Mikrokimerism och hur foster reparerar mamman

Detta är nog det område jag har snöat in mest på de senaste år. Det är så otroligt intressant och sannolikt bara i sin linda forskningsmässigt.

Att få barn senare i livet har ofta lyfts som något riskfyllt och negativt men nu kommer en allt mer förändrad syn på kvinnlig hälsa och fertilitet.

I många länder ökar andelen förstföderskor över 40 och graviditeter efter 45 blir mer och mer vanligt.

En intressant aspekt är att kvinnor som blir gravida och föder barn i högre ålder ofta delar vissa biologiska egenskaper. Man har exempelvis sett samband mellan senare fertilitet och god hjärt- och kärlhälsa, stabilare hormonsystem och långsammare biologiskt åldrande.

Ett av de mest fascinerande områdena inom forskningen är mikrokimerism, att celler från fostret kan överföras till modern och finnas kvar i hennes kropp efter graviditeten.

Under graviditeten förs celler från barnet via moderkakan in i mammans blodomlopp, och många av dessa celler stannar kvar livet ut. Det påverkar kvinnan under graviditeten men även efter förlossningen.

Forskare har hittat fostrerceller i flera olika vävnader exempelvis i blod, hud, lever och till och med i hjärnan. Särskilt intressant är att fosterceller har påträffats i skadad vävnad, såsom sår eller inflammerade områden.

Det verkar således som att fostrets celler stannar kvar i mammans kropp och reparerar henne vid behov. I vissa fall verkar de bete sig på ett sätt som liknar stamceller, där de anpassar sig till de olika typer av vävnad där de behövs.

Som exempel kan man hitta barnens celler i ärren efter kejsarsnitt där de verkar ha blivit till keratinocyter, hudceller som tillverkar keratin och hjälper till vid läkningsprocessen. De verkar kunna söka sig till skadade områden i kroppen och kan möjligen bidra till läkning och reparation av vävnad.

Detra klipp är så spännande: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/826038

Och här är en bra sammanfattning:

Om att cellerna passerar och lagras i hjärnan, vilket påvisar lägre risk för Alzheimer.

https://www.svd.se/…/mammor-har-sina-soner-i-hjarnan

www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4199806/

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0045592