Hormonell migrän och östrogendominans vid menstruation eller klimakteriet

Migrän är en komplex neurologisk sjukdom som påverkar hela nervsystemet. Även om den ofta förknippas med intensiv, pulserande huvudvärk, så är det i grunden en störning i hur hjärnan bearbetar signaler, något som kan ge symptom i hela kroppen.

Vid en migränattack sker en rad förändringar i hjärnan, där nervceller blir överkänsliga och där kommunikationen mellan dem förändras. Smärtsystem aktiveras, särskilt via trigeminusnerven, och inflammatoriska signalämnen kan frigöras.

Ett viktigt ämne är signalsubstansen serotonin, som bildas av aminosyran tryptofan och som är förstadie till sömnhormonet melatonin. Serotonin har som uppgift att reglera smärta, humör och blodkärlens funktioner. Nyare forskning tyder på att serotoninnivåerna sjunker i början av ett migränanfall.

När serotoninnivåer sjunker, så kan det leda till att blodkärlen i hjärnan förändrar sitt beteende och att nerver runt kärlen aktiveras. Samtidigt frisätts ämnen som CGRP, vilket bidrar till inflammation och den pulserande smärtan.

Det är också därför många migränläkemedel exempelvis triptaner, riktar sig mot serotoninsystemet och har som uppgift att stabilisera signaleringen och dämpa smärtprocessen.

För många kvinnor, så finns en tydlig koppling mellan migrän och hormonella förändringar. Jag ska försöka förklara det nedan.

Östrogen- och progesteronnivåerna varierar under menstruationscykeln, och när de sjunker snabbt inför menstruation så kan det trigga ett migränanfall. Hormoner sjunker generellt ett par dagar innan menstruation, för att signalera att livmoderslemhinnan ska släppa.

Östrogen påverkar serotoninsystemet, reglerar smärtbearbetning och stabiliserar nervcellernas aktivitet. När östrogenet sjunker, så blir hjärnan mer känslig för smärtsignaler och andra triggers.

Progesteron och hormonell balans är en minst lika viktig faktor, även om den har en mindre uppmärksammad påverkar. Progesteron stiger efter ägglossning och har som uppgift att hålla kvar livmoderslemhinnan till menstruation eller hålla kvar ett foster till förlossning. Progesteron har en lugnande och stabiliserande effekt på nervsystemet och fungerar som en motvikt till östrogen.

Medan östrogen ökar nervsystemets känslighet, så bidrar progesteron till att dämpa känsligheten.

Östrogendominans är ett begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där progesteron är lågt i förhållande till östrogen. Progesteron är förstadie till stresshormonet kortisol, vilket gör att det lättare förbrukas vid stress. Konsekvensen är att progesteron kan bli lågt i förhållande till östrogen, vilket skapar en östrogendominans.

Vid relativt lågt progesteron, så kan nervsystemet bli mer lättretligt, smärttröskeln sänks och effekten av serotoninförändringar kan förstärkas. Det gör att känsligheten för stress och andra triggers kan öka.

Progesteron påverkar även GABA, en signalsubstans som har en lugnande effekt på hjärnan. Lägre nivåer av progesteron innebär mindre frisättning av GABA, vilket kan bidra till den överaktivitet i nervsystemet som ses vid migrän. Lägre serotonin ger även minskade kortisolnivåer vilket kan förklara trötthet och ökade inflammatoriska processer i samband med migränanfall.

Efter ägglossning (lutealfasen) stiger progesteronet först och sjunker sedan inför menstruationen. Samtidigt minskar östrogennivåerna och det är just dessa hormonfall som triggar migrän.

Om kroppens progesteronnivåer är relativt låga från början, så kan systemet vara mindre stabilt, vilket gör att migränen lättare utlöses.

Vid återkommande problem med hormonell migrän, så har man god nytta av att mäta könshormoner och kortisol i salivprov, där man kan se hormonella obalanser såsom låga progesteronnivåer, låga kortisolnivåer, östrogendominans eller konverteringsproblem i östrogener. I vissa fall kan även serotonin vara lämpligt att mäta.

Hormonell migrän är vanligt vid puberteten, under fertiliteten och särskilt i samband med menstruation och klimakteriet.

Migränsmärta sitter ofta på ena sidan av huvudet eftersom smärtsignaler aktiveras asymmetriskt i nervsystemet, och särskilt via trigeminusnerven. Smärtan kan växla sida mellan anfallen eller sprida sig.

Nacksmärta är vanligt vid migrän eftersom nerver i nacke är tätt sammankopplade med huvudet. Smärtan kan börja i nacken och sprida sig uppåt, eller tvärtom. Muskelspänningar i nacke och axlar kan också bidra till att trigga eller förstärka ett migränanfall, vilket kan innebära att felaktig hållning eller drag m.m. kan verka som triggers.