Efter önskemål så kommer ett inlägg om SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth).
Många människor lever med uppblåst mage, gaser, magbesvär och dålig andedräkt utan att förstå den bakomliggande orsaken. I kontakt med vården, så ställs ofta diagnosen IBS utan åtgärder för att lösa problemet.
En orsak till ovan nämnda symtom är SIBO, ett tillstånd där bakterier som normalt hör hemma i tjocktarmen istället vandrar upp i tunntarmen.
Inom funktionsmedicinskt perspektiv, så betraktas SIBO inte som ett enskilt problem utan som ett tecken på att flora och pH-värde i mag-tarmsystemet har rubbats. Fokus är därför inte att minska mängden bakterier, utan att förstå varför bakterierna har hamnat fel från början.
Tunntarmen ska innehålla betydligt färre bakterier än tjocktarmen och när bakterier börjar föröka sig i tunntarmen så fermenterar de kolhydrater redan innan maten har hunnit absorberas. Det kan skapa gasbildning, uppblåsthet, buksmärtor, förstoppning eller diarré.
När gaser bildas så högt upp i matsmältningssystemet så är det svårare att få ut dem. Och när bakterier producerar gaser och flyktiga ämnen som tas upp i blodet, så kan de andas ut via lungorna och ge dålig andedräkt
Dålig andedräkt har såklart många möjliga orsaker, men vid samtida tarmbesvär så kan SIBO vara värt att undersöka.
Vi funktionsmedicinare talar ofta om att rätt bakterier behöver finnas på rätt plats och att pH-värdet påverkar både bakterier och enzymer i matsmältningssystemet.
En frisk tarmflora kännetecknas av mångfald och balans snarare än enbart höga mängder av vissa bakterier. När balansen rubbas så kan det bidra till förändrad sammansättning av tarmfloran (dysbios), nedsatt magsyraproduktion och försämrad tarmmotorik. Det finns många möjliga orsaker men långvarig stress, en kost med låg fiberhalt, regelbundet intag av sötningsmedel, hög mängd ultraprocessade livsmedel samt återkommande antibiotikakurer är vanliga orsaker.
pH-värdet är väldigt intressant för tarmhälsan och har stor betydelse för vilka mikroorganismer som trivs i olika delar av matsmältningssystemet. Kroppen reglerar pH mycket noggrant, eftersom varje del av matsmältningssystemet är anpassat för specifika enzymer och bakterier.
Magsäckens magsyraproduktion är kroppens första försvar mot oönskade bakterier och den hjälper samtidigt till att bryta ned maten vi äter. Redan där är pH-värdet viktigt, med låga pH-värden på 2-3 i magsäcken.
Den sura miljön har flera viktiga uppgifter. Den denaturerar proteiner, aktiverar enzymet pepsin som bryter ned protein och fungerar som ett viktigt försvar mot bakterier och andra mikroorganismer som följer med maten.
När den sura magmassan lämnar magsäcken så behöver pH-värdet höjas snabbt i tolvfingertarmen (duodenum). Det sker med bikarbonat från bukspottkörteln, som har som uppgift att neutralisera magsyran och höja pH-värdet till 6-7. Samtidigt tillförs galla från levern och gallblåsan, vilket hjälper till att emulgera fett så att det kan brytas ned och absorberas.
Tunntarmens främsta uppgift är att bryta ned maten färdigt och absorbera de näringsämnen som finns i maten. Men i denna miljö finns betydligt färre bakterier än i tjocktarmen.
Det finns flera åtgärder för att hålla bakteriemängden låg, såsom magsyran, gallan, bukspottets enzymer, immunförsvaret i tarmslemhinnan och de rytmiska rörelserna i tarmen.
När det som är kvar av maten återstår, så transporteras det till tjocktarmen och dess stora samling av mikroorganismer. Tarmbakteriernas uppgift är att fermentera kostfibrer och andra kolhydrater som inte har brutits ner tidigare i matsmältningen.
I fermenteringsprocessen bildas kortkedjiga fettsyror såsom acetat, propionat och butyrat och dessa ämnen fungerar som en energikälla för tjocktarmens celler. De bidrar även till att stärka tarmslemhinnan och hjälper till bibehålla korrekt pH-värde i tjocktarmen.
Den lätt sura miljön (pH-värde på 5,5–6,8) gynnar många av de bakterier som är viktiga för god tarmhälsa och har samtidigt en hämmande effekt på tillväxt av potentiellt skadliga mikroorganismer.
Men när bakterier är på fel ställe så uppstår problem. Och istället för att behandla symtom, så försöker funktionsmedicin alltid identifiera och behandla de bakomliggande orsaker som finns
Det kan innebära att man använder olika typer av tester, exempelvis utandningstest för SIBO, mikrobiomtest för att analysera tarmflorans sammansättning, bedömning av matsmältning och näringsstatus samt en djupare genomgång av kost, livsstil och stress.
Målet är att skapa en miljö där de bakterier som ska finnas i tjocktarmen inte vandrar uppåt, utan stannar där de ska vara.
Tips vid SIBO:
– Främja ett bra pH-värde genom mer basisk kost. Basisk kost är ofta densamma som mineraltik kost eftersom det är mineraler som är uppbasande i en råvara.
– Laga mat från grunden och undvik ultraprocessad mat och halvfabrikat med tillsatser.
– Drick vanligt vatten och undvik söta drycker eller drycker med sötningsmedel.
– Eftersträva en kost rik på varierade fibrer (när dessa tolereras).
– Börja med att lägga till små doser av fermenterade livsmedel som kefir, surkål och kimchi (när dessa tolereras).
– Prova att mäta tarmfloran. Man kan ha stor nytta av mikrobiomtest och att utifrån resultatet ge individuellt anpassade probiotiska bakteriestammar.
– Skapa stöd för normal matsmältning och goda måltidsvanor med hjälp av exempelvis matsmältningsenzymer och bitterörter.
– Arbeta med goda rutiner kring stresshantering, sömn och regelbunden fysisk aktivitet
För personer med aktiv SIBO kan fermenterade livsmedel och probiotika ibland tillfälligt förvärra symtomen. Det kan då vara klokt ett behandlingen anpassas individuellt.