Mikrobiom (tarmfloran) kan kopplas till demens

Det är allmänt känt att det goda mikrobiomet påverkar neurologiska tillstånd via mikrobiota-tarm-hjärnaxeln vilket alltså innebär att mikrobiota-tarm-hjärnaxeln är inblandad i mänskligt beteende. Forskning visar att beteende i tonåren kan förutsäga utveckling av demens senare i livet. Det går dock att välja nya tillvägagångssätt genom att förstå de underliggande mekanismerna i mikrobiota-tarm-hjärnaxeln via mikrobiomprofilering och metabolism.

Ett mångsidigt och bra mikrobiom har förknippats med positivt humör, nyfikenhet, sällskaplighet och impulsivitet, detta enligt forskning om småbarns beteenden och hur deras mikrobiom ser ut. Negativt beteende hos pojkar är förknippade med bakterier av Parabacteroides, Rikenellaceae, Ruminococcaceae-familjer och Dialister-släkter, medan flickor med ett stort antal Rikenellaceae visade mer rädsla än flickor med annan mikrobiombild.

Ett mindre skiftande mikrobiom var förknippat med beteenden som självbehärskning, och fokuserad uppmärksamhet hos flickor. Forskarna skriver att testpersonernas mikrobiom påverkades om de hade ett visst sorts humör, och hur de hanterar stress, särskilt för pojkar.

Det finns även en koppling mellan antisocialt beteende och gastrointestinal miljö berikad med Clostridia spp i en djurmodell. Beteenden associerade med depression, såsom socialt undvikande och förtvivlan i människans beteenden, förhindrades av administrering av en bredspektrum med antibiotika. Forskare noterade också en störning i god biosyntes av tryptofan, tyrosin och fenylanin hos testmöss med beteendeförändringar. Den underliggande verkningsmekanismen hos mikrobiota-tarm-hjärnaxeln och beteendet kan ligga i viktiga bakteriemetaboliter som påverkar genuttryck i den prefrontala cortex och väl härledda aminosyror.

Problemet med mikrobiota-tarm-hjärnan kan vara en faktor i utvecklingen av demens senare i livet. Forskare fann att beteenden såsom vigör, lugn och mognad i tonåren var associerade med lägre risk för demens 54 år senare. Vi vet nu att beteende påverkas av tarmens mikrobiom, och det har visat sig att utvecklingen av demens är kopplad till vårt mikrobiom. Även om det inte finns data i denna studie om ungdomarnas mikrobiota i relation till utvecklingen av demens, bör framtida studier inkludera mikrobiomprofilering och metabolism på grund av en potentiell koppling mellan tarmfloran och demens. Framtida studier för att identifiera bakteriemetaboliter i mikrobiota-tarm-hjärnaxeln kan vara direkt nya förebyggande behandlingsalternativ för neurokognitiva störningar. Psykobiotika, bakterier som administreras för mental hälsa, kan användas profylaktiskt och som potentiell kompletterande behandling.
Missa inte vårt helt fantastiska mikrobiomtest som mäter tarmfloran med speciell DNA-teknik. Maila oss på tidsbokning@zarahssida.se om du önskar beställa ett test eller önskar boka en konsultation.
References:
Labrix och Doctors Data
Alkasir, R., Li, J., Li, X. et al. Protein Cell (2017) 8: 90. https://doi.org/10.1007/s13238-016-0338-6
Chapman BP, Huang A, Peters K, et al. Association Between High School Personality Phenotype and Dementia 54 Years Later in Results From a National US Sample. JAMA Psychiatry. Published online October 16, 2019. doi:10.1001/jamapsychiatry.2019.3120
Gacias M, Gaspari S, Santos PM, et al. Microbiota-driven transcriptional changes in prefrontal cortex override genetic differences in social behavior. Elife. 2016;5:e13442. Published 2016 Apr 20. doi:10.7554/eLife.13442
Pedersen, Traci. Gut Bacteria Impacts Toddlers’ Behavior, Particularly Boys. Psych Central. 8 Aug 1018.
Vuong HE, Yano JM, Fung TC, Hsiao EY. The Microbiome and Host Behavior. Annu Rev Neurosci. 2017;40:21–49. doi:10.1146/annurev-neuro-072116-031347