inga tvivel om.
Mina patienter var varken yngre, friskare och skiljde sig inte på något sätt från de patienter som fanns på andra avdelningar. Liksom på de andra avdelningarna, så var mina patienter mestadels afroamerikaner som kom från samma fängelser och häkten som patienter på den infekterade avdelningarna. De ordinerades liknande former av behandlingar, då för att minska symptom på psykos, depression, våldsamma humörsvängningar samt för att hindra patienter från att döda sig själva eller från att attackera andra patienter och vårdpersonal. Om mina patienter liknade patienterna på alla de angränsande avdelningar som var utsatta, så varför fick inte en enda av mina patienter influensan?
En kort tid efter detta, så publicerades en studie av en grupp forskare från UCLA, i den ansedda tidskriften Nature. UCLA-gruppen bekräftade två helt färska undersökningar som visade att ett naturligt förekommande steroidhormon – ett hormon som de flesta av oss tar för givet – i själva verket fungerade som ett potent antibiotikum. Istället för att direkt döda bakterier och virus, så ökade steroidhormonet kroppens produktion av proteiner, så kallade antimikrobiella peptider. De 200 kända antimikrobiella peptiderna agerade direkt och förstörde cellväggarna i bakterier, svampar och virus, då även inkluderat influensavirus, och spelade en nyckelroll i att hålla lungorna smittfria. Det steroidhormon som visade dessa märkvärdiga antibiotiska egenskaper var vår helt vanliga Vitamin D.
Nu förstod jag att det var det som givit mina patienter det skydd som friat dem från influensasmittan. Samtliga patienter på min avdelning hade nämligen tagit 2000 enheter av D-vitamin varje dag, då under flera månaders tid eller längre. Min fråga blev således om det kunde vara anledningen till att ingen av mina patienter fick influensan? Jag kontaktade professorerna Reinhold Vieth och Ed Giovannucci och berättade om mina observationer och de rådde mig genast att samla data från alla patienter på sjukhuset och på de 2.000 enheter av D-vitamin som patienterna hade fått som tillskott. Detta genomförde jag, inte bara på min avdelning, utan på hela sjukhuset, för att se om resultaten var statistiskt signifikanta.
För fyra år sedan, blev jag övertygad om att vitamin D var unikt jämfört med andra vitaminer eftersom det är den enda kända föregångare till kalcitriol, eller så kallat aktiverat Vitamin D. De flesta andra vitaminer är antioxidanter eller har co-faktorer tillsammans med enzymreaktioner. Aktiverat vitamin D – liksom alla steroidhormoner reglerar den proteinproduktion, som din kropp behöver och det är också D-vitamin som reglerar genetiska uttryck i hundratals vävnader i din kropp.
Vitamin D finns inte heller i betydande mängder i normal människoföda och visst, du kan få flera tusen enheter per dag om du äter sardiner till frukost, sill till lunch och lax till middag, men de som äter så mycket fisk är mestadels människor som lever i sjö- och havslatituder. Mjölken som tex dricks av amerikanerna innehåller så lite som 100 enheter per åtta ounce glas.
D-vitaminet har alltid haft sitt ursprung i huden och inte i munnen och fram till helt nyligen, när dermatologer och regeringen började varna oss om risker med solljus, så tillverkades enorma mängder D-vitamin i människans hud, då naken hud möter ultraviolett B-strålning i solljus. Det räcker inte med den D-vitamin som vi får från vår kost om vi inte utsätter oss för ultraviolett ljus. Det enda sättet är således att öka D-vitaminintaget via kosttillskott.
Vitamin D skiljer sig även med den dramatiska skillnaden mellan naturligt D-vitamin och den moderna livsstilen. Idag får människan cirka tusen enheter per dag av D-vitamin från solen och många människor, såsom t.ex. äldre eller afroamerikaner tillverkar långt mycket mindre än så p.g.a. mörk hy och inomhusvistelse. Tjugo minuter är det som minst behövs för att kroppens skall kunna omvandla 20.000 enheter av D-vitamin i blodbanan. Detta räcker för de flesta människor i cirka 48 timmar. Jämfört det med de 100 enheter som du får från ett glas mjölk så är skillnaden markant. (OBS! Missa inte att D-vitamin inte kan tillverkas av solljus mellan höst- och vårdagjämning eftersom solens strålar står för lågt och därmed filtreras bort… Se länk nedan!)
Då människor flyttar till de breddgrader där deras hud inte är van vid tex mörka vintrar eller soliga sommardagar, så behövs detta tas i beaktning. De senaste trehundra åren har vi arbetat mer och mer inomhus, vi reser i bilar och buss istället för till fots och framförallt, vi använder giftkrämer med solskyddsfaktor för att medvetet undvika solljus. Alla dessa saker bidrar till lägre D-vitamin i blodet och slutsatser är att D-vitaminnivåerna hos den moderna människa är inte bara är låga, utan oroväckande låga.
