Sköldkörteln är en liten fjärilsformad körtel på halsens framsida och trots sin storlek så har den en extremt viktig roll i många av kroppens funktioner.
Sköldkörteln producerar hormonerna T4 och T3, som påverkar hur kroppens celler använder energi och hur olika organ fungerar. T4 är ett inaktivt hormon som konverteras till det aktiva hormonet T3 i levern.
När hormonproduktionen blir för låg eller för hög, så kan flera delar av kroppen påverkas samtidigt. Det innebär att många med sköldkörtelrubbningar inte förstår hur allt hör ihop.
Det är lätt att tänka på sköldkörteln som något som endast behövs för att bilda energi, men sköldkörtelhormoner påverkar många av kroppens funktioner såsom ämnesomsättning, hjärta, temperaturreglering, nervsystem, muskulatur, hud, hår och mag-tarmkanalen.
Vid låg ämnesomsättning (hypotyreos), så kan man exempelvis uppleva trötthet, frusenhet, torrare hud, håravfall, viktökning och magen kan bli trögre. En del patienter upplever även muskelsvaghet, nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter på grund av lägre energiproduktion. Vid hypotyreos, så är bromsen för hög, kortisolnivåerna för låga och kroppen är i utmattning eller har näringsbrister.
Vid hög ämnesomsättning (hypertyreos) kan kroppen reagera på motsatt vis, med ökad eller oregelbunden puls, viktnedgång, svettningar, skakningar och sömnsvårigheter. Vid hypertyreos, så är gasen är för hög, kortisolnivåerna för höga (eller på väg in i utmattning) och kroppen är i stress. Höga nivåer av exempelvis jod kan också ge hypertyreos som symtom.
Det är alltså inte bara kroppens energinivåer som kan påverkas utan sköldkörtelhormoner har även en tydlig påverkan på hjärt-kärlsystemet och andra funktioner.
Vid höga sköldkörtelnivåer, så är kroppen i stress och det kan visa sig genom hjärtklappning, hög puls och i vissa fall förändrad hjärtrytm. Det betyder inte att hjärtklappning automatiskt beror på sköldkörteln, utan det kan även höra samman med andra faktorer, såsom stress, koffein, läkemedel, anemi eller andra tillstånd som kan ge liknande symtom.
Sköldkörtelhormonerna är viktiga för kroppens ämnesomsättning och värmeproduktion. Vid underfunktion, så är det vanligt att känna sig frusen medan en överfunktion kan ge värmevallningar och svettningar.
Sköldkörtelrubbningar kan även påverka hudens och hårets kvalitet och vid låg ämnesomsättning, så kan huden bli torr och håret bli torrt, skört och lätt falla av. Även hög ämnesomsättning kan påverka håret och huden.
Sköldkörtelhormoner och kortisol påverkar mag-tarmkanalens funktioner och hypotyreos kan bidra till att tarmens rörelser bli långsammare och trögare. En del patienter upplever också uppblåsthet och en allmänt trög mage. Detta hör samman med kortisol, som medverkar till att styra tarmens rörelser.
Vid besvär med sköldkörteln, så kan menstruationen påverkas och det beror på flera faktorer. Det ena är att sköldkörtelrubbningar ofta hör samman med långvarig stress, vilket även påverkar kroppens nivåer på könshormoner och kortisol. Det andra är att sköldkörteln påverkar hur vi bildar energi, vilket krävs för en fungerande fertil cykel.
Det som kanske är mest frustrerande är när kroppen förändras på flera olika sätt samtidigt, vilket gör det svårt att förstå vad som händer. Man kanske upplever trötthet, frusenhet, håravfall, magbesvär och nedstämdhet, och inte förstår varför.
Sköldkörtelhormonerna påverkar som sagt kroppens ämnesomsättning men har också samband med hjärnans funktioner. På så vis påverkas psykiska och kognitiva symtom vid sköldkörtelrubbningar. Man måste också komma ihåg att det kan vara svårt att må bra psykiskt, ha god stresshantering och koncentration om vi samtidigt känner trötthet och utmattning. Det psykiska mående påverkas även av låga könshormoner, som efter lång tids stress blir låga.
Vid sköldkörtelproblem så kan man ha god nytta av att mäta alla de markörer som påverkar sköldkörteln, såsom aminosyran tyrosin, jod, selen, thyroglobulin, litium, bromid samt arsenik, kvicksilver och kadmium som är antagonister till selen och jod. Jag rekommenderar också mina patienter att undersöka könshormoner och kortisol i salivprov, då dessa markörer kan förklara många av kroppens obalanser samt hör samman med långvarig stress och nedsatt energiproduktion (läs gärna mina tidigare inlägg om könshormoner och kortisol).
Det allra viktigaste är dock att minska på stress och ändra kosten, då sköldkörtelrubbningar till stor del härrör från långvarig (hypotyreos) eller akut stress (hypertyreos) samt näringsbrister och matsmältningsproblem.
