Ni som känner mig vet att jag nördar ner mig i det mesta inom medicin och funktionsmedicin. En av dessa områden är blindtarmen och dess viktiga funktioner kopplat till tarmfloran. Den första artikeln jag läste om appendix och dess kopplingar till tarmfloran är från sent 80-tal men som med mycket annat så tar etablerade åsikter tid att förändra.
På 1900-talet, så betraktades blindtarmen (appendix vermiformis) som ett organ helt utan en egentlig funktion. Organet ansågs vara en rest från växtätande förfäder och ett kirurgiskt ingrepp ansågs inte ha någon större konsekvens för patienten.
Under de senaste tjugo åren har synen helt förändrats, precis som inom de flesta områden där människan har en stark uppfattning som sedan motbevisas.
I dag finns växande evidens för att blindtarmen kan spela en viktig roll både för immunförsvaret och för återhämtningen av tarmens flora efter infektioner och antibiotikabehandlingar.
En av de mest uppmärksammade teorierna är att blindtarmen fungerar som ett biologiskt skyddsrum för nyttiga bakterier. Appendix ligger relativt skyddat från tarmens normala tarminnehållet, vilket gör att bakterier kan överleva även när stora delar av tarmfloran slås ut vid svår diarré eller antibiotikabehandling.
Efter att infektionen har gått över eller antibiotikabehandlingen har avslutats, så kan dessa bakterier bidra till att återkolonisera tjocktarmen och hjälpa mikrobiomet att återhämta sig.
Det finns också nyare beskrivningar av blindtarmen, där man ser blindtarmen som ett område med ett eget mikrobiom och hög koncentration av immunologisk vävnad. Det talar för att organet har en biologisk funktion snarare än att det skulle vara en evolutionär rest från våra förfäder.
Frågan har också lyfts i Läkartidningen och hur synen på appendix har förändrats i takt med att forskningen kring tarmfloran och mikrobiomet har utvecklas.
Blindtarmen innehåller även täta biofilmer, små komplexa bakteriesamhällen som är inbäddade i ett skyddande slemlager. Dessa biofilmer fungerar som stabila ekologiska miljöer där bakterier kan leva relativt ostört och skyddas mot förändringar i tarminnehållet.
Biofilmerna anses kunna frisätta bakterier kontinuerligt tillbaka till tjocktarmen när mikrobiomet har blivit stört. Det är just denna mekanism som bidrar till att vissa forskare beskriver appendix som ett reservlager för nyttiga bakterier snarare än en rest från förr.
En av de klassiska artiklarna bakom denna teori är denna artikel:
Bollinger RR et al. Biofilms in the large bowel suggest an apparent function of the human vermiform appendix.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17631322/
Artikeln bidrog till att starkt förändra synen på blindtarmen inom modern gastroenterologisk forskning.
Blindtarmen innehåller även rikligt med lymfatisk vävnad och räknas som en del av tarmens mukosa-associerade immunsystem. Organet är särskilt rikt på immunceller under barndomen och ungdomen, vilket innebär att appendix kan vara viktigt för utvecklingen av immunologisk tolerans mot normala tarmbakterier.
Forskare har därför börjat beskriva appendix som en mötesplats mellan immunförsvar och mikrobiom. Den immunologiska aktiviteten i blindtarmen tros kunna bidra till att reglera samspelet mellan kroppen och de bakterier som lever i tarmen.
En omfattande översiktsartikel om appendix och dess kopplingar till immunförsvaret ses exempelvis i denna studie;
Kooij IA et al. The immunology of the vermiform appendix: a review of the literature.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4915384/
Återhämtning av tarmfloran ses också i nyare forskning, där personer utan blindtarm kan få förändrad återhämtning av tarmfloran efter större störningar i mag-tarmsystemet.
I en studie där forskare undersökte personer före och efter tarmtömning och koloskopi, såg man att personer utan appendix uppvisade större förändringar i mikrobiomet och annorlunda återetablering av vissa bakteriegrupper. Studien var liten men gav bra stöd åt hypotesen att blindtarmen kan fungera som en bakteriereservoar.
Länk till ztudien finns här:
Prior Appendicectomy and Gut Microbiota Re-Establishment in Adults after Bowel Preparation and Colonoscopy
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11429235/
Synen på blindtarmen har således förändrats från att vara ett värdelöst bihang till att istället ses som en viktig komponent i kroppens mikrobiella ekosystem. Frågan är när den insikten ska nå svensk sjukvård och kirurgi.
Även om människor utan blindtarm oftast lever helt normala liv, så tyder modern forskning på att appendix kan bidra till att stabilisera tarmfloran och stödja immunförsvaret efter infektioner och andra störningar. Det gör också det ännu viktigare för en patient med bortopererad blindtarm att aktivt stötta tarmfloran efter antibiotikaanvändning eller vid annan påverkan på tarmens mikrobiom.
Referenser:
Vitetta L. The vermiform cecal appendix, expendable or essential? A narrative review. Current Opinion in Gastroenterology. 2022.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36165025/
Prior Appendicectomy and Gut Microbiota Re-Establishment in Adults after Bowel Preparation and Colonoscopy.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11429235/
Bollinger RR et al. Biofilms in the large bowel suggest an apparent function of the human vermiform appendix.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17631322/
Kooij IA et al. The immunology of the vermiform appendix: a review of the literature.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4915384/
Lackner M et al. The functional landscape of the appendix microbiome under conditions of health and disease.