Hör du till dem som har laddats full med negativa myter om fett och kolesterolets inverkan på kroppen?
Livsnödvändigt fett ingår i cellmembranet och kolestrol är ett av våra viktigaste näringsämnen då vi behöver det för att tillverka hormoner, reparera celler och stärka immunförsvaret.
Här mina vänner, följer ett utdrag ur boken ”Den självläkande människan”, skriven av en mina mest kompetenta och härligaste vänner, Sanna Ehdin. Håll tillgodo ;-)
Kolesterol har följande livsviktiga funktioner i kroppen:
1. Kolesterol används som utgångsmaterial av kroppen för att tillverka:
– hormoner som hjälper oss att hantera stress och skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar och cancer
– könshormoner, som exempelvis androgen, testosteron, östrogen, progesteron och DHEA
– vitamin D, som behövs för skelettet, nervsystemet, tillväxt, omsättning av mineraler i kroppen, muskeltonus, insulinproduktion, reproduktion och immunsystemets funktion
– gallsalter till gallan, vilka behövs för att bryta ner och ta upp fettet i kosten.
2. Kolesterol behövs för korrekt funktion av serotoninreceptorer i hjärnan. Serotonin är kroppens naturliga må-bra-substans, och låga kolesterolnivåer har kopplats till aggressivt och våldsamt beteende, depression och självmordstendenser.
3. Kolesterol spelar en viktig roll för att reparera skadade celler i kroppen och bibehålla en hälsosam tarmvägg. Dieter som är låga i kolesterol (vegan) kan ge en läckande tarm och andra tarmproblem.
4. Kolesterol fungerar även som en antioxidant, och har därför skyddande effekter för kroppen.
5. Modersmjölken är särskilt rik på kolesterol och även enzymer som hjälper barnet att använda detta näringsämne. Spädbarn och barn behöver kolesterolrik mat under uppväxten för att få en normal utveckling av bland annat hjärnan och nervsystemet.
Kolesterol finns naturligt i ägg, kött, smör, grädde, ost och fet fisk. Det är inget fett utan är en större alkoholförening med hormonliknande struktur. Det beter sig som fett, och är olösligt i vatten eller blod.
Kolesterol har dock ett hölje av lipoprotein, vilket gör det vattenlösligt så att det kan transporteras i blodet. Lipoproteinerna beskrivs utifrån densitet (täthet) och man skiljer på HDL (högdensitetslipoprotein), som transporterar kolesterolet bort från cellerna till levern, och LDL (med låg densitet) som för kolesterolet till cellerna.
Vi kallar HDL för det goda kolesterolet och LDL för det dåliga, men båda fyller en funktion i kroppens biokemi.
Liksom mättat fett har kolesterol fått en bad-boy-stämpel de senaste decennierna. Enligt WHO:s rekommendationer är huvudargumentet mot det mättade fettet att det höjer blodets kolesterolhalt. Ett tiotal kontrollerade studier har emellertid visat att även ett intag av mättat fett som är två till fem gånger högre än WHO:s övre gräns inte påverkar totala halten kolesterol eller LDL. Svenska studier har visat att en kost med ett stort innehåll av mättade fettsyror hade en bättre effekt på ämnesomsättning hos diabetespatienter och sänkte det farliga LDL-kolesterolet bättre än en kost med ett stort innehåll av fleromättade fettsyror.
De lägsta kolesterolvärdena har noterats hos afrikanska folkslaget massajer vars kost till 8090 procent består av kött och mjölk. Ändå har de obefintligt med hjärt-kärlsjukdomar. Öbefolkningar på Nya Guinea som äter sin traditionella kost utan västerländskt inflytande drabbas nästan aldrig av hjärtinfarkt eller andra västerländska sjukdomar, trots att deras huvudsakliga fettkälla är kokosnötter (mättat fett) och fisk.
En stor studie på 22 000 avlidna personer i 14 länder fann lika stor mängd blockering av artärerna vare sig folk hade låga eller höga kolesterolnivåer. Förvånande nog visar mängder av studier att höga kolesterolvärden är skyddande för kvinnor. En fransk studie publicerad i Lancet visade att de kvinnor som levde längst var gamla kvinnor med mycket höga kolesterolvärden. De med mycket låga värden hade fem gånger högre dödsrisk.
Då kan man fråga sig varför vi blir varnade för kolesterol? Det kan handla om kommersiella intressen, för det finns väldigt mycket pengar investerat i kolesterolhypotesen med specialläkemedel. Men det kanske handlar om en feltolkning av det man observerat. Det finns en statistiskt påvisad relation mellan LDL-kolesterol i blodet och förekomst av hjärt-kärlsjukdom, men det betyder inte att LDL-kolesterolet måste vara orsak. Det kan ju vara så att de klassiska lipidförändringar i blodet som associeras med metabolt syndrom (ökade blodfetter och minskat HDL-kolesterol), är en ändamålsenlig respons. Kroppen gör helt enkelt det som den gjort i miljoner år; sitt bästa för att reparera skadad vävnad. Då ligger problemet inte i responsen men i den bestående stimuleringen (kroniska inflammationen).
Det är ett helt nytt synsätt, och mycket data talar för det. Tänk om den rådande synen att ge kolesterolen i blodkärlen skulden för hjärt-kärlsjukdomarna är detsamma som att säga att infektioner är immunförsvarets fel. Kroppen försöker ju bara att reparera de inflammatoriska skadorna på plats.
(Utdrag ur: Den självläkande människan av Sanna Ehdin)
Referenser:
Colpo, A., LDL Cholesterol: Bad Cholesterol, or Bad Science? J. Am. Physicians and Surgeons 10(3):8389, 2005
Enig, M., Eat fat loose fat. Plume/Penguin Group 2006
Ravnskog, U., Fett och kolesterol är hälsosamt! Om gamla och nya kolesterolmyter. Optimal förlag 2008
Ravnskog, U., High cholesterol may protect against infections and atherosclerosis. Q. J. Med. 96: 927934, 2003