Jag har skrivit många inlägg om stress och dess påverkan på hormoner. När stress som tidigare gick att hantera, plötsligt leder till sömnproblem, hjärntrötthet, nedstämdhet, oro och en känsla av att något har förändrats i kroppen.
Ur ett funktionsmedicinskt perspektiv, så är det intressant att se kortisol, serotonin, tarmfloran, sömn och kroppens könshormoner som ett och samma system. Under förklimakteriet och klimakteriet kan flera av dessa system förändras samtidigt, vilket påverkar kroppens balans.
Kortisol bildas i binjurarna och är kroppens stresshormon, medan serotonin är en signalsubstans som hör samman med välbefinnande och ett stabilt humör.
Serotonin är dock betydligt mer än ett må bra-hormon och är en viktig signalsubstans för vårt humör, vår sömn, aptit, tarmens funktioner och hur vi reglerar stress.
Serotoninsystemet och kroppens HPA-axel (hypotalamus, hypofys och binjurebark) kommunicerar med varandra. Serotonin kan nämligen påverka aktiviteten i HPA-axeln och på så vis hur vi frisätter kortisol. Ett exempel är att serotonin, tillsammans med exempelvis GABA, ökar vid stress för att lugna systemet.
Men…. det fungerar även åt andra hållet, då kortisol ökar när serotoninvärdet höjs vilket innebär att relationen är dubbelriktad. Det är därför en del patienter kan uppleva mer energi vid intag av SSRI, då ökade nivåer av serotonin bidrar med mer kortisol. Vid högt kortisol är det inte positivt, men vid utmattning och låga kortisolnivåer så kan det bidra med ökad energi. Vid akut stress är det ett livsviktigt system.
Serotonin bildas av aminosyran tryptofan, som är en essentiell aminosyra och råmaterial för flera olika metabola vägar. En av dem leder till serotonin genom att tryptofan omvandlas till 5-HTP, som sedan omvandlas till serotonin.
Tryptofan kan dock gå in i kynureninvägen, där långvarig stress och ökad glukokortikoidaktivitet kan påverka metabolismen av tryptofan så att mer tryptofan styrs mot kynureninvägen. Denna omfördelning kan även uppstå vid inflammatoriska processer genom exempelvis IDO-enzymet. Vid inflammatoriska processer så förbrukas även mer kortisol, då kortisol har som uppgift att hålla nere inflammation.
Det betyder att kroppen kan få en förändrad tillgång på det tryptofan som krävs för att bilda serotonin. Att stress förbrukar serotonin är på så vis en förenkling. Det mer korrekta är att långvarig stress kan förändra tryptofanomsättningen och förutsättningarna för serotoninsyntesen.
Serotoninsyntesen sker i två huvudsakliga steg med tryptofan som konverteras till 5-hydroxytryptofan (5-HTP) som sedan konverteras till serotonin (5-HT).
Det första steget katalyseras av tryptofanhydroxylas och det andra av aromatisk L-aminosyradekarboxylas.
Inom funktionsmedicin så undersöker vi inte bara om det finns tillräckligt med tryptofan utan även om kroppen har rätt förutsättningar för att omvandla tryptofan till 5-HTP och serotonin. Det som spelar in är exempelvis näringsstatus, inflammatoriska processer, hormonell miljö och den övriga metabola situationen.
Här kommer några intressanta näringsämnen för optimal serotoninproduktion:
– Vitamin B6 i sin aktiva form, pyridoxal-5-fosfat fungerar som kofaktor för aromatisk L-aminosyradekarboxylas, det enzym som omvandlar 5-HTP till serotonin. B6 behövs för konvertering från 5-HTP till serotonin och även till många andra enzymatiska processer i kroppen.
– Folat och vitamin B12 är viktiga för en mängd reaktioner inom en-kolsmetabolismen, bland annat processer som påverkar leverns avgiftning (metylering). Metyleringssystemet är kopplat till kroppens omsättning av signalsubstanser och till produktionen av SAMe (S-adenosylmetionin), som är en viktig metyldonator i kroppen.
SAMe används bland annat i reaktioner som påverkar signalsubstanser och är viktigt för serotoninproduktionen.
– Järn är en viktig kofaktor i flera enzymatiska processer och behövs exempelvis för funktionen hos tryptofanhydroxylas, det enzym som katalyserar det första steget i serotoninsyntesen där tryptofan omvandlas till 5-HTP.
Det gör järnstatus och blodbild viktig eftersom järnbrist kan påverka trötthet och ork under åren före menopaus.
– Magnesium och zink deltar i ett stort antal enzymatiska processer i kroppen, har betydelse för nervsystemets funktion och förbrukas vid stress. De aktiverar kroppen parasympatiska nervsystem,,skapar lugn och avslappning och tillräckliga nivåer av magnesium och zink är viktigt för normal omsättning av serotonin.
– BH4 (tetrahydrobiopterin) är en spännande och ofta bortglömd del av serotoninsyntesen. BH4 fungerar som kofaktor för tryptofanhydroxylas, det enzym som omvandlar tryptofan till 5-HTP. BH4 är också kofaktor för flera andra hydroxylaser, exempelvis de enzym som är involverade i syntesen av dopamin och noradrenalin.
