God tarmflora för bättre produktion och nedbrytning av GABA, histamin och serotonin

Det är en otroligt intressant harmoni mellan tarmbakterier och signalsubstanser, då signalsubstanser är beroende av tarmfloran både för sin nedbrytning och produktion. Allt fler har stress i vårt samhälle, vilket har skapat ett ännu större intresse för signalsubstansen GABA.

Gamma-aminobutyric acid (GABA), är kroppens primära hämmande neurotransmittor (NT), som bildas av glutamin, som sedan omvandlas vidare till glutamat och sist till GABA. Min erfarenhet är att det är mycket vanligt att GABA ligger högt vid långvarig stress, vilket i förlängningen urlakar det material som krävs för att bilda GABA. Det är också viktigt att känna till att glutamat, som är förstadie till GABA, går på kroppens sympatiska nervsystem, vilket kort betyder att det ökar vår stress och aktivitet. Det diskuteras ofta att glutamat kan vara orsak till ADHD, men det talas sällan om hur det fungerar och varför det blir ett problem. Det tänkte jag förklara nedan.

Det första steget i denna cykel är glutamin, en aminosyra som bildas i tarmen eller kommer via kosten vi äter. När vi har en dålig tarm, så kommer produktionen av glutamin bli lägre och material till att bilda GABA räcker inte till. Detta resulterar i att vi inte kan hantera stress, sova på ett bra sätt och att vi har svårt att slappna av. Glutamin används ofta för att läka tarmen, men det nämns sällan att det är otroligt viktigt för adekvata nivåer av GABA. Vid långvarig stress så förbrukas GABA i hög mängd, vilket till slut gör att nivåerna blir låga.

Ett annat problem är att glutamat inte konverteras vidare till GABA på grund av stress, och då blir GABA lågt, samtidigt som dess förstadie glutamat, inte konverteras vidare och därför blir högt. Resultatet blir låg broms, och hög gas. Detta är mycket vanligt vid ADHD-symtom.

GABA och Gabapentin är välkända som behandling vid ångest, stress och för bättre sömn, men som alltid är jag mer förtjust i att lösa orsaken än att symtombehandla. Det bästa vore således att undersöka varför GABA är lågt, genom att även mäta glutamin och glutamat. När man har hela bilden, så är det lätt att se om besvären beror på bristfälligt med material, eller om det beror på konverteringsproblem. Detta är samma sak som vid intag av tryptofan eller 5HTP, där det, enligt mig, är bättre att först undersöka varför serotonin och melatonin är lågt. Detta eftersom den vanligaste orsaken är konverteringsproblem, snarare än brist på aminosyror.

Både GABA och serotonin konverteras/bildas och bryts ner med hjälp av tarmbakterier, vilket är otroligt intressant för framtida behandlingsmöjligheter. Att behandla med SSRI eller bredspektrum såsom voxra, kommer förmodligen inte att vara särskilt gynnsamt på ett långsiktigt perspektiv. Att behandla kortsiktigt är en sak, men för långsiktigt resultat krävs en mer djupgående analys där man riktar in sig på orsaken och hur man löser den. När det gäller brist på serotonin och melatonin, så krävs de ämnen som krävs för konvertering såsom B-vitaminer, zink och magnesium samt även ecoli-stammar som är ytterst viktiga för konverteringen. Just e.coli är väldigt känsligt för stress, vilket är orsak till att så många har brist på serotonin, då de inte kan konvertera serotonin korrekt efter lång tids stress som påverkar tarmfloran negativt.

Specifika tarmbakterier spelar en viktig roll för att stödja kroppens tillförsel av GABA. Maskfria djur har noterats ge sänkta GABA-nivåer i serum. För närvarande vet vi att vissa tarmbakterier är extra viktiga för att producera GABA, och andra är viktiga för att öka hjärnans GABA. En mängd olika stammar såsom Lactobacillus spp., Bifidobacterium, samt Streptococcus salivarius och thermophilus spp. har noterats viktiga för att öka produktionen av GABA medan Bacteriodes fragilis (som inte producerar GABA), kan öka GABA i hjärnan genom sin närvaro. Lactobacillus brevis har visat sig minska ångest och förtvivlanliknande beteenden. Lactobacillus rhamnosus JB-1 har noterats för att minska depressiva och ångestliknande beteenden och blir allt populärare som en psykobiotisk bakterie som kan ge hälsofördelar via tarmmikrobiomet.

Verkningsmekanismen ligger förmodligen i Gut-Brain-kopplingen via ett vagusberoende sätt, med specifika förändringar i cerebral GABAergisk aktivitet. Dessutom syns inte tarmbakteriernas påverkan på ångest i vagotomiserade modeller, vilket stärker denna hypotes. I en murinmodell har Lactobacillus rhamnosus JB-1 noterats öka GABA i kortikala regioner (cingulat och prelimbiskt) och minska uttrycket i hippocampus, amygdala och locus coeruleus. Samma studie noterade att GABA-receptorer i amygdala och hippocampus (GABAAα2 mRNA och GABAB1b mRNA) som är inblandade i ångestbeteenden minskade i närvaro av Lactobacillus rhamnosus JB-1. Dessa mönster möjliggör beteendemässiga svar som överensstämmer med anti-ångestdämpande och antidepressiva effekter av GABA.

Allt fler människor har besvär med stress, vilket påverkar tarmfloran på ett mycket signifikant sätt. Jag ser exempelvis ofta att patienter med långvarig stress har låga nivåer av E.coli, bifidobacterium, akkermansia och fusobacterium, vilket påverkar både nedbrytning och produktion av histamin, produktion och nedbrytning av GABA samt även konvertering av serotonin. Dessa stammar går dock att återställa genom att arbeta med tarmen på ett uppbyggande sätt, med goda bakterier.

Mitt tips är alltid att mäta tarmfloran i ett mikrobiomtest med speciell DNA-teknik, för att på så vis får goda förutsättningar att arbeta med tarmfloran ur ett personligt perspektiv. De mikrobiomtester vi erbjuder är mycket djupgående. Om du önskar rådgivning kring detta eller önskar boka ett mikrobiomtest så går det bra att maila oss via denna mailadress: tidsbokning@zarahssida.se

References:

Doctors Data

Bravo, Javier A et al. “Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve.” Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America vol. 108,38 (2011): 16050-5. doi:10.1073/pnas.1102999108

Hepsomali, P., Grieger, J., Nishihira J., et al. Effects of Oral Gamma-Aminobutyric Acid (GABA) Administration on Stress and Sleep in Humans: A Systematic Review. Front. Neurosci., (2020) https://doi.org/10.3389/fnins.2020.00923

Patterson, E., Ryan, P.M., Wiley, N. et al. Gamma-aminobutyric acid-producing lactobacilli positively affect metabolism and depressive-like behaviour in a mouse model of metabolic syndrome. Sci Rep 9, 16323 (2019). https://doi.org/10.1038/s41598-019-51781-x

Rafal J., Lynsie T., Stanisz, A., et al. Magnetic resonance spectroscopy reveals oral Lactobacillus promotion of increases in brain GABA, N-acetyl aspartate and glutamate. NeuroImage, (2016) https://doi.org/10.1016/j.neuroimage.2015.11.018

Strabdwitz, P., Neurotransmitter modulation by the gut microbiota. Brain Research, 1693 (2018) https://doi.org/10.1016/j.brainres.2018.03.015