Återigen … kan vitamin D vara orsaken till att ingen av patienterna fick influensan? Under de senaste åren har dussintals medicinska studier framhållit vikten av att minska människans D-vitaminbrist, då särskilt bland afroamerikaner och äldre,de två grupper som även löper störst risk för att dö av influensa. Cancer, hjärtsjukdomar, stroke, autoimmuna sjukdomar, depression, kronisk smärta, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och ett antal andra sjukdomar har i många studier påvisat ett samband med D-vitaminbrist. Kan det alltså vara möjligt att även influensa är kopplat till D-vitaminbrist?
(1) Även om influensavirus förekommer i populationer året runt, så är influensa en sjukdom som drabbar befolkningen under vintertid.
(2) Barn med Vitamin D-brist är är mycket mer benägna att drabbas av luftvägsinfektioner.
(3) I de flesta länder, så löper äldre människor mycket större risk att dö på vintern än på sommaren (överskottet av dödlighet är markant under vintertid), och större delen av denna överdödlighet, har koppling till hjärtat, och är i själva verket på grund av influensa.
Kan vitamin D förklara dessa tre mysterier som står för hundratusentals årliga dödsfall? Studier har visat att influensavirus förekommer i befolkningen året runt men varför är det då en vintersjukdom? Även de vanliga förkylningarna har fått sitt namn eftersom det är vanligt i kallt väder och oerhört sällsynta på sommaren. Det som är intressant är att D-vitamin är störst under sommaren och når sin lägsta nivå under influensatiden och därmed den kalla årstiden. Kan en sådan enkel förklaring förklara detta?
Den brittiske forskaren, Dr R. Edgar Hope-Simpson var den första att dokumentera dessa inslag av epidemisk influensa. Hope-Simpson var en allmänpraktiserande läkare som blev mycket känd i slutet på 1960-talet, främst efter att han upptäckt om orsaken till sjukdomen bältros. Efter hans arbete med bältros, så tillbringade Hope-Simpson resten av sitt yrkesverksamma liv med att studera influensa. Han fastställde att en en ”säsongsbunden faktor” var att människans immunitet försämrades under vintern för att sedan återställas på sommar. Han upptäckte även att samhällen som låg vitt våtskilda av longitud, men som delade samma breddgrad, samtidigt utvecklade influensa. Han upptäckte även att de influensaepidemier som spreds i Storbritannien på 1700- och 1800-talet inträffade samtidigt på vitt åtskilda samhällen, just av denna anledning. Hope-Simpson förutspådde att upptäckten om den ”säsongsbunden faktorn” också skulle ”ge nyckeln till att förstå de influensaproblem som vi står inför.”
Hope-Simpson hade ingen aning om att D-vitaminet har djupgående effekter på människans immunitet samt har ett vitt spektrum av antimikrobiella peptider som snabbt förstör influensaviruset genom att förstöra virusets skal. Vi har först nyligen lärt oss att D-vitamin ökar produktionen av antimikrobiella peptider samtidigt som det hindrar immunförsvaret från att sända ut för många inflammatoriska celler i infekterad lungvävnad.
När medicinska forskare har genomfört obduktioner på några av de femtio miljoner människor som dog under 1918 års influensapandemi, så var de förvånade över att de fann förstörda luftvägarna. Det var som om influensaoffer även hade blivit attackerade och dödade av sina egna immunförsvar. och det är den svåra inflammatoriska reaktion som vitamin D numera är känt för att motverka.
För många personer, till exempel afroamerikaner och äldre, krävs upp till 5000 enheter dagligen på vintern och mindre, eller inget, på sommaren, beroende på sommaren solexponering. (J. J. Cannell)
– Dr. John Cannell, Atascadero State Hospital, 10.333 El Camino Real, Atascadero, CA 93422, USA, 805 468-2061, jcannell@dmhash.state.ca.us
– Professor Reinhold Vieth, Mount Sinai Hospital, patologi och laboratoriemedicin, Institutionen för medicin, Toronto, Ontario, Kanada
– Dr. John Umhau, Laboratory of Clinical and Translational Studies, National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, National Institutes of Health, Bethesda, MD
– Professor Michael Hölick, avdelningar för medicin och fysiologi, Boston University School of Medicine, Boston, MA, USA
– Dr Bill Grant, SUNARC, San Francisco, CA
– Dr Sasha Madronich, Atmospheric Chemistry Division, National Center for Atmospheric Research, Boulder, CO, USA
– Professor Cedric Garland, Department of Family and Preventive Medicine, University of California San Diego, La Jolla, CA
– Professor Edward Giovannucci, myndigheter för nutrition och epidemiologi vid Harvard School of Public Health, Boston, MA
Läs mer om D-vitamin och solståndet under vintern:
http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=398
Vad är D-vitamin?
http://www.vitamindcouncil.com