BH4 är väldigt känsligt för oxidativ stress och inflammatoriska processer som kan påverka tillgängligheten av BH4. Inflammation kan alltså ge oxidativ stress som i sin tur ger förändrad BH4-funktion och negativ påverkan på omsättningen av signalsubstanser.
Som jag nämnde tidigare så kan tryptofan gå åt olika håll i kroppen, där en del används till serotonin, medan en annan stor del metaboliseras genom kynureninvägen.
Inflammatoriska signaler kan aktivera enzymet IDO (indoleamin-2,3-dioxygenas) och påverka hur tryptofan fördelas. Kynureninvägen producerar en rad metaboliter med olika biologiska effekter, exempelvis kynurensyra och quinolinsyra som påverkar nervsystemet.
Quinolinsyra kan exempelvis påverka glutamatsystemet och NMDA-receptorer, medan kynurensyra har andra neuroaktiva egenskaper. Kort kan man säga att inflammatoriska processer skapar sämre förutsättningar för ett nervsystem i balans.
Vissa kynureninmetaboliter kan även påverka hjärnans signalering.
Detta är en av anledningarna till att vi, inom funktionsmedicin, gärna undersöker inflammatoriska processer och kroppens metabol hälsa när vi undersöker obalanser i signalsubstanser.
Tarmen är också en viktig del av serotoninsystemet och en stor del av kroppens serotonin finns i mag-tarmkanalen, där det bildas av exempelvis enterochromaffina celler.
Tarmens bakterier kan påverka serotoninsystemet genom flera olika mekanismer och en bakteriestam som är väldigt intressant är Escherichia coli Nissle 1917 (EcN). Detta eftersom EcN kan öka serotonintillgängligheten i tarmvävnaden och kan påverka både serotoninsyntesen och serotoninclearance.
Stress kan även påverka tarmens miljö, då tarmfloran påverkas av livsstilsfaktorer som kost, sömn, fysisk aktivitet, läkemedel, infektioner, inflammation och stress. Som jag har skrivit i tidigare inlägg, så kan långvarig stress påverka tarmens nervsystem, barriärfunktion och tarmens immunologiska miljö.
Det innebär att stress kan påverka kroppens flora som i sin tur påverkar kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.
Serotonin och melatonin är också viktigt att nämna, då de ingår i samma metabola familj. Sömnhormonet melatonin bildas från serotonin när det är mörkt. Första steget är aminosyran tryptofan som omvandlas till 5-HTP och vidare till serotonin. Serotonin omvandlas sedan till N-acetylserotonin som omvandlas till melatonin.
Ljus och mörker reglerar den enzymaktivitet och signalering som sker till tallkottkörteln, vilket i sin tur styr melatoninproduktionen. På dagen signalerar ljuset till hjärnans biologiska klocka att melatoninproduktionen ska hållas nere med kortisol som ligger högt och när mörkret kommer så sänks kortisol och melatoninproduktionen ökar.
En annan intressant pusselbit är könshormoner, då östrogen och progesteron kan fluktuera under förklimakteriet innan östrogennivåerna stabiliseras på lägre nivåer efter menopaus.
Östrogen påverkar hjärnans serotoninsystem på flera nivåer och kan exempelvis påverka serotoninsyntesen, serotonintransporten och våra serotonerga receptorer.
När östrogen förändras kan även serotoninsystemets reglering förändras, vilket kan förklara humörsvängningar, nedstämdhet, trötthet och känsla av utmattning.
Om östrogenförändringar sammanfaller med hög stress, sömnbrist, förändrad tarmfunktion, inflammation, näringsbrister eller förändrad tryptofanmetabolism så kan flera system påverkas samtidigt och skapa en lång rad symtom.
En annan koppling är progesteron, det könshormon som sjunker inför menopaus och krävs för att bilda kortisol. När progesteron minskar, så kan det bli svårare att hantera stress och att hålla bra energinivåer.
Om en person samtidigt har hög stress, så minskar progesteron snabbare eftersom progesteron förbrukas vid stress.
Inom funktionsmedicin så undersöker vi alltid vilka system som har förändrats och varför. Vid exempelvis trötthet och nedstämdhet under förklimakteriet eller klimateriet så bör man undersöka flera områden samtidigt, såsom könshormoner (våra 3 östrogener, progesteron och testosteron) samt stressystemet, HPA-axel, kortisolnivåer, återhämtning, sömn och dygnsrytm.
Man kan även ha nytta av aminosyrastatus, tillgången på tryptofan, hur det fördelas mellan serotonin- och kynureninvägen, näringsvärden som exempelvis järn, B6, B12, folat, magnesium och zink, metylering samt oxidativ stress, inflammatoriska processer, tarmflorans sammansättning, tarmbarriär, blodsockerreglering och kroppens energimetabolism.
Viktiga områden att jobba med kan vara:
– Dagsljus varje dag
– Sömnrutiner
– Regelbunden fysisk aktivitet
– Tillräckligt med protein och näring
– Stabil blodsockerreglering
– Återhämtning
– En varierad kost som stödjer tarmfloran
– Minskad stress
Kroppen fungerar inte som en samling separata lådor utan som ett nätverk där allt hör ihop. Det är därför jag brinner för att lyfta helhetsperspektivet med djupare och mer djupgående frågeställningar.
