För vissa kvinnor kan dagarna före mens vara en period av stora förändringar i både kropp och psyke. Symtom som irritation, nedstämdhet, oro, sömnproblem, hjärndimma, trötthet, sötsug, svullnad och ömma bröst kan vara en indikation på hormonella obalanser.
PMS (premenstruellt syndrom) innebär återkommande fysiska eller psykiska symtom före mens såsom exempelvis svullnad, bröstspänningar, trötthet, irritation och humörsvängningar.
PMDD (premenstruellt dysforiskt syndrom), även kallad PMSD, är en svårare form av premenstruella besvär, men med mer framträdande psykiska symtom som irritabilitet, depression, ångest eller kraftiga humörsvängningar.
Menscykeln är ett spännande och avancerat samspel mellan hjärnan, hypofysen, äggstockarna och binjurarna. Östrogen och progesteron förändras kraftigt under cykeln med östrogen som stiger inför ägglossningen och progesteron som ökar efter ägglossning när gulkroppen bildas.
Om balansen mellan könshormoner förändras, så kan det påverka många olika system i kroppen såsom hjärnan, nervsystemet, sömnen, vätskebalansen och kroppens energinivåer.
Det är därför viktigt att inte bara mäta hormoner enskilt, utan även ta hänsyn till balansen mellan exempelvis östrogen och progesteron. För att kunna utvärdera progesteron så är det även viktigt att se om det varit en normal ägglossning och om det har producerats tillräckligt med progesteron efter ägglossningen.
Andra intressanta faktorer är hur levern metaboliserar östrogen samt hur hormonsystemet påverkas av stress, sömn och kostintag.
Östrogendominans är ett begrepp som ofta används inom funktionsmedicin och det innebär en obalans där östrogenets effekt är starkare i förhållande till progesteronets effekt. Det betyder inte att östrogen behöver ligga högt, utan just att det ligger högt i förhållande till progesteron.
En kvinna kan exempelvis ha ett östrogenvärde som ligger inom normalt referensintervall men samtidigt ha relativt lågt progesteron efter ägglossningen. Det innebär att förhållandet mellan hormonerna inte blir optimala.
För att förstå hur livsstil och kost kan kopplas till hormoner, så behöver man förstå en av kroppens mest intressanta processer, steroidogenesen. Jag har skrivit om den otalet gånger och att många av kroppens steroidhormoner har sin utgångspunkt i just kolesterol.
Kolesterol bildas i levern eller tillförs via kostens animaliska fetter. I cellerna så omvandlas kolesterol till pregnenolon, som kan omvandlas till flera olika steroidhormoner, exempelvis progesteron och kortisol. Pregnenolon och progesteron kan via olika enzymatiska vägar bidra till bildningen av både våra 3 östrogener, testosteron och androgener.
Det innebär att progesteron, östrogen, testosteron och kortisol inte är separata system utan de ingår i kroppens större system av steroidhormoner. Det är därför det är så viktigt med balans i hela hormoncykeln.
Kroppen reglerar hormonproduktionen genom flera steg och enzymer. Hormonproduktionen påverkas exempelvis av signaler från hypothalamus och hypofysen, äggstockarnas funktioner, binjurarnas funktion och tillgången på energi och näringsämnen.
Efter ägglossning, så bildas progesteron framförallt i gulkroppen och progesteron har främst en viktig funktion under den andra halvan av menscykeln, där slemhinnan och ägget ska hållas kvar till menstruation eller, om ägget blir befruktat, tills det är dags för förlossning. Om ägglossningen uteblir, så produceras inte progesteron på samma sätt.
Progesteron är även intressant eftersom det kan omvandlas till neuroaktiva ämnen som exempelvis allopregnanolon, som påverkar hjärnans GABA-system. Det innebär att förändringar i progesteronsystemet kan påverka många områden, såsom oro, humör och hur vi hanterar stress.
Kortisol kallas för kroppens stresshormon men krävs för många av kroppens funktioner. Det behövs exempelvis för kroppens energiomsättning, blodtrycksreglering, immunfunktion och kroppens anpassning till belastningar och inflammatoriska processer.
Kortisol bildas i binjurarna och är en steroidhormon, precis som progesteron och östrogen.
Långvarig stress, otillräcklig sömn och hög fysisk belastning kan påverka kroppens hormonella reglering genom att kroppen väljer att omvandla mer progesteron till kortisol, vilket i förlängningen bidrar till låga progesteronnivåer. Hög belastning kan även påverka ägglossningen och på så vis även progesteronproduktionen.
Kroppen kan själv producera kolesterol i levern och reglerar kolesterolomsättningen hela tiden. Vid långvarig stress och hög kortisolförbrukning, så kan kolesterol från animaliska fetter vara viktiga byggstenar.
På samma sätt kan höga kolesterolnivåer vara tecken på hög stress och ett ökat behov av kolesterol på grund av hög kortisolförbrukning.
Fett är också viktigt för fullgott upptag av D-vitamin, som är ett viktigt prohormon till just könshormoner.
För kvinnor med PMS, så kan det vara viktigt att se över om det finns tillräckligt med energi, tillräckligt intag av aminosyror/protein, bra fettintag med essentiella fettsyror och om det finns en varierad och näringsrik kost.
Sömn är en av de mest underskattade faktorerna när det gäller hormonell hälsa, och jag brukar säga att man ska prioritera sömnen som om livet hängde på det. När vi sover, så sker en omfattande reglering och återhämtning av kroppens nervsystem och alla metabola processer. Sömnen är dessutom vår bästa regulator av kortisol.
Vid sömnbesvär, så ökar kroppens belastningar, vilket gör att det är svårare att hantera hormonella förändringar och att bägaren till slut rinner över.
Sömnen är därför en viktig livstidsfaktor vid PMS och det kan vara klokt att prioritera regelbundna sovtider, tillräcklig sömn, gott om dagsljus på morgonen och lugna, avslappnande rutiner på kvällen.
Minskad stress är enormt viktigt för att undvika hormonella obalanser och stress är mer än psykisk stress eller att vi har mycket att göra. Andra belastningar som skapar stress kan vara sömnbrist, för lite mat, hård träning, sjukdom, blodsockersvängningar eller långvarig psykisk belastning.
Vid misstanke om hormonella obalanser så kan det vara värdefullt att mäta alla 3 östrogener (E1, E2 och E3), progesteron, testosteron, DHEA, kortisol, sköldkörtelmarkörer, järnstatus och andra viktiga metabola markörer såsom D-vitamin, blodsocker och kolesterol.
Inom funktionsmedicin, så använder vi salivtestning för mer omfattande och tillförlitliga hormonanalyser. Saliv mäter den fria, obundna delen av steroidhormoner till skillnad mot blodprov som mäter både inaktiva och aktiva hormoner. Vid mätning av kortisol så mäter man vid flera tillfällen under dygnet för att erhålla dygnskurva.
Det viktiga är att lösningen bör anpassas för varje enskild individ. För en person kan den viktigaste förändringen vara mer sömn eller mer fetter och för en annan person så kan det hjälpa att minska träningsbelastningen eller utreda hormonell funktion och ägglossning.
Oavsett, så är PMS en indikation på hormonell obalans och inte något som man måste stå ut med